Redaktionen

De 18 titlar som nominerats till årets Augustpris har tillkännagavs 19 oktober 2020 under ett live-sänt event på Södra teatern i Stockholm. Svenska Förläggareföreningen delar varje år ut Augustpriset i kategorierna Årets svenska skönlitterära bok, årets svenska fackbok och årets svenska barn- och ungdomsbok. Här hittar du de nominerade böckerna för 2020.

Nominerade till årets svenska skönlitterära bok
Minnestrådar, Carola Hansson, Albert Bonniers Förlag
Nazismen är på frammarsch i 30-talets Tyskland. I den tätt komponerade romanen Minnestrådar väcker berättarrösten liv i tre judiska ungdomars livsöden. På ett jordbrukskollektiv utanför Falun möter ideal verklighet och tillfälligheter blir livsavgörande. En utsökt ordväv som kräver läsarens fulla uppmärksamhet.

Splendor, Stefan Lindberg, Albert Bonniers Förlag
Stefan Lindberg balanserar skickligt mellan autofiktion och skröna. Splendor är en själens pikaresk, en svart komedi. Med humor och stor kännedom om skapandets villkor borrar berättelsen skoningslöst efter hemligheter i jagets, sorgens, och en mardrömslik förtvivlans mysteriösa djup.

Jag ser allt du gör, Annika Norlin, Weyler förlag
Med skarp blick för mänskliga beteenden och en skev, lite sotig humor skriver Annika Norlin träffsäkert om bekräftelsetörst, sorg – och gruppdynamik i ett punkband på turné genom Europa. I novellsamlingen Jag ser allt du gör porträtteras en samling udda människor med ömsint generositet, värme och stor psykologisk insikt.

Samlade verk, Lydia Sandgren, Albert Bonniers Förlag
Lydia Sandgren bygger och befolkar ett eget litterärt universum fyllt av levande detaljer. Göteborg, med svartklubbar, sunkhak och universitetsbibliotek, blir spelplats för ett triangeldrama där den försvunna Cecilia är det svarta hål kring vilket romangestalterna graviterar. Samlade verk är en kärleksförklaring till litteraturen.

Jordlöparens bok. Om natur, konst och människor, Thomas Tidholm, Ordfront förlag
I sin vackert formgivna, prosalyriska tankebok ställer Thomas Tidholm grundläggande frågor om människans förhållande till naturen. Är det möjligt för oss människor att återförenas och försonas med en natur som vi successivt har avskärmat oss ifrån? Med poetisk precision och klargörande enkelhet bygger Jordlöparens bok broar mellan två världar.

Renegater, Klas Östergren, Polaris
Klas Östergren tar grepp om den svenska samtiden i detta mäktiga romanbygge. Med berättarglädje och hantverksskicklighet skapas ett förtätat tidsdokument på musikalisk prosa där säcken knyts ihop på ett snillrikt sätt. Renegater är slutet på en era och en läsfest utan motstycke.

Nominerade till Årets svenska fackbok

Livets tunna väggar, Nina Burton, Albert Bonniers Förlag
Med snillrik grace och elegans tar Nina Burton sig an naturen och djurens språk genom att på nära håll studera de myror, bin, rävar och ekorrar som gjort hennes mormors sommarhus till sitt eget. Nyfiket lär hon sig mer om deras intelligens, samarbetsförmågor och individualitet och delar generöst med sig av sina upptäckter i denna essäsamling som påminner om att det stora finns i det lilla, och inte sällan alldeles om husknuten.

Familjen, Johanna Bäckström Lerneby, Mondial
I över tio år har Johanna Bäckström Lerneby kartlagt en familj som med sitt skräckvälde styr och kontrollerar Angered i Göteborg. Klart och tydligt med stor glöd och närvaro, men utan pekpinnar, ger hon läsaren inblick i hur detta parallellsamhälle kunnat uppstå, och växa. Och vad som gjorts för att bekämpa det. Ett högaktuellt samtidsdokument.

Herrarna satte oss hit. Om tvångsförflyttningarna i Sverige, Elin Anna Labba, Norstedts
Elin Anna Labba beskriver renskinn som ”så mjuka att det känns som att handen ska smälta när man stryker dem”. Med samma stillsamma poetiska kraft i språket synliggör hon Sveriges tvångsförflyttningar av samerna, tvångsförflyttningar som söndrat urgamla släktband, nätverk och flyttleder. Genom att även väva in vittnesmål, arkivfotografier, kartor, jojkar och myndighets-papper riktar hon i denna mycket vackert formgivna bok nytt ljus på en mörk del av Sveriges historia.

Längta hem, längta bort. En essä om litteratur på flykt, Kristoffer Leandoer, Natur & Kultur
I en myllrande rik essäsamling tar Kristoffer Leandoer med läsaren på en svindlande resa genom hundratals författare av skönlitteratur, serier och låttexter – David Bowie, Oscar Wilde, Henry James, Olga Tokarczuk, Ursula K Le Guin och många fler – som flytt från regimer, krig, tonår, konventioner eller sig själva. Lärt, men lätt, om komplexa frågor om språk och hemvist och vad det betyder för oss.

Trubbel. Berättelsen om Olle Adolphson, Jan Malmborg, Albert Bonniers Förlag
En synnerligen välresearchad, generös och inbjudande biografi om en gåtfull och motsägelsefull mångsidig man vars sånger många hört, men färre kommit in på livet. Ett lika finstämt som initierat porträtt av denne vissångare, poet, textförfattare och målare vars verk, och liv, ständigt balanserade mellan dur och moll. Imponerar gör också den insatta skildringen av det sena 1950-talets nyfikenhet och törst efter nya intryck som präglade många av tidens kreatörer, inte minst Olle Adolphson själv.

Sverigevänner. Historien om hur pappa och jag försökte bli svenskast på Tjörn, Arash Sanari, Volante
Med både finess och värme, humor och svärta, berättar Arash Sanari en bitterljuv historia om hur hans familj från Iran försöker anpassa sig till Sverige och, många gånger obegripliga, svenska seder och bruk. Genom att varva sin pappas dagboksanteckningar med sina egna ger han ögonöppnande perspektiv på vad det innebär att byta både land och kultur. Den enes integration kan bli den andres isolation.

Nominerade till Årets svenska barn- och ungdomsbok

Mitt bottenliv. Av en ensam axolotl, Linda Bondestam, Berghs Förlag
Mitt bottenliv erbjuder en humoristisk och hoppfull klimatberättelse i autofiktionsformat. En utrotningshotad salamander förundras över allt skräp som fyller havet, och sveps iväg av en tsunami förorsakad av människans klimatpåverkan. Fram träder ett ekosystem i fritt fall. Miljökatastrofen gestaltas med dov kolorism och stringent text snillrikt infogad på de välutnyttjade uppslagen. Verket visar Linda Bondestams virtuositet genom att begagna och berika bilderbokens hela repertoar.

Kråkorna, Anders Fager & Peter Bergting, Natur & Kultur
Att trauman överförs från generation till generation gestaltas som aldrig förr i serieromanen Kråkorna, där Kim, som får ärva en övergiven släktgård på landsbygden, konfronterar sitt såriga arv. Anders Fager portionerar ut texten på flera nivåer, i form av post it-lappar och röster från det förflutna. Sömlöst griper Peter Bergtings stämningsmättade bildberättande in i skildringen av att möta ett smärtsamt ursprung. Kusliga skräckelement och folktro fördjupar rörande den olust som ruvar över både Kim och läsaren.

Billie, Korven och havet, Julia Hansson, Natur & Kultur
En solsmekt dag på stranden har sällan fångats som i Billie, Korven och havet. Julia Hanssons sinnliga bilderboksdebut bågnar av strandkänsla och värme genom en makalös ljussättning som ger kroppslig igenkänning. Med bravur tecknas barnets vilja och motvilja lika finessrikt som solstrålarnas spel. Eftermiddagssolens sken framkallar badandets bestyr så att sandkornen, parasollskuggan och frottéhanddukens strävhet känns i skinnet på både den vuxna betraktaren och på det barn som likt Billie inte alltid vill kasta sig i vattnet.

Kom dagen, kom natten, Åsa Lind & Emma Virke, Lilla Piratförlaget
Dragspelsformatet kommer till sin fulla rätt i Kom dagen, kom natten, där en dag- och en nattsida vecklas ut. Ur det lilla barnets perspektiv levandegörs en sensommardag på landet, där hjärtat pulserar i marken, solstrålar värmer och ensamhet trollas bort. Vardag övergår efterhand i dröm och i en önskan om att våga släppa sina flytkuddar. Åsa Linds lättflytande vers rymmer ett poetiskt anslag som Emma Virkes perspektivrika illustrationer känsligt fördjupar. Hyllningen till en sinnlig barndomsvärld och nordisk sommar, och till själva bilderboksformatet, hänför.

Humlan Hanssons hemligheter, Kristina Sigunsdotter & Ester Eriksson, Natur & Kultur
Balansakten mellan existentiell smärta och humor är kongenial i Humlan Hanssons hemligheter. Den avväpnande berättelsen om bästissvek och växtvärk kickstartar i dagboksformat. Kristina Sigunsdotters text är skruvad och sällsynt levande. Ester Eriksson excellerar i svärta, i illustrationer som fångar Humlans konstnärssjäl. Här har hästtjejerna faktiskt hästhuvud, och den psykiskt sjuka fasterns konstnärskap ger relief åt Humlans tillvaro i ett text- och bildsamarbete som bjuder på vrålskratt och hjärtenyp.

Alltid hejdå, Alma Thörn, Galago
Alma Thörns självbiografiska debut handlar om att längta hem innan man farit, tvingas välja mellan människor man älskar och om att alltid behöva säga hejdå. Med bildberättelsens medel fångas lyhört känslan av hemlängtan och otillräcklighet över generationsgränserna. En tolvårig Alma slits mellan sin mamma och pappa, likt hennes mamma gjorde trettio år tidigare. Gråskala och sepia går omlott för att markera de tidslager som återges med fullständig tonträff. Alltid hejdå är en serieroman sedd genom barnets ögon som skär i hjärtat och ger en varm kram på samma gång.

Barnradions bokpris är ett unikt pris och radioprogram där 9-12-åringar läser, diskuterar och utser årets bästa svenska barnbok. Årets bokjury går i klass 6 på Årstaskolan i södra Stockholm. Bokjuryns livliga samtal om de nominerade böckerna sänds under läslovet, 26-30 oktober, i P4 och i Sveriges Radios app. Den vinnande boken avslöjas söndagen 1 november.

Ett pressmeddelande berättar:De nominerade böckerna representerar en salig blandning av vardagsrealism och äventyr. En av böckerna är en debutroman (Ina Lagerwalls Vi går varvet) medan en annan är en uppföljare på en Augustprisvinnare (Den falska rosen av Jacob Wegelius). Förra årets vinnare var F som i sämst av Cilla Jackert.

De som kommer att utse vinnaren av Barnradions bokpris 2020 är fem sjätteklassare från Årstaskolan: Alma Rönngårdh, Morris Jones, Truls Skau Orrenius, Vera Larsson och Anna-Inez Aleite. De ska gemensamt utse en vinnare, som utöver äran tilldelas en prissumma om 30 000 kr.

– Den största utmaningen med att vara med i juryn för Barnradions bokpris har varit att ge alla böcker en chans, att inte döma ut någon av böckerna i förväg baserat på ämnet eller omslaget, säger Alma Rönngårdh, som älskar att läsa.– Det roligaste har varit att få dela med mig av alla mina tankar om de nominerade böckerna, säger Anna-Inez Aleite.

Nominerade böcker till Barnradions bokpris 2020
Vi går varvet av Ina Lagerwall, Rabén & Sjögren
Familjen av Cecilia Lidbeck, Lilla Piratförlaget
Den falska rosen av Jacob Wegelius, Bonnier Carlsen
Mitt storslagna liv av Jenny Jägerfeld, Rabén & Sjögren
I väntan på mitt ovanliga liv av Pär Sahlin, Ordalaget förlag

Programmen sänds under läslovet
Barnradions bokpris sänds under läslovet 26-30 oktober kl. 10:03-10:15 i P4. Varje program fokuserar på en av böckerna. Vinnaren avslöjas i den stora finalen söndagen 1 november kl. 12:03-13:00.

Programmen kommer även att finnas som podd i Sveriges Radios app och på sverigesradio.se/barnradionsbokpris Det går också att lyssna i URPlay där man dessutom kan ladda ner en lärarhandledning. Barnradions bokpris produceras av Cubas produktion.

Så här väljs de nominerade böckerna ut
Bokförlag och författare har fått nominera svenska barnböcker för 9-12-åringar utgivna mellan juni 2019 och juni 2020. En jury bestående av ett stort antal femte- och sjätteklassare samt tre vuxna jurymedlemmar har läst samtliga böcker nominerade av förlag och författare. I vuxenjuryn sitter f.d. läsambassadören Anne-Marie Körling, bibliotekarien Elisabet Niskikari från Malmö och kuratorn Samuel Girma från Konsthall C i Stockholm.

I år, 2020, skulle Agatha Christie ha fyllt 130 år! Det firar bokförlaget med en nyutgivning av hennes debutroman En dos stryknin, som gavs ut för 100 år sedan.

Ett pressmeddelande berättar:

En dos stryknin, i vilken den belgiske detektiven Hercule Poirot löser sitt första fall, lade grunden för pusseldeckaren som genre och blev startskottet för Agatha Christies långa karriär. Christie är än i dag världens mest säljande författare och den unike karaktären Hercule Poirot har kommit att bli en av litteraturens mest älskade och odödliga.

En dos stryknin tillkom efter ett vad med systern Madge som utmanade Agatha att skapa en mordhistoria där läsaren inte skulle förstå vem mördaren var. Christie började skriva pusseldeckaren medan hon var volontär på sjukhuset i Torquay under första världskriget. Där lärde hon sig mycket om olika läkemedel, vilket resulterade i att gift blev den naturliga mordmetoden i hennes debutroman.

Efter att ha refuserats av sex förlag accepterades manuset till En dos stryknin slutligen av The Bodley Head, fyra år efter att det hade slutförts. Men det var på ett villkor: att Christie skulle skriva om slutet. Denna jubileumsutgåva innehåller även originalslutet, för första gången översatt till svenska.

Boken ingår i Bookmark Förlags jubileumsserie med Agatha Christie-klassiker. Originalöversättningen är gjord av Eva Wahlenberg, originalslutet är översatt av Helen Ljungmark. För den vackra omslagsdesignen står Sara R. Acedo.

Jubileumsåret innehåller även ett pocketsläpp och en filmlansering: i oktober går Christie-klassikern Döden på Nilen upp på landets biografer och i samband med det släpps även pocketutgåvan.