• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

språk

Bokrecension: LTI: tredje rikets språk – Victor Klemperer

12 maj, 2018 by Robert Salmela

LTI : tredje rikets språk
Författare: Victor Klemperer
Utgiven: 2006
ISBN: 9789197560764
Förlag: Glänta produktion

Dikterar man språket och dess ord, begrepp, tempo, temperatur och volym, styr man även villkoren för tanken och samtalet. Våra tankar kan inte sträcka sig bortom den vokabulär vi har. Saknar vi adekvata ord till att förklara det vi ser kommer vi heller inte förstå det – och vi kommer framförallt inte kunna förklara det för någon annan. Samtidigt vill vi förstå, eller åtminstone tro oss förstå, för att bringa oss lite ro. Det vi sedan trott oss förstå kommer inte låta ändra på sig utan något mått av friktion. Vi vill ha förklaringar samtidigt som vi inte gärna låter dessa ruckas på. Orden vi har är laddade med innebörder som väcker känslor. Vilka känslor som väcks avgörs av hur ordet förstås och i vilken kontext det dyker upp.

Jag minns när det för ett antal år sedan gick upp för mig att det skett en förskjutning i språkbruket kring invandringen; att diskursen ändrat skepnad, blivit hårdare eller aggressivare om man så vill. Inte i alla situationer eller på samtliga samtalsarenor, men tveklöst i den mer eller mindre offentliga miljön. Jag tänkte att ju mer accepterad en invandrarfientlig eller rentav rasistisk åsikt blev, desto enklare blev det att torgföra det som tidigare inte hade passerat ouppmärksammat förbi. Åsikter kunde verbaliseras eftersom det parallellt med förskjutningen löpte en normaliseringsprocess. Det som tidigare var otänkbart framstod allteftersom som mildare.

Denna plasticitet är inneboende i språket som sådant och alltså inte bundet till just hatspråket. Det är även ett närmast kriminellt förenklat resonemang eftersom det inte finns ett enhetligt och allenarådande Språk. Emellertid får förskjutningar skilda implikationer och det är dessa man får giva akt på. Det finns en materiell verklighet eller sanning om man så vill och hur vi tolkar den är avhängigt vår förståelse av omvärlden och hur vi väljer att sätta ord på den. Det finns obestridligen rätt och fel, sant och falskt, men vad vi väljer att hålla för sanning beror nödvändigtvis inte på något som har en motsvarighet i verkligheten.

I förordet till LTI: tredje rikets språk av Victor Klemperer refererar Charlotta Brylla och Otto Fischer till språkhistorikern Peter von Polenz som menar att ”Tredje rikets språk faller under det vidare begreppet totalitär stil. Utmärkande för en sådan stil är i första hand starkt värderande uttryck, många imperativ, vaga och luddiga begrepp, en förkärlek för främmande ord, religiösa och militära uttryck, ett formaliserat språk och en låg stilistisk nivå”.

Victor Klemperer överlevde Tredje riket, kriget och Förintelsen. Istället för att sluta sitt liv i ett koncentrationsläger eller som mördad på gatan, fick han istället se Tredje riket sakta falla ihop och tyna bort. Han var en av ett fåtal judar som fortfarande i dubbel bemärkelse levde i Dresden när staden förvandlades till ett hav av eld, grus samt förkolnade hus- och människokroppar. Denna tragedi räddade hans liv emedan även de allra sista av stadens judar några dagar senare skulle skickas i döden. Nu dog ändå flertalet av de få som fortfarande var vid livet av bomber men några överlevde – Klemperer framförallt för att han var gift med sin protestantiska fru Eva Klemperer. Det finns som bekant grader av varmgrader även i helvetet.

Klemperer understryker något intressant och skrämmande, det att om ”exempelvis ordet jude tillräckligt ofta kombineras med vissa adjektiv, så kommer ordet att åtminstone delvis överta adjektivens betydelse i form av bibetydelser och värdeladdningar som associeras med ordet. Detta är en form av språkstyrning som nazisterna i hög grad använde sig av.”

Klemperer var filolog och insåg tidigt det unika i att hans position möjliggjorde en granskning av Tredje rikets språk inifrån. Han blev tidigt av med sin professur och hans frihet beskars ytterligare i takt med nazisternas inflytande. Vid sidan av de mer kända sanktionerna mot judarna, förbjöds de även inneha böcker. Nyhetsrapporteringen sträckte sig till det de kunde överhöra eller snappa upp på andra vis. Han förde en dagbok som fick gömmas på de mest snillrika vis för att inte hittas och brännas tillsammans med dess ägare. Även den finns utgiven.

LTI lånar in lite från dagboken, men bygger på mycket annat. Hans kunskap kombinerat med det faktum att han hade judiskt påbrå – han hade emellertid konverterat – gör texten ovärderlig. Det handlar inte om något systematiskt-vetenskapligt arbete, men han kontextualiserar, drar paralleller, förklarar, analyserar och förstår den språkapparat nazisterna med Goebbels som språkarkitekt byggde upp. Han ser likheter mellan show-business i USA och de otaliga massmötena som drog ofantliga mängder människor. Emellertid finner han den främsta grogrunden i den tyska romantiken.

Användandet av LTI (lingua tertii imperii) är ett parodierande, ett skämt, riktat mot just det användande av ”främmande ord” som Goebbels var besatt av. Det var ett språk som fjärmade sig från det rationella. Istället anspelades det på känslor genom att, naturligtvis oftast utan rimlig grund, påvisa det rimliga i deras världsåskådning och ideologi genom att hänvisa till historia, geografi, etymologi etc. Detta förstärktes med ett överdrivet språkbruk som vann i kraft av upprepningens makt. En tänkande människa var ideologins främsta motståndare. Även idag.

Tredje riket ruttnade bort men inte nazismen. Många undrar om skall kan tala med en nazist som har sitt sitt irrationella, känsloladdade och framför allt hotfulla språk. Och bör man ens det? Mitt korta svar på det är: Ja. Att resignera inför det är att ta bort själva möjligheten, oavsett hur liten, att nå fram till både hjärta och intellekt. Klemperer beskrev språket som små arsenikdoser som först efter en viss tid gav tydliga effekter. Man får inte vara rädd för språket, giftet måste tydlig- och medvetandegöras. Det är dock inte befriat från problem. Risken finns att man själv trasslar in sig i det språk som till slut slukar en.

Jag gick in på nordiska motståndsrörelsens svenska hemsida. Bilderna som inte bara figurerar där utan även i vanlig media visar som bekant deras dragning till det militära. Och finns det något mer hotfullt än just detta, militären? Det finns naturligtvis en tanke bakom. Tredje riket genomsyrades också av det militära som är både makt och enhetlighet. Jag läste igenom några texter om deras syn på judar, vad nationalsocialism är, ”rasfrågan”:

De menar att Nationalsocialismen bygger på ”uråldrig visdom…[och] eviga naturlagar och har därmed ett mycket tydligt rätt- och feltänk” inpräntat i sig och definitivt [har] ett högre värde – att världens mest högtstående folk ska fortsätta överleva och enas för att kunna utvecklas i harmoni med naturen…”. Vidare menar de att det finns en ”livsmening att bära vidare denna länk mellan det förflutna och framtiden för att genom det fortsatt rena blodet få evigt liv…” och att ”[v]årt folk och vår nation ska framåt och om detta kan ske i samklang med att hela världen och all världens folk går framåt är detta positivt, men om det inte går ska vi inte heller någonsin låta andra stå i vägen för vår utveckling.”

”Naturen hade inte skapat två kön och gjort dessa beroende av varandra om meningen var att de skulle bekriga varandra eller undvika att interagera med varandra. Således är kulturmarxism med exempelvis feminism och vurmande för homofili något som strider mot naturlagarna. Naturen hade inte skapat olika raser med väsensskilda egenskaper och utseenden om ändå meningen var att dessa skulle blandas ut till en.”

De har naturen på sin sida, detta tänkande något som verkar ha ett mål för ögonen. Tradition. Ras och folk. Historia. Våldsantydningar. Så kan det vara.

”Nationalsocialismen utgör därför en för evigt i grunden oföränderlig världsåskådning.”

Varför denna bok bör läsas idag står nog klart för envar. Om ordet muslim tillräckligt ofta kombineras med vissa adjektiv…Och där är inte nazisterna de största språkomdanarna- och förgiftarna. Det är en insiktsfull och unik bok men framförallt ett levande dokument som vi måste återkomma till och sedan bygga vidare på. Det är en text som aldrig tappar sin aktualitet. Det går både att vinna och förlora språket.

Arkiverad under: Bokrecension, Recension, Toppnytt Taggad som: judehat, makt, nazism, nazismen, Nazityskland, språk, Sverigedemokrater

#metoo första hashtaggen på nyordslistan – här är hela listan

27 december, 2017 by Redaktionen

#metoo är den första hashtaggen som kommit med i nyordslistan. Årets nyordslista har 38 nykomlingar. Flera av orden har tagit lite tid på sig att komma med. Alternativa fakta och fejkade nyheter liksom metoden mot dessa, viralgranska, har väl figurerat ett par år?

Det är intressant att se vad orden säger om vår tid. Knäprotest liksom halalturism är väl ord som skildrar vår tid och samhälle.

Döstäda är ett nytt ord som kom med raketfart i år i samband med release av en bok. Döstädning: ingen sorglig historiaav Margareta Magnusson. Att stöda undan i sitt boende så att det blir lättare för anhöriga så småningom när man gått ur tiden, det är vettigt på många sätt och vis. Det är värt en egen filosofisk text.

Här är orden. Vet du vad de betyder?
alternativa fakta
blockkedja
blorange
bonus malus
cringe
dabba
direktare
doxa
döstäda
expresskidnappning
fejkade nyheter
fidget spinner
framtidsfullmakt
funktionsrätt
grit
halalturism
hyberavdrag
inrymning
killgissa
klickfarm
knäprotest
kombucha
kompetensutvisning
#metoo
omakase
pansexuell
plogga
poddtaxi
postfaktisk
rekoring
renovräkning
sekundärkränkt
serieotrohet
skogsbad
snubbelsten
spetspatient
veganisera
viralgranska

Här är ett pressmeddelande från Språktidningen:
38 nykomlingar i svenskan!
Årets nyordslista är här! Den innehåller 38 ord som etablerat sig i svenskan under 2017. Listan har sammanställts av Språkrådet och Språktidningen.

För första gången finns en hashtagg med i nyordslistan. Det är #metoo, som står för en global rörelse där personer som utsatts för sexuella trakasserier och övergrepp berättar om sina erfarenheter, som tar plats i listan.

– Hashtaggar är ett slags budskapsförmedlande uttryck som växt sig starkare de senaste åren. Ett ord med liknande bakgrund är knäprotest, som går tillbaka på #takeaknee, en hashtagg som handlar om rasism mot svarta i USA, säger Ola Karlsson, nyordsredaktör på Språkrådet.

På listan finns fler exempel på nyord som har sitt ursprung i pågående samhällsdebatt. Inte minst i sociala medier diskuteras ständigt vilken verklighetsbild som ska gälla. Denna debatt illustreras av nyord som fejkade nyheter, postfaktisk och alternativa fakta.

En språklig trend i listan är teleskopord, ord som är sammandragningar av flera ord. Teleskopord har klämts ihop så att bara början och slutet blir kvar av de ursprungliga orden.

– Att dra ihop flera ord till ett är ett kreativt sätt att bilda nya ord av ord som redan är etablerade. I årets lista finns bland annat blorange, en sammandragning av blond och orange, och plogga, som är bildat till plocka och jogga, säger Anders Svensson, nyordsredaktör på Språktidningen.

I nyordslistan finns nya ord som dels säger något om det gångna året, dels illustrerar språkliga trender. De visar aktuella ord och mönster för hur vi bildar nya ord. Listan innehåller bara en liten del av de ord som skapats eller blivit vanligare under året. Alla ord är inte helt nya. Att de kvalificerat sig till nyordslistan beror på att de varit särskilt vanliga under 2017.

Hela nyordslistan med ordförklaringar och exempel hittar du på http://www.spraktidningen.se/nyord2017 och http://www.sprakochfolkminnen.se/nyord

Arkiverad under: Kulturpolitik Taggad som: #metoo, nyordslistan, språk

Majoriteten av svenska befolkningen är emot hen som pronomen

21 mars, 2012 by Rosemari Södergren

Det råden debatt kring ordet “hen”. Hen-anhängare vill att ordet ska ersätta han och hon, för att vi ska tala mer könsneutralt.
Tanken är fin. Om jag trodde att det skulle förändra världen skulle jag också sälla mig i hyllningskören.
Jag är inte ensam om att vara kritisk.
68 procent av befolkningen är är emot att byta ut han/hon som personligt pronomen mot det könsneutrala ”hen”. Nära hälften av befolkningen, 48 procent, är dessutom starkt emot detta. Bara 14 procent är uttalat positiva till denna språkliga förändring, enligt GfK:s Samhällsbarometer.

I ett pressmeddelande redogör de för undersökningens resultat:

Det finns inga signifikanta skillnader i attityder mellan män och kvinnor i denna fråga. I stället är båda könen i dag ungefär lika negativt inställda till att införa begreppet i det svenska språket.
Personer under 29 år är visserligen mer positiva till att ersätta han/hon med hen än andra äldre åldersgrupper, men även i denna yngre åldersgrupp är en klar majoritet, 59 procent, emot detta begrepp.
Hen som begrepp mottas inte heller positivt i någon samhällsgrupp baserad på utbildningsnivå, hushållsinkomst eller om man är arbetare eller tjänsteman, utan dessa grupper följer i princip riksgenomsnittets attityder.
En majoritet av samtliga väljargrupper, oavsett politisk tillhörighet, är emot att byta ut hon/han mot hen i det svenska språket. De borgerliga väljarna är i regel mer negativa till begreppet än riksgenomsnittet då ungefär åtta av tio är negativa. Undantaget är centerväljarna, vilka istället har ungefär samma attityder som riksgenomsnittet.
Även om en majoritet av Miljöpartiets och Vänsterpartiets väljare är emot ett introducerande av begreppet hen, så hittar vi här trots allt det starkaste stödet bland samtliga väljargrupper. Nästan var tredje väljare i dessa partier är positiva till begreppet hen och stödet är allra starkast hos Miljöpartiets väljare.

Rent språkligt eller snarare litterärt och poetiskt skulle ett könsneutralt pronomen utarma språket, menar jag, om det används istället för han och han. I litteratur är det större att kunna ge detaljer, att fokusera, att inte beskriva luddigt och allmänt. Ju mer detaljrikt och exakt beskrivet desto mer intressant.

Däremot tycker jag det vore bra att hitta ett ordet istället för pronomen “man” som ofta används slarvigt.
Man borde inte, man skulle, man tänker … Ett ord som ofta försämrar språket och gör det mindre exakt.

Att en majoritet är emot ordet “hen” ser jag däremot inte som något argument emot ordet. Majoriteten har inte alltid rätt. En majoritet i den svenska riksdagen har idag röstat för att alla medborgare ska övervaka ännu mer än vi redan gör. En majoritet röstade en gång fram det nazisterna till makten i Tyskland. Att springa efter majoriteten är inte alltid det rätta.

Läs även andra bloggares åsikter om hen, språk, opinion

Arkiverad under: Krönikor, Kulturpolitik Taggad som: hen, opinion, språk

Inget Hen i Kulturbloggen – inte förrän det finns i SAOL

17 mars, 2012 by Rosemari Södergren

Hen-debatten är lite kul att följa.

Företrädare för att använda ordet “hen” menar att vi genom att använda ett könsneutrala pronomen kan få oss att se världen mer jämställt.
Det finns ingen forskning som varken kan ge stöd eller motsäga den argumentationen.

SVD:

Ett möjligt sätt att testa sambandet skulle kunna vara att undersöka jämställdheten i kulturer med könsneutrala pronomen. I rapporten Global Gender Gap, utarbetad av World Economic Forum, kvantifieras jämställdheten i 135 länder med utgångspunkt från ett stort antal faktorer (inkomst, politisk representation, utbildningsgrad, livslängd, med mera), och om vi jämför detta med det mest utbredda modersmålet i respektive land blir slutsatsen glasklar – det finns helt enkelt ingen som helst korrelation mellan pronomensystemet och jämställdheten i länderna i fråga.

…

De könsneutrala tredjepersonspronomina i finska, zulu och turkiska verkar inte göra talarna mer jämställda, men just eftersom stora könsbarriärer finns i många sådana kulturer, blir det också svårt att få det till att dessa språkbrukare skulle lida av grava problem med sin könsidentitet. Könsbaserat förtryck förutsätter ju rimligen en könslig medvetenhet.

Min ståndpunkt:
1. Världen är inte jämställd mellan könen. Det finns många, många orättvisor mellan könen – men det finns också väldigt många orättvisor mellan människor av olika klass.
Jag har svårt att tro att vi löser dem genom att använda ordet hen.
Förändringarna i vår attityd måste förändras på andra sätt.

2. Att ordet “man” används som pronomen i satser som: “Man borde ta med sig paraplyet” är slarv och trist språk. Vem är det som borde ta med paraplyet? Ofta menar den som skriver “man” sig själv. Skriv då: “Jag borde …”. Satser med ordet “man” i den betydelsen är ofta slarviga. Till alla skribenter säger jag: Ansträng dig lite till, skriv inte så luddigt utan stryk ordet “man”. Ständigt. Sådana meningar är i 99 procent av fallen trista och kan slipas och bli mycket tydligare om du tar bort ordet “man”.

3. En del ivrare för ordet “hen” vill till och med använda det istället för orden “han” och “hon”. Det plattar ju till språket ännu mer. Det finns människor av manligt kön och människor av kvinnligt kön. Är det något vi ska skämmas över? Det är inte könsskillnaderna som behöver tas bort, det är följden av dem som vi ska hålla ögonen på och kämpa för att förändra.

Svenska Akademiens Ordlista, SAOL, är ett pragmatiskt verktyg. När ord kommer i allmänt bruk blir de godkända och kommer in där. Om ordet “hen” kommer in där, ja då är det bara att använda det, för då har det blivit så allmänt och vanligt. Men fram tills dess finner jag det som ett sätt att sila mygg och släppa igenom elefanter att slösa energi och kraft på att införa det detta pronomen. Det finns mycket viktigare saker att använda kraften till, för att förändra och få samhället mer jämställt.

Jag vet att det inte är särskilt politiskt korrekt att inte vilja använda ordet hen. Uppslagsverket Nationalencyklopedin (NE) har redan tagit in ordet i sin webbversion och tidningen Nöjesguiden har använt ordet konsekvent genom en hel tidningsupplaga.

Ordet hen är dessutom så fult, både ordet hon och han är mycket vackrare som ord. Hen låter som en förvirrad höna.

Wikipedia om hen:
Könsneutrala pronomen är pronomen som används i exakt samma form oavsett könet på den person som pronomenet syftar på. Svenska och andra germanska språk är språk som normalt använder könsbestämda possessiva och personliga pronomen i tredje person, jämfört med till exempel de finsk-ugriska språken finska och ungerska som helt saknar könsbestämning i sina pronomen. Det finns även språk som har både könsbestämda och könsneutrala pronomen, till exempel franska, där personliga pronomen i tredje person är könsbestämda (elle, il), men där possessiva pronomen i tredje person inte är det (sa/son oavsett ägarens kön).
I språk som normalt använder könsbestämda pronomen kan det ibland uppstå ett behov av att omtala någon eller något utan att implicit ange dess kön. Det kan röra sig om situationer där personens kön är okänt (till exempel ett foster) eller där personen själv inte vill avslöja sitt kön. I västvärlden har det också argumenterats[vem?] för att ett mer könsneutralt språk skulle vara att föredra ur ett jämställdhetsperspektiv, och i samband med det har fler nyskapade könsneutrala pronomen föreslagits på exempelvis engelska och svenska.
Även inom religioner där gudomen inte anses som varande varken man eller kvinna är könsbestämda pronomen ett problem.

Relaterat: Dagens Nyheter och Kulturnyheterna

Läs även andra bloggares åsikter om hen, samhälle, feminism, hen-debatt, språk, jämställdhet

Arkiverad under: Krönikor, Kulturpolitik Taggad som: feminism, hen, hen-debatt, jämställdhet, samhälle, språk

Little Bee av Chris Cleave – en bok att bli förälskad i

16 mars, 2012 by Rosemari Södergren

Little Bee
Författare: Chris Cleave
Förlag: Brombergs
ISBN10: 9173373842
ISBN13: 9789173373845

Jag blir förälskad i romanen Little Bee direkt, för första sidan. När jag läst några kapitel och inser att det är en man som skrivit den blir jag förvånad.

Boken är skrivet utifrån två kvinnors perspektiv, båda berättar i jag-form: Little Bee som är en 19-årig kvinna från Nigeria som precis av misstag släppts ut efter att ha suttit inlåst två år i en flyktingförläggning i Storbritannien och Londonbon Sarah O’Rourke, en karriärkvinna i trettioårsåldern som driver ett nöjes- och sminkmagasin för kvinnor.

Little Bee som kommer från en by på landsbygden i Nigeria ser på företeelser i vår värld ur sin synvinkel och det är något vi har en del att lära av.

Vi får uppleva fördomar och förutfattade meningar som människor i västerländska medelklassen har om flyktingar. Hur människor inte tror på att det är farligt att återvända till hemlandet för en flicka som varit vittne till soldaternas övergrepp över en by. Att immigrationsmyndigheter inte förstår att hon riskerar livet.

Det är hemskt att läsa vissa delar. Kan det vara möjligt att Storbritannien låser in flyktingar i flera år medan de väntar på beslut om de ska få uppehållsstånd eller ska slussas tillbaka till sina hemländer?

Vi möter också den nyblivna änkan Sarah och via hennes perspektiv möter vi västvärldens medelklass som vill göra det som är rätt, men känner sig maktlös och uppgiven.

Bokens stora styrka är dess språk, bilderna är rentav poetiska och det är metaforer och bilder som gör att jag ser saker med nya ögon.

Men som alla förälskelse sker något när vi lärt känna föremålet för vår förälskelse. Antingen fördjupas förälskelsen till kärlek eller så svalnar förälskelsen av. När jag kommer längre in i boken blir det en ganska tragisk berättelse som inte ger mycket hopp. Det gör ont. Det är är en förälskelse som gör ont.
Den skildrar en historia som bör berättas och på ett sätt som känns äkta, trovärdigt.
Andra delen är dock mörk, kanske för mörk. Min förälskelse i boken förvandlas till ett gnagande obehag – som har med vad den faktiskt berättar att göra.

Brombergs blogg berättar mer om Little Bee.

Läs även andra bloggares åsikter om Chris Cleave, Little Bee, språk, bokrecension, Nigeria, immigration, invandring

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension Taggad som: Bokrecension, Chris Cleave, Immigration, invandring, Little Bee, Nigeria, språk

  • Gå till sida 1
  • Gå till sida 2
  • Gå till sida 3
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Frida och Fritiof
Mikael Jensen

Spel kan skapa beroende

Viktigt om spel
Casinohex.se
Casino utan svensk licens

Nytt

Lyssna: Tribe Friday – get up!

P3 Guld-nominerade Tribe Friday släppte … Läs mer om Lyssna: Tribe Friday – get up!

Lyssna: Ida Segerborg – “Sånt är livet”

Ida Segerborg gör en personlig tolkning … Läs mer om Lyssna: Ida Segerborg – “Sånt är livet”

Lyssna: John Hiatt with The Jerry Douglas Band – All The Lilacs In Ohio

John Hiatt har släppt en ny singel, All … Läs mer om Lyssna: John Hiatt with The Jerry Douglas Band – All The Lilacs In Ohio

Expressen sviker journalistikens uppdrag

Journalistik har en viktig uppgift i ett … Läs mer om Expressen sviker journalistikens uppdrag

Sverige får en dagstidning med fokus på kultur

Kultursajten Opulens satsar och bli en … Läs mer om Sverige får en dagstidning med fokus på kultur

Följ oss på Facebook

Kulturbloggen
Online casinon utan svensk licens
https://casinoutansvensklicens.casino
https://vasacasino.se/, men bilden alt text:
Casinogringos
casinonutanlicens.nu
Casinoutanreg.com
Spela casino utan licens på casinoorbit.com
Svenska Casinobonusar
Hitta rätt casino bonus i Norge.

En resurs med info om finska casinon.

Kategorier

  • Blandat
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Filmrecension
    • Musikalrecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Opera
    • Teater
    • TV
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dramaten ekonomi Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie journalistik Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik Roskilde samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik tv TV-serie USA Video Way Out West

Kulturbloggen Twitter

Tweets by Kulturbloggen

Bloggportaler

Bloggtopp bokbloggar 2017
Blogglista.se 

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2021 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in