Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Kulturpolitik

ElektronikBranschen en vinnare under pandemin

by

Covid 19-pandemin har gett många företag problem men det finns vinnare, som matvaruleverantörer som Mathem. En annan vinnare är Elektronikbranschen. Ett pressmeddelande berättar:

Försäljningen av hemelektronik fortsatte att öka under juni. Sedan mars har försäljningen av de flesta produktkategorierna ökat. Under månaden steg försäljningsvärdet med 11 procent jämfört med juni förra året. De största TV-skärmarna, över 65 tum, ökade under juni med 57 procent och spelkonsoler steg med 23 procent under månaden.

– Under juni fortsatte trenderna vi sett hela våren, med bra försäljning av IT, gaming och TV, säger Klas Elm, ElektronikBranschen.

Försäljningen av mobiltelefoner ökade med två procent under juni, men ligger ackumulerat under året på minus två procent. Datorer och surfplattor visade fortsatt ökad försäljning under månaden.

Bennypriset instiftas av Kulturhuset Stadsteatern och Anne Sofie von Otter

by

Årligt pris om 100.000 kronor ska i Benny Fredrikssons anda lyfta fram kulturskapare som med spännande uttryck har en vilja att nå ut brett, berättar ett pressmeddelande:

Den 2 juli skulle Benny Fredriksson, Kulturhuset Stadsteaterns tidigare VD och teaterchef, ha fyllt 61 år. Kulturen var för honom inte bara en dörr till nya världar, den var också en förutsättning för gemenskap och samhörighet. I denna anda är syftet med det nyinstiftade Bennypriset att uppmuntra till vetgirighet och skaparglädje inom vår tids konstnärliga uttryck. Priset delas ut årligen till en eller flera personer som drivs av en stark kärlek till sin konst, och som med spännande uttryck samtidigt har en vilja att nå ut brett.

– Bennys nyfikenhet och passion för sitt yrke och sin roll som kulturarbetare var enastående och underbar. Han gav allt med oupphörlig entusiasm. Vi vill ge vårt Bennypris till någon som delar hans kärlek till konsten och som har förmågan att nå ut med den självklarhet och oräddhet som han gjorde, säger Anne Sofie von Otter, sångerska och Benny Fredrikssons hustru.

Bennyprisets prissumma är på 100 000 kronor och finansieras gemensamt av Kulturhuset Stadsteatern och Anne Sofie von Otter. Prisstatyetten är en träfigur som föreställer Benny Fredriksson, snidad av träkonstnären Urban Gunnarsson. Den första prisutdelningen sker sent i sommar, då även Bennyprisets vinnare 2020 tillkännages.

– För Benny var det självklart att konsten skulle ge en bred spegling av sin publik, samtidigt som den borrade ner sig i vad det egentligen innebär att vara människa. Med Bennypriset lever den tanken vidare, samtidigt som vi hedrar hans minne och insatser för svensk scenkonst och kulturlivet, säger Kerstin Brunnberg, styrelseordförande på Kulturhuset Stadsteatern.

Bennyprisets jury och styrelse för 2020 och 2021 består av:
Kerstin Brunnberg, styrelseordförande Kulturhuset Stadsteatern
Olle Burell, vice styrelseordförande Kulturhuset Stadsteatern
Anne Sofie von Otter, sångerska
Alexander Mörk-Eidem, regissör
Johan Wirfält, chef Forum/Debatt & Film, Kulturhuset Stadsteatern
Karina Ericsson Wärn, rektor & vd Beckmans Designhögskola
Sture Carlsson, juryns ordförande, styrelseordförande Stockholms Konstnärliga Högskola, fd VD Kulturhuset Stadsteatern

H. K. H. Kronprinsessan Victoria inleder Stockholm Prides digitala parad

by

Fotograf: Copyright Kungl. Hovstaterna/Erika Gerdemark

H. K. H Kronprinsessan Victoria blir inledningstalare av årets Stockholm Digital Pride Parade lördag den 1 augusti. Det är första gången någon från den svenska kungafamiljen deltar i ett sammanhang med Stockholm Pride.

Ett pressmeddelande berättar:
”Det känns oerhört fint att Kronprinsessan vill inleda vår Digital Pride Parade och stå upp för HBTQ-personers rättigheter i en tid när vi tror att det behövs mer än någonsin. Vi är väldigt glada för det stödet som betyder mycket för oss i Sverige och för den signal det skickar till rörelsen internationellt” säger Vix Herjeryd, ordförande Stockholm Pride

Årets upplaga av Stockholm Pride ställs i år om till en digitalt streamad festival mellan 31 juli och 2 augusti. Paraden som är ett av årets största evenemang i Stockholm, och som de senaste åren lockat ca 50 000 deltagare och 500 000 i publiken, blir i år digital under namnet Stockholm Digital Pride Parade. Sändningen kommer att pågå mellan klockan 12.00-14.00 under ledning av skådespelaren och prideveteranen Robert Fux och den prisbelönta komikern Petrina Solange. Kronprinsessan Victoria startar den digitala manifestationen med ett inledningstal och sändningen kommer sedan att bestå av pride-hälsningar både från välkända HBTQ-profiler, artister och bidrag som communityt själva har skickat in.

”Vi har fått ihop ett fantastiskt program och det kommer att bli en både färgsprakande och framförallt viktig manifestation. Vi hoppas att människor i hela Sverige deltar och visar stöd och pridekänsla även på avstånd” säger Gunn Lundemo, projektledare för Stockholm Pride Summer Stream.

Sändningen går att följa på www.stockholmpride.org och publiken uppmanas också att checka in på paradeventet på Facebook och lägga upp sitt eget Pridefirande under #taggaochflagga, all för känslan av gemenskap även om vi inte intar Stockholms gator just i år.

Stockholm Pridepress@stockholmpride.org
Stockholm Pride är Nordens största Pridefestival. Sedan 1998 arbetar vi för att synliggöra hbtq-frågor och skapa en frizon för homosexuella, bisexuella, trans och queerpersoner och de könsuttryck som finns inom hbtq-rörelsen. Föreningen Stockholm Pride är en ideell organisation. Allt arbete med festivalen sker på volontär basis. Föreningens syfte är att årligen arrangera festivalen Stockholm Pride. Under 2020 arrangeras Stockholm Pride som en digital festival mellan 31 juli och 2 augusti och som fysiskt Winter Pride 26-29 november.

Tim Bergling Foundation stöttar Bris vilket möjliggör dygnet runt-öppen stödlinje för barn

by

Nu är det klart att Tim Bergling Foundation träder in som samarbetspartner och med finansiellt stöd till Bris för att säkerställa att Sverige får en nationell stödlinje för barn som är öppen dygnet runt. Sex miljoner kronor uppdelat på tre år möjliggör de utökade öppettiderna.

Ett pressmeddelande:
”Vi är otroligt glada över partnerskapet som innebär att fler barn snabbt kan få stöd vid svåra livsutmaningar, oavsett när på dygnet behovet uppstår”, säger Magnus Jägerskog, Bris generalsekreterare.

Bris har under en längre tid sökt samarbetspartners och långsiktig finansiering för att säkerställa att Sverige får en nationell stödlinje för barn som har öppet dygnet runt. I samarbete med Tim Bergling Foundation kan organisationen nu erbjuda barn ett professionellt samtalsstöd under dygnets alla timmar – så att barn i behov av hjälp kan få stöd snabbt.

“Vi är otroligt glada över partnerskapet som innebär att fler barn snabbt kan få stöd vid svåra livsutmaningar, oavsett när på dygnet behovet uppstår. Psykisk ohälsa är det vanligaste ämnet som barn söker stöd för hos Bris och de senaste åren har allvarsgraden i samtalen ökat dramatiskt. Nästan vart tionde samtal till Bris handlar om att inte orka leva och vi vet hur avgörande det kan vara att just där och då få möjlighet att prata med någon som kan ta emot det som barnet berättar”, säger Magnus Jägerskog, Bris generalsekreterare.

Klas Bergling från Tim Bergling Foundation säger:
“Alldeles för många barn mår dåligt på olika tider av dygnet, de vet inte var de kan få hjälp, vi vill bidra till att Bris successivt kan öka kapaciteten på sin hjälplinje för barn på chat och mobil till 24/7, året runt”.

Bris är Sveriges nationella stödlinje för barn och unga, och erbjuder professionellt samtalsstöd via chatt, mejl och telefon varje dag, året runt. Under 2019 tog Bris emot fler samtal från barn än någonsin tidigare, trycket på Bris stödkanaler är stort och samtalen har under coronakrisen fortsatt att öka. Pandemin har inneburit ett ökat stödbehov hos barn som redan innan krisen befunnit sig i utsatta situationer, och effekterna av samhällskrisen riskerar att bli långvariga. Inte minst riskerar barns stödbehov att hamna i skuggan av samhällskrisen, som just nu påverkar mycket och upptar de flesta vuxna.

Etappvis kommer öppettiderna att utökas och planen är att någon gång under 2021 kunna ha stödlinjen öppen dygnet runt.

Tim Bergling Foundation
Tim Bergling Foundation fokuserar på hälsofrämjande och förebyggande åtgärder kopplade till området psykisk ohälsa bland barn, unga och unga vuxna, stiftelsen vill också aktivt minska stigmat kring psykisk ohälsa och självmord. Stiftelsen kommer även att verka inom klimat, biståndsverksamhet, hotad natur och utrotningshotade djurarter. “Tim ville göra skillnad. Han reagerade starkt på orättvisor och missförhållanden. Att starta en stiftelse i hans namn kändes naturligt för att arbeta i hans anda och hedra hans minne.”
www.timberglingfoundation.org

Bris, Barnens rätt i samhället
Bris, Barnens rätt i samhället, är en av Sveriges ledande barnrättsorganisationer som varje dag kämpar för ett bättre samhälle för barn. Folkrörelsen Bris startade 1971 och bidrog till att Sverige fick världens första förbud mot barnaga. Med barnkonventionen som grund stöttar Bris barn i utsatta situationer, mobiliserar samhället för barnets rättigheter och påverkar beslutsfattare för ett samhälle där varje barn känner till sina rättigheter och där barnets rättigheter tillgodoses. Läs mer på www.bris.se

Borde bara experter på statsvetenskap få rösta i riksdagsval?

by

Borde bara experter på statsvetenskap få rösta i riksdagsval? På den frågan svarar nog en majoritet i Sverige: Nej, absolut inte.
Det finns faktiskt en religion, Raëlismen, som predikar att endast en viss procent av befolkningen i världen är tillräckligt utvecklad för att ha förnuft och förstånd nog till att göra vettiga val i politik.

Nu handlar inte den här krönikan om religion. Jag vill ta upp hur viktigt det med yttrandefrihet i ett demokratiskt samhälle. Jag reagerar på röster jag hör från olika håll och speciellt i sociala medier där vanligt folk mer eller mindre hånas för att de har åsikter om den svenska strategin under covid-19-pandemin.

Jag tänker inte diskutera den svenska strategin. Inte för att jag inte har några tankar kring det utan för att det skulle jag i så fall inte göra i Kulturbloggen, för det är inte ett ämne för vår redaktion.  Däremot är frågor som har med yttrandefrihet att göra något vi värnar om.

Jag tycker det är skrämmande att många inte verkar förstå vad det är de uttrycker när de hånar människor som har tankar, reaktioner eller frågor kring den svenska strategin och hur myndigheter kommunicerar sina budskap.

Vi är nog alla överens om att vi har ett liv här och nu. Och då berörs vi av hur samhälle och omgivning agerar. Det är våra liv vi lever här och nu. I ett demokratiskt samhälle där varje människa har ett unikt värde bör det vara självklart att var och en har rätt att ha reflektera kring sitt liv. Och just nu påverkas våra liv i hög grad av covid-19-pandemin. Att människor hånas för att de reflekterar över sitt liv här och nu är ovärdigt ett demokratiskt samhälle.

Det fanns en tid då enbart överklassen hade rösträtt i Sverige. Det fanns en tid då bara män hade rösträtt i Sverige. Vi har utvecklat vårt samhälle och vår demokrati sedan dess. Då borde vi inte försöka knuffa tillbaka samhället till ett samfund där bara högutbildade får tänka och säga något.

Att de svenska experterna  inte alltid är överens med internationella experter ställer frågan om expertis på sin spets. Varför är det just de svenska experterna som vet bäst? Finns det inte ett rätt stort mått av nedvärdering av andra länder i den inställningen?

Nåväl, jag tänker inte gå vidare på frågan om de svenska experterna i förhållande till internationella och andra länders experter – det är inte en enhetlig grupp varje sig i Sverige eller i andra länder. I Sverige finns välutbildade experter som inte håller med våra makthavande experter. Och internationellt finns det också olika inriktningar.

Det vi måste komma ihåg i sammanhanget är att vetenskap ur längre perspektiv är en färskvara. Det fanns en tid då åderlåtning var den vanliga metoden att försöka bota sjukdomar. Vetenskapen idag har nått långt, många sjukdomar kan botas, människor kan bygga flygplan och rymdraketer, människor har utvecklat Internet, vi kan bygga avancerade broar med mera, med mera. Ändå är det oändligt mycket vetenskapen ännu inte vet. Det vi vet idag kommer att vara skrattretande om hundra år, eller i varje inte särskilt avancerat. Därför bör vi akta oss för att bygga hela vår etik på vetenskapen.

När det gäller detta virus som är orsak till denna ovanliga vår och sommar är det mycket forskarna ännu inte vet. Det måste både experterna och vi i allmänheten har respekt för. Jag kan tycka det fattas en del på flera håll när det gäller det. Tvärsäkerhet uttrycks från många håll. Måtte det inte gå prestige i frågor om liv och död.

En fara när vetenskapen får vara basen och inte får ifrågasättas är att vetenskapen i sig inte har något etiskt förhållningssätt. Vad vill vi som tillsammans är pelarna i ett samhälle värna? Vill vi rädda liv? Och vill vi rädda alla liv eller finns det olika liv som prioriteras olika? Vad ska vara basen, utgångspunkten, för besluten? Det borde aldrig vara vetenskapen som formulerar etiken.

Som jag har uppfattat hur det hittills gått till i Sverige: myndigheter och framför allt Folkhälsomyndigheten har haft makten. Och jag har bara hört dem formulera strategin som att målet är att intensivvården inte ska överbelastas utan ska orka med att ta hand om alla sjuka. Det är möjligt att myndigheterna helt enkelt inte är experter på kommunikation. Varför säger det inte att syftet, målet är att rädda liv?

En del menar att genom att se till att intensivvården orkar vill  rädda liv. Men det är inte samma sak. Om utgångspunkten är att rädda liv kanske Sverige hade tagit en del andra beslut. Också den svenska statsministern uttryckte tidigt under pandemin att tusentals skulle dö. För mig signalerar det en form av uppgivenhet. Men ord betyder  olika för oss alla. Andra har inte uppfattat vare sig myndigheternas eller regeringens budskap som jag gjort. Andra har uppfattat det på liknande sätt som jag. Det är viktigt att vi alla får uttrycka oss. Att vi får lufta våra tankar, våra känslor och vår kunskap och erfarenhet. Genom att möta varandras tankar, höra och lyssna på varandra kan vi bättre förstå vad orden säger och vad i tänker och vad vi vill göra och hur vi vill agera.

Yttrandefrihet är en viktig grundsten i ett demokratiskts samhälle. Därför blir jag mörkrädd här jag hör en del håna människor som uttrycker sina tankar och reflektioner i samband med covid-19-pandemin.

Vill vi ha ett öppet samhälle eller vill vi att bara högutbildade får rösträtt? Om du tillhör de som raljerar över människor som har åsikter: tänk en gång: Vill du ha ett samhälle där bara högutbildade får uttrycka sig?