Kulturmagasinet Kulturbloggen

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Kulturpolitik

Eirik Stubø lämnar posten som VD och teaterchef på Dramaten

by

Eirik Stubø lämnar måndagen den 8 april posten som VD och teaterchef på Dramaten. Samtidigt har styrelsen utsett nuvarande vice VD Maria Groop Russel till ny VD med omedelbar verkan, berättar ett pressmeddelande:

– Dramaten har under Eiriks ledning haft stora konstnärliga och publika framgångar. Nya samarbeten har inletts både i Sverige och internationellt. Vi hoppas få se Eirik som regissör på teatern igen, säger Dramatens styrelseordförande Ulrika Årehed Kågström.

– Men styrelsen anser att Dramaten behöver en omstart på de områden som rör arbetsmiljö. Och vi tror att detta bäst sker med en ny VD, säger ordföranden.

– De senaste veckornas massiva uppmärksamhet kring Dramaten och arbetsmiljöfrågor har påverkat många och varit påfrestande för hela verksamheten. Och jag har under de senaste dagarna förstått att jag inte har tillräckligt stort förtroende hos tillräckligt många i personalen, säger Eirik Stubø.

– Jag har fått uppdraget att leda, utveckla och driva Dramatens hela verksamhet framåt tillsammans med alla som arbetar här. Dramaten har på påbörjat och genomfört en rad åtgärder kring arbetsmiljö på olika sätt. Det arbetet tar jag vidare nu. På ett mer systematiskt sätt än tidigare. Jag känner mig motiverad, samlad och beslutsam och ser väldigt mycket fram emot att göra detta säger Maria Groop Russel

Styrelsen inleder omedelbart rekrytering av en ny teaterchef/konstnärlig ledare.

Öppet brev till statsminister Stefan Löfven inför mötet med Putin

by

Öppet brev till statsminister Stefan Löfven från Svenska PEN
Stockholm, 8 april 2019

Inför statsminister Stefan Löfvens möte med president Vladimir Putin den 9 april 2019, vill vi i Svenska PEN framföra vår allvarliga oro över utvecklingen i Ryssland. Kränkningar i mänskliga rättigheter förvärras för varje år och den redan kraftigt begränsade yttrandefriheten är ständigt föremål för nya attacker.

Hösten 2018 presenterade PEN International en rapport som visade att landets angrepp på yttrandefriheten sker på bred front, mot författare, journalister, konstnärer och det civila samhället. Senast i raden av nedmonteringen av yttrandefriheten i landet är de två nya kontroversiella medielagarna som president Vladimir Putin godkände den 18 mars. Den första lagen kriminaliserar publicering av onlinematerial som anses innehålla ”uppenbar respektlöshet” mot staten, officiella symboler, samhället, konstitutionen och offentliga organ. Den andra lagen förbjuder spridning av nyheter som ryska myndigheter anser vara ”falska”. Material som strider mot dessa lagar kan – om de omedelbart inte raderas – blockeras utan något domstolsbeslut av Roskomnadzor (myndigheten som ansvarar för att övervaka publicering i medier och på nätet).

Dessa lagar är endast två exempel på hur man systematiskt kränker tryck- och yttrandefriheten i Ryssland. På Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex rankas Ryssland på plats 148 av 180 länder och landets situation klassas därmed som ”svår situation”. Obekväma författare och journalister censureras, hotas, grips och fängslas dagligen på grund av sitt arbete. Ett aktuellt fall som vi arbetar med är den ukrainske filmaren och författaren, Oleg Sentsov som avtjänar ett 20-årigt straff i Ryssland. Han är dömd på mycket vaga grunder för påstådd terrorism. Anklagelserna mot honom var ogrundade och tydligt politiskt kopplade till hans kritik mot Rysslands annektering av Krim. PEN har, ända sedan han greps 2014, drivit en kampanj med krav på att han ska friges.

Vår förhoppning är att statsministerns och den svenska delegationens resa ger tillfälle att uppmärksamma och föra dialog om ryska myndigheternas ansvar att vidta åtgärder för att dessa kränkningar ska upphöra – det är viktigt att resan inte innebär ett tyst överseende med hur mänskliga rättigheter gång på gång kränks i landet. Vår uppmaning till Stefan Löfven är att han ska lyfta kravet på att Oleg Sentsov omedelbart släpps fri från fängelset och att de allt mer aggressiva inskränkningarna mot yttrandefriheten i form av repressiva lagar vidrörs.

Jesper Bengtsson
ordförande Svenska PEN

Debattinlägg: En annan skola är möjlig

by

Det finns grundläggande fel i dagens skola

EN ANNAN SKOLA ÄR MÖJLIG
GRUNDLÄGGANDE FEL I DAGENS SKOLA

Skolan är ett evigt krisområde. För närvarande har vi TVÅ GRUNDLÄGGANDE FEL, vilka garanterar fortsatta kriser:

– åldersgruppering med timplaner;
– graderade betyg.

Mer om dessa nedan.
Goda tankar har funnits. På 70-talet pågick en intensiv diskussion om skolan. Det föreslogs en skola utan åldersgruppering, och en skola utan graderade betyg. Det är dags att damma av dessa synsätt. De omfattades av många på 70-talet men tankarna föstes åt sidan, och vi har fått en evig krisbransch. Nu hoppas vi att ny FÖRANKRING AV DESSA TANKAR börjar lite här och där. Grundskolan fick nya läroplaner 1980 och 1994, gymnasiet 1994. Då fanns möjlighet att göra verklighet av tankarna från 70-talet. Men inte, och man undrar varför.

Skolan måste REFORMERAS RADIKALT. Nödvändiga ändringar kan genomföras på tolv år, om alla jobbar hårt:

Fyra år diskussion och beslut om radikala alternativ.
Fyra år förberedelser.
Fyra år genomförande.

ÅLDERSGRUPPERING MED TIMPLANER
Skolan bör uppmuntra elever till självständighet och att göra så mycket som möjligt av sina inneboende resurser. Åldersgruppering uppmuntrar inte till självständighet. Låt det i stället inom olika ämnen finnas KURSER. Lätt kurs och Svår kurs, kanske också Extra Svår kurs, låt eleven välja. Lätt kurs är inte kravlös, men den skiljer sig från Svår.

Normal kurs? Nej. Vi bör inte ha Lätt, Normal och Svår. Ingen bör försöka bestämma vad som är “normalt”, och alltså bör vi ha Lätt, Svår, och kanske Extra Svår. I en kurs kan finnas både 13- och 15-åringar, och kanske även vuxna.

TIM-planer? NEJ. Människor är olika eller har olika förkunskaper.

KURS-planer med MÅL för kunskaper och färdigheter? JA. Det är vad skolan är till för.

Låt en GRUNDSKOLEEXAMEN kräva GODKÄNDA RESULTAT på en lista med kurser på Lätt nivå. Låt eleven beta av listan i en takt som passar. Någon kanske genomför detta på bara kort tid, eller väljer Svår kurs i några ämnen. Samma för en GYMNASIEEXAMEN.

Skolbyggnaden blir en kombination av AKTIVITETSHUS och MODERNT BIBLIOTEK.

Där finns lärare som kan föreläsa.
Där finns datorer.
Där finns böcker.
Där finns särskilda lokaler för kemi, teknik, idrott och en del annat.
Där finns lärare som kan hjälpa till med grupparbeten och annat speciellt.

Denna byggnad ska vara öppen alla dagar från tidig morgon till sen kväll, även på sommaren.

GRADERADE BETYG
De graderade betygen används när elever söker till nästa nivå i utbildningstrappan. Systemet är orättvist.

Hemma har Lars eget rum. Han har en storasyster som studerar på universitetet och hjälper honom med matematik och fysik, och han har en mamma som hjälper honom med engelskan.

Hemma hos Karin ser det annorlunda ut. Hon delar rum med det äldsta av två yngre syskon, vilka allmänt är ganska störande. Ingen i familjen kan hjälpa henne med något, utan tvärtom är det hon som måste hjälpa till med saker och ting.

Lars får bättre betyg och kommer in på önskat program på högskolan, men Karin kommer inte in.

Överge systemet! Det bör räcka med GODKÄNT på en kurs, ELLER INTE. Antagning till nästa nivå i utbildningstrappan bör ske med MOTTAGARENS antagningstest eventuellt kompletterat med en preparandkurs. Karin kan vänta lite, och förbereda sig, innan hon är mogen för antagningstest.

Så mycket bättre för eleverna. Inget hinder finns för att hjälpa varandra med kursen. Så mycket bättre för läraren som får bara ETT mål. Med detta enda mål blir det troligen lätt att bli överens med elever och föräldrar om vad som krävs, och det nuvarande betygsättnings-djävelskapet upphör.

I världen utanför skolan kan en chef förväntas ge ett omdöme om en anställd som slutar, men den chefen har det lättare än en lärare med över hundra elever.

Så här ser KUNSKAPSKRAV i matematik ut. Klicka på “Kunskapskrav för slutet av årskurs 9”:

Kunskapskraven

Studera skillnaderna mellan betygen A, C och E. Betygen B och D är mellanlägen. Andra ämnen, till exempel historia, har liknande upplägg. Att sätta betyg enligt detta är INTE GENOMFÖRBART om läraren har mer än tio elever. Utvägen, om Nationellt prov ska användas, är att sätta betyg nästan enbart efter resultat på det. Om enbart, så är det förbjudet.

Det finns omfattande säkerhetsbestämmelser kring Nationella proven. De är sekretessbelagda, och elev och föräldrar får inte mer än titta på elevens genomförda prov, detta för att proven ska kunna återanvändas. Det går dock inte. Det är enkelt för elever att på nätet skapa en uppgiftsbank där år efter år elever ur minnet lägger in provens svåraste uppgifter. Med tiden kan man där se hur de svåra uppgifterna såg ut, och kanske rentav själv få en av dessa.

Hela apparaten med Nationella proven är enorm och har passerat rimliga gränser. I matematik ingår oftast en muntlig del med en liten grupp elever för att testa hur de resonerar, och i årskurs 9 i biologi, fysik eller kemi ingår att göra en speciell laboration. Det här måste göras enklare.

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/nationella-prov-i-grundskolan/provdatum-i-grundskolan

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/nationella-prov-i-gymnasieskolan/provdatum-i-gymnasieskolan

Bättre är att ha Lätt kurs, Svår kurs och kanske Extra Svår kurs. En beskrivning liknande ETT ENDA av betygen ovan får då ingå i MÅL FÖR KURSEN. På Extra Svår kurs måste eleven klara liknande betyget A ovan. Med ETT mål för kursen blir det möjligt att överlämna ansvar, provkonstruktion och betygsättning till lärarna på skolan. Skolverket kan lämna ifrån sig provmallar med kommentarer, och de behöver inte vara hemliga för eleverna. För att följa upp hur det sköts finns Skolinspektionen.

Inte Godkänd? Då blir det en ny chans.
Tillbaka till skolan, med graderade betyg. På vilken nivå ska läraren lägga undervisningen? På en låg nivå för att inte köra över någon? Men då kan han eller hon få emot sig vissa elever, vilka KRÄVER att bli lotsade till det högsta betyget.

ANTAGNINGSTEST I STÄLLET
Det går lagstifta om att varje skola under tre veckor varje vår ska tillhandahålla lokaler för mottagare som vill anordna antagningstest. Det nuvarande Högskoleprovet kan studeras för genomförande och möjligen delvis om innehåll. Dessa test kan eventuellt vara bara en första del, och sökande som klarar den kan fortsätta med del två och/eller en preparandkurs, kanske med intervju, hos mottagaren. Flera mottagare bör kunna samarbeta.

RÄDDNINGSFÖRSÖK – MEN SE ALTERNATIVET
Omfattande kritik mot kunskapskraven har hörts. Någon gång 2018 meddelade Skolverket att kunskapskraven ska arbetas om och att ett förändringsarbete startar vilket beräknas bli klart i slutet av 2019 för att då överlämnas till regeringen.

Kanske kan nya kunskapskrav lindra problemen något i ett försök att rädda systemet. Men det finns ett starkt alternativ, och det är alltså att överge de graderade betygen.

a) Ständigt kommer nya Lars och Karin enligt ovan.

b) Utbildning för vidare KULTURARV. Det finns både gamla och nya sådana, till exempel språk, historia, svetsteknik och programmering. Programmering är både konst och vetenskap, och en konstnär behöver utvecklas utan stress. De graderade betygen sätter läraren i svåra situationer långt från hans eller hennes önskan att föra vidare kulturarv.

c) Dessutom har en elev rätt att se det som en privatsak hur bra eller mindre bra han eller hon är. Det går naturligtvis inte att genomföra helt. Vi söker en anställning och får den, eller inte. Söker en utbildning och kommer in, eller inte. Men det går försöka följa en regel, så långt det går, om rätt till privat område. Låt en människa ta sig fram här i livet på egna vägar, utan mer uppgifter om sig själv än nödvändigt. Om skolan inte sätter graderade betyg, utan i stället eleven själv väljer Lätt kurs eller Svår kurs, så blir det annorlunda. Valet blir en privatsak.

UTGÅNGSPUNKTER FÖR EN BRA SKOLA
1. Vad en ung människa kan begära av skolan är att han eller hon får hjälp att UTVECKLA SINA SVAGA ELLER STARKA SIDOR.
2. Allt måste göras för att unga ska utvecklas till SJÄLVSTÄNDIGA människor.

Precis dessa punkter, och de räcker. Har du en annan uppfattning, så kommentera.

HUR GÅR VI VIDARE?
ETT. Sprid budskapet till bekanta.
TVÅ. Kontakta en riksdagsledamot.

http://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/

Riksdagen bör tillsätta en grupp med en person från varje parti, för en ny skola, utanför riksdagens vanliga utbildningsutskott. Den bör utökas med lika många från samhället utanför riksdagen. Dess första uppgift kan bli att starta en WEBBPLATS FÖR MATERIAL OCH DISKUSSION. Gruppens inriktning:

– kurser i stället för åldersgruppering med timplaner;

– inga graderade betyg. Mottagaren ska testa vilka som kan antas.

TRE. Skriv en debattartikel eller använd “Ring P1”. Starta en webbplats med gammalt och nytt material och möjlighet till diskussion, eller en Facebook-grupp. Starta en förening som kan gå ut med material till elever, föräldrar, lärare och andra.

SLUTLIGEN

En något annorlunda version av den här artikeln har skickats som “Upprop för en annan skola” till alla i den nya riksdagen, till Sveriges Elevkårer, till en rad pedagogiska institutioner med flera. Även utbildningsdepartementet och nytillkomna riksdagsledamöter har fått. Kontakta en riksdagsledamot om du vill ha uppropet.

Hos webbplatsen 8 dagar fanns 4 juli 2018 en tidigare och mindre version av texten.

https://www.8dagar.com/2018/07/skola-i-standig-kris-inte-konstigt-alls.html

–  –  –  –  –  –  –  –  –  –

Björn Backengård

Är svenska journalister nöjda med att kulturkritik bara är för de välbeställda?

by

Kulturkritik – att journalister skriver om litteratur, film, musik, teater med mera och fotografer fotograferar blir mer och mer något som bara den som har råd att betala en prenumeration på en papperstidning kan få tillgång till. Mer och mer hindrar kultur- eller underhållningsdistributörerna journalister att recensera och/eller bevaka kultur/nöje som inte kommer från prenumerationsbaserade redaktioner.

En marknadschef på ett filmbolag formulerade det så här: “Vi är ett vinstdrivande företag och förbehåller oss rätten att välja vem som ska få se våra filmer före premiär.”

Ja givetvis kan vi inte kräva att den som distribuerar kultur eller underhållning ska drivas av ideella mål. Men hur tänker journalister och redaktioner? Är det acceptabelt att distributörer handplockar vem som ska bevaka kulturen?

Johan Hilton från Dagens Nyheters kulturredaktion skriver den 14 mars 2019 om hur teaterkritiken mer och mer uppfattas som teatrarnas marknadsavdelningars förlängda arm. Han skriver om hur marknadsavdelningar kan försöka påverka vilken journalist som skickas ut för att recensera.

En pressansvarig på ett filmbolag skriver i ett mail att de prioriterar tryckta tidningar, radio och tv, med andra ord medier som kräver kunder som har råd att prenumera. Med undantag då av Sveriges Television och Sveriges Radio som vi alla betalar till via skattsedeln och tv-bolag som tv4 vi betalar genom att se på deras reklam. Men ofta krävs det betald inloggning för att komma åt en hel del av deras material också. (Inte SVT förstås).

Det är en obehaglig utveckling. Kulturmagasinet KB (kulturbloggen) kräver ingen prenumerationsavgift och vi har inte heller en målgrupp som behöver känna till extremt mycket kulturhistoria. Vi är registrerade med ansvarig utgivare, vilket betyder att vi är som vilket journalistiska redaktionella produkt som helst. Flera av oss som skriver här, som jag, är medlem i många år tillbaka i Svenska journalistförbundet.

Teater-, film- och musikrecensioner i de prenumerationsbaserad DN och Svenska Dagbladet är oftast fyllda av hänvisningar till tidigare verk av kulturarbetaren som recenseras och för att få ut maximalt av den recensioner krävs en hel del kunskap. Jag ser inte det som något fel. Det är en viktig del av kulturkritiken. Men den kulturkritik som vi har här på Kulturmagasinet KB har en annan målgrupp. En film ska kunna recenseras utan att jämföras med fem tidigare filmer av samma regissör och den som läser recensionen ska inte behöva ha sett filmer sedan fyrtio år tillbaka. Ja lite överdrivet beskrivet, men jag förutsätter att ni kan tänka lite metaforiskt.

Finns det någon solidaritet bland journalister för att hindra denna utveckling, att kulturdistributörer vill mer och mer handplocka kritiker och journalister? Eller är det som handplockas så nöjda med sin konkurrensfördel att de inte vill agera och göra motstånd? Eller tycker svenska journalister att det är som det ska vara, tycker det att kultur är vinstdrivande projekt som ska få välja vem som ska bevaka dem?

Självklart är det inget att säga om att den som distribuerar kultur vill ha viss kontroll på vem som bjuds in. Men redaktioner borde inte bedömas efter om de har prenumeranter eller intäkter genom vår skattsedel. Är det en journalistisk redaktion med ansvarig utgivare, hyggligt många läsare/målgrupp med medlemmar i Svenska Journalistförbundet och eventuellt Svenska teaterkritikers förening eller filmkritikernas förening – då borde de räcka för att kunna bevaka kultur.

Pressens Opinionsnämnd klandrar Aftonbladet för publicering om framlidne Benny Fredriksson

by

Pressens Opinionsnämnd klandrar Aftonbladet för att grovt ha brutit mot god publicistisk sed, skriver ett pressmeddelande.
Ur pressmeddelandet från Kulturhuset stadsteatern:
Aftonbladet fälls för sina publiceringar i december 2017 om framlidne Benny Fredriksson, Kulturhuset Stadsteaterns förre VD. ”Pressens Opinionsnämnd delar således PO:s bedömning att Aftonbladet har tillfogat Benny Fredriksson en oförsvarlig publicitetsskada. Det är fråga om ett allvarligt pressetiskt övertramp som dessutom förstärks av att publiceringen har skett på bred front och omfattat inte bara nyhetsdelen utan även ledar- och kultursidorna”, skriver PON i sitt beslut.

Det är ett bra beslut av Pressens Opinionsnämnd. Utan tvekan. Men kommer det att på något sätt få hysteriska chefer och journalister på tidningar att tänka efter en gång till när de springer i ett drev? Och påverkar de alla de troll som så beskäftigt gormar och förföljer människor som inte tänker som de i varenda detalj?
Det finns många troll ute på webben. Det vet vi. Troll som ibland inte ens är verkliga personer utan påhittade karaktärer och som massproduceras, men också troll som är personer som sprider hat utan att tänka på att vi alla är människor. Troll som inte har medkänsla med andra levande varelser.

Tyvärr har dessa troll en sjukdom som sprider sig som en löpeld. Gå med i stort sett vilken grupp som helst på Facebook, också grupper som vi skulle kunna tro har fina människor som medlemmar. Ta ett exempel: andliga grupper. Människor som håller på med andlighet borde vara världens finaste människor, uppfyllda av kärlek och medkänsla och förståelse för medmänniskor. Men det händer alltför ofta att om någon råkar tänka annorlunda om någon detalj kring healing eller medialitet eller om änglar – ojojoj vilka fula utspel det kan komma, vad den som vågar tänka lite utanför boxen kan få smällar av de rätt-trogna som vet bäst. Och då handlar det om fina grupper med fina människor som har kontakt med änglar. Tänk då hur det är i andra sammanhang där människor samlas kring mer profana ämnen som politik. Ojojoj vilka smällar som kan delas ut.

Och då talar jag inte om troll.

Så något har hänt. Tonen mellan människor inom sociala medier har blivit råare. Det blåser kallt.

Fast …

Har människor någonsin varit fyllda av respekt för andra som inte är som man själv, har mänskligheten drivits av medkänsla och omsorg om andra än sig själva? Ja och nej. Tänk på hur människor tiderna igenom har samlats för att se hängningar eller se när människor piskas eller bränns på bål. Det är sorgligt att tänka på hur människor har uppfört sig historien igenom. Visst hade jag hoppats att människor blivit mer civiliserade.

Jag tänker att pressen som har etiska regler har ett stort ansvar. Ska vi kunna påverka de negativa krafterna med trollen, ska vi kunna vända och få en mer respektfull attityd mellan människor måste traditionella medier gå i frontlinjen.

I fallet med Benny Fredriksson fick förföljelserna ett slut som drabbats Fredriksson nära och känna oändligt hårt. Han drabbades under metoo-rörelsen, fast det redan från början var klart och tydligt att han inte begått sexuella övertramp utan det handlade om att en del ansåg att han hade ett hård och tuff chefsattityd. Jag tänker inte ta ställning i den frågan. Det finns röster som talat emot den bilden av honom också. I vilket fall som helst borde vi människor vara mer rädda om varandra och se människan i den andra.

Ur pressmeddelandet:
Nämnden anser att tidningen inte haft tillräckliga belägg för en rad allvarliga anklagelser samt publicerat djupt nedsättande och kränkande omdömen om honom som det är mycket svårt att försvara sig mot. Tidningen har också agerat på ett sätt som innebar att han inte fick en rimlig möjlighet till bemötande.

– Det är bra att det pressetiska systemet har fått ha sin gång och jag välkomnar granskningen och beslutet. Pressens Opinionsnämnds uttrycker sig tydligt och skarpt och fäller Aftonbladet för grova överträdelser på alla punkter, vilket är ovanligt som jag förstår det. Pressens Opinionsnämnds bedömning bekräftar den kritik jag och många framfört tidigare, säger Sture Carlsson, VD Kulturhuset Stadsteatern.

– Jag har samma uppfattning idag som när det hände. Mediedrevet mot Benny Fredriksson var gränslöst och orättvist. Och det skapade ett sår hos honom som icke gick att läka. Det är en stor tragedi och mina tankar går återigen till Bennys efterlevande, säger Sture Carlsson, VD Kulturhuset Stadsteatern.

Pressens Opinionsnämnds bedömning lyder:

”Den som är chef för en betydande kulturinstitution är en makthavare som måste acceptera en hård och ingående granskning av det ansvar som följer med chefskapet.

Aftonbladets publiceringar består till övervägande del av en rad anklagelser mot Benny Fredriksson avseende enskilda händelser samt svepande och kränkande beskrivningar av honom som person.

Flera av de anklagelser som riktas mot Benny Fredriksson är mycket allvarliga. En grundläggande förutsättning för att det ska vara förenligt med god publicistisk sed att publicera sådana anklagelser är att det finns belägg för dem.

Som PO har angett brister publiceringen i flera avseenden. Berättelserna, som presenteras reservationslöst av Aftonbladet, är med ett undantag anonyma och det framstår som om de är en del av ett upprop. Det anges inte, förutom i ett fall, när händelserna ska ha inträffat och det framgår inte om tidningen har varit i kontakt med uppgiftslämnarna. Dessa omständigheter visar att Aftonbladet inte har gjort tillräckligt för att undersöka uppgifterna och tidningen har därmed inte haft grund för att publicera så allvarliga anklagelser.

Förutom anklagelserna innehåller publiceringarna ett flertal starkt laddade yttryck samt djupt nedsättande och kränkande omdömen om Benny Fredriksson som det är mycket svårt att försvara sig mot.

Till detta kommer att Aftonbladet har agerat på ett sätt som innebar att Benny Fredriksson inte fick en rimlig möjlighet till bemötande.

Pressens Opinionsnämnd delar således PO:s bedömning att Aftonbladet har tillfogat Benny Fredriksson en oförsvarlig publicitetsskada. Det är fråga om ett allvarligt pressetiskt övertramp som dessutom förstärks av att publiceringen har skett på bred front och omfattat inte bara nyhetsdelen utan även ledar- och kultursidorna.

Sammanfattningsvis innebär detta att Aftonbladet har grovt brutit mot god publicistisk sed.”

Publiceringarna anmäldes av Benny Fredrikssons änka Anne Sofie von Otter samt sönerna Hjalmar Fredriksson och Fabian Fredriksson. De sammanfattande grunderna för anmälan var följande:
Benny Fredriksson hade inte fått någon reell möjlighet att bemöta anklagelserna före den första publiceringen.
Tidningen hade inte publicerat uttalanden som var till Benny Fredrikssons fördel.
Den hade inte kontrollerat anklagelsernas riktighet.
Anklagelserna hade refererats med ett ordval som givit dem en annan och allvarligare innebörd.

Här finns hela ärendet att läsa
https://po.se/fallningar/aftonbladet-falls-for-publicering-om-stadsteaterns-forre-chef/