• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Bokrecension

Bokrecension: Damaskus av Iben Albinus

25 juni, 2022 by Rosemari Södergren

Damaskus
Författare Iben Albinus
Serie Sigrid Melin
Antal sidor 495
Utgivningsdatum 2022-03-01
Förlag Modernista
Översättare Kalle Hedström Gustafsson
ISBN 9789180234450

En spännande roman att läsa under sommaren. Romanen vann Danska Kriminalakademins pris i kategorin Årets debutant.

Huvudpersonen i romanen, Sigrid Melin, tar anställning på ett stort telekombolag och utstationeras på företagets kontor i Damaskus. Händelserna utspelas 2011, då den arabiska våren pågick för fullt. Sigrid Melin är kluven. Hon har en son och en partner hon inte vill lämna men samtidigt har hon ett enormt driv att vara med och förändra diktaturen i Syrien till en demokrati. Hon bär med sig ett djupt dåligt samvete, en skuld för något hon varit medskyldig till som gör att hon på något sätt vill betala av sin skuld till världen. Vad det är som tynger henne får vi reda på först en bra bit in i romanen.

Sigrid Melin blir övertalad att ta jobbet för att tanken är att genom att den syriska befolkningen får tillgång till Internet kan människor förenas och tillsammans få reda på sanningen och kunna kämpa för demokratin. Hon blir dessutom övertalad till att samtidigt jobba för en danska underrättelsetjänsten. Vilket ju verkligen är att utsätta sig själv för fara.

Den syriska regimen tar till brutala medel för att slå ner upproret. På plats i Syrien blir tillvaron både farlig och skrämmande. Medan Sigrid försöker göra det rätta leder hon både sig själv och de hon älskar in i en livsfarlig konspiration – och hon tvingas fråga sig vem som i slutänden är vän och vem som är fiende.

Författaren kan verkligen skriva så det blir spännande och samtidigt känns det som att hon vet vad hon skriver om. Det känns extra aktuellt att läsa om diktaturen i Syrien nu när den ryska diktaturen angripit Ukraina. Turkiet som inte är världens främsta demokrati är också i fokus i svenska nyheter då Turkiets ledare motsätter ett svenska medlemskap i Nato. Syrien har förbundens på olika sätt med både Ryssland och Turkiet.

Däremot har jag lite svårt att begripa mig på en karaktär som Sigrid Melin, Jag tycker hon tar en del idiotiska beslut. Men det är en del i att läsa berättelser, att vi kommer nära människor som inte är som vi själva.

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension, Toppnytt

Värdefull bilddokumentation genomsyras av respekt och leenden – 44 Days On The BLUES Highways av Lindahl & Löfgren

14 juni, 2022 by Mats Hallberg

Pee Wee Crayton foto Erik Lindahl

44 Days On The Blues Highways

Lindahl & Löfgren

Utgiven: 2020-10-01

ISBN: 978-91-87755-13-2

Tid & Rum

Blues handlar om att befinna sig i en djupt rotad känsla vars tillstånd kan uppvisa skiftande schatteringar. Vanligtvis associeras till mer eller mindre tunga tankar, vilka främst yttrar sig i klagosånger. Men blues kan vara så mycket mer. Som en stolt livshållning, mer ödmjuk än kaxig som hängivet omfamnar energin i tillvaron. Starka uttryck i omlopp, innebär att gemene man kanske inte attraheras. Låter nog i mångas öron alltför oputsat Vi andra som förunnats gåvan att ta emot dessa tonala emotioner blir stärkta.

Även inom jazzen och rockmusik förekommer ju en hel del bluesiga inslag, som en formel att arbeta efter i komponerandet. Jag äger ett antal (inte jättemånga) renodlade plattor i genren. Begreppet bluestolva cirkulerar ju ofta när det pratas om främst gitarristers spel. Att få skenbart enkla melodier att svänga maximalt i trovärdiga framföranden, är en konst få behärskar till fulländning. Skulle ändå tippa på att samtliga fotograferade på scen i detta verk hade den förmågan.

Legendariske låtskrivaren Percy Mayfield i L.A

För cirka trettio år sedan hade jag förmånen att live höra flera av tidens största i branschen. Syftar på namn som B.B King, Buddy Guy & Junior Wells, Albert Collins, Jeff Healy, Otis Rush, Lonnie Mack, Etta James, Koko Taylor, John Lee Hooker, Blues Brothers med flera. Av våra egna stjärnor har Roffe Wikström, Totta Näslund, Sven Zetterberg, Louise Hofsten och i viss mån Peps utgjort personliga favoriter. Men pinsamt nog har jag aldrig köpt ett nummer av Jefferson – enda bluestidskriften i Sverige.

Fyra män knutna till tidningen förverkligade i slutet på 1980 sitt drömprojekt, genom att med hyrd bil företa en slags pilgrimsresa från San Fransisco till Chicago. Uppdraget bestod i att intervjua och fotografera personer betydelsefulla för en frodande bluesscen, inbegripet nära musikaliska släktingar som zydeco och cajunmusik. Inriktningen är på den internationella marknaden då förord och bildtexter är på engelska.

Jessie Mae Hamphill (bild på bokens baksida)

Möten med flera kända namn förevigades, varav bekantskapen med somliga kunde återknytas när de befann sig på turné i Sverige. Själv har jag av dem utan att alls vara konnässö, hört talas om / lyssnat på exempelvis Clifon Chenier, Z.Z Hill, Buddy Guy, Big Joe Williams, Flaco Jimenez, R.L Burnside och givetvis Bobby ”Blue” Bland. I övrigt porträtteras mängder av lokala musiker och nationella storheter. Och framför allt interiörer och vyer från de stater man färdas genom och gör nedslag i.

Bobby ”Blue” Bland (fångad i exakt rätt ögonblick, eller hur?)

Utgår från att uttömmande reportage inklusive ingående konsertrecensioner publicerades efter hemkomsten av redaktör Tommy Löfgren. Av för mig okänd anledning fick man hösten 2020 möjlighet att ge ut dokumentationen i form av en påkostad bilderbok i svartvitt. Vi får en god inblick i den välplanerade resan (Löfgren har besökt USA trettiotvå (!) gånger medan fotograf Lindahl å sin sida, företagit sex resor till det stora vidsträckta landet i väster i bluesigt syfte), som inkluderade livemusik från 45 scener och flera avtalade möten i artisters hem eller på lokal. Betänk att detta tilldrog sig åtskilliga decennier före internet eller mobiltelefoner.

från Pioneer Club i Los Angeles

Resenärerna tackar sin lyckliga stjärna för att de fick så stort utbyte av sin investering. Hyrda bilen behövde bara rejäl service en gång. Snöpligaste incidenten var förmodligen då bilnycklarna låstes inne och värsta bör rimligen ha varit när allvarligt bråk blossade upp i klubblokal. Kvinnor var förstås väldigt sällsynta på scen, men de förekom som publik. Överlag vistades de fyra svenskarna i en manlig svart miljö. En miljö som det framgår kände sig hedrad av intresset från exotiska svenskar, vilket resulterar i uppskattande ömsesidiga ömhetsbetygelser. Förhållanden som skiner igenom i fotografierna. Vid ett tillfälle väcker det uppseende att inga andra vita finns i publiken.

Var de genuina utövarna vana vid att umgås med långväga bluesarkeologer, eller var dylika möten sällsynta? Leenden, extas och seriositet präglar Erik Lindahls strålande foton. Man undrar hur omfattande hans råmaterial var. Hur många bilder togs? Inser till fullo varför han kunnat livnära sig som frilansare, fotat för exempelvis landets största kvällstidningar.

Dan Taylor, Andy Williams och Doc Terry i St. Louis

Visst hade jag gärna velat haft mer kött på benen om denna omvälvande upplevelse, fler anekdoter och utrymme för konstnärliga bedömningar. Men nu valde förlaget att satsa på en utsökt dokumentation i bilder, kronologiskt berättad.

Textleverantör och fotograf presenterar sig över ett uppslag vardera jämte att i tre spalter redogöra för bokens förutsättningar. Ska nämnas att de två övriga som var med på den utstakade blå färden inte längre finns i livet. Minnet av dem liksom musikern Paul ”Lil´ Buck” Senegal uppmärksammas på försättsblad. Två inledande sidorna upptas av ett förord utformat som en kärleksförklaring till visuella krönikan ”44 Days On The Blues Highways”. Förordet är skrivet av Mark Naftalin som spelat med tjugofem av artisterna som medverkar och han förekommer själv på bild. Naftalin blev invald i Rock & Roll Hall of Fame som keyboardist i Paul Butterfield Blues Band. Förutom att ha ackompanjerat berömdheter som Etta James, Otis Rush, John Lee Hooker och Van Morrison har han komponerat, varit bandledare , festivalarrangör och radioproducent. Självklart en stor ära att få hans erkännande!

Fans till Bobby ”Blue” Bland i New Orleans

Hög tid att avslöja varför jag ägnar mig åt denna bildberättelse så pass långt efter utgivningsdatum. Beror på att jag lärt känna fotografen Erik Lindahl eftersom vi frekventerat samma högkvalitativa och mysiga nyöppnade jazzkrog i Majorna, nämligen Utopia. Har ett par gånger fått tillgång till hans förnämliga foton därifrån som komplement till recensioner/ betraktelser. Lindahls andra fotobok skänktes mig för att jag skulle tända på idén att skriva om den, därmed sprida ökad kännedom om dess existens. Nu är det gjort!

Fotografierna tillsammans med upplysande bildtexter jämte resans framväxande sträckning som inledning på varje kapitel; förmedlar bortom språkets begränsningar stämningar från vardag och fest, glädje och allvar. Dessutom en övertygelse om att blues som konstform är en angelägenhet väl värd att utforska. Ett lustfyllt arbete som i det här fallet konkret återupptogs, cirka fyrtio år senare efter att den hektiska och omtumlande resan genom tio stater ägt rum.

Charles Brown i Los Angeles

OBS Samtliga bilder tagna av Erik Lindahl

Arkiverad under: Bokrecension

Bokrecension: Mordet på prästgården av Agatha Christie – ett måste för alla som gillar Miss Marple

9 juni, 2022 by Rosemari Södergren

Mordet på prästgården
Författare Agatha Christie
Format: Inbunden
Boktyp: Deckare
Antal sidor: 292
Översättning: Vanja Lantz
Omslag: Sara R. Acedo
Förlag: https://bookmarkforlag.se/bocker/mordet-i-prastgarden-2/
ISBN: 978-91-89393-46-2
ISBN Ljudbok: 978-91-89298-89-7
Utgivningsdatum: 2022-05-18
Originaltitel: The Murder at the Vicarage

Agatha Christie första kriminalromanen där Miss Jane Marple dyker upp. Miss Marple är en smart och klurig gammal dam som bor i byn Saint Mary Mead, i den brittiska landsbygden. En dam som inte uppskattas av alla. En del uppfattar henne som en nyfiken och skvallrig gammal tant.

Mordet i prästgården (eng. originaltitel The murder at the Vicarage) gavs ut 1930 och den kännetecknas av precis det som gör Agatha Christies deckare så bra. Mordhistorien är klurig, det är en riktig puzzeldeckare där vi som lärare får fundera och oftast inte lyckas klura ut vem mördaren är. Det är riktigt skönt med en deckare som puttrar på i lagom fart och inte en massa actionscener med biljakter och k-pistar.

Berättelsen utspelas i miss Marples hemby, Saint Mary Mead, och berättas i jag-form av Leonard Clement, byns kyrkoherde. Clement blir kallad till en dödsbädd genom ett telefonsamtal, som visar sig vara falskt när han kommer fram dit han blivit kallad till. När han återvänder till prästgården visar det sig att byns illa omtyckte kyrkvärd Protheroe, hittas mördad. Protheroe är verkligen illa omtyckt av alla. Han är en överste som aldrig är snäll mot någon och eftersom han hör dåligt skriker han till folk han talar med. Minst sju personer är misstänkta för mordet och bland dem till och med kyrkoherden själv som tidigare på dagen sagt att han skulle kunna döda Protheroe.

Ortens polis, Slack, är inte den mest briljanta polisen. Det är givetvis ur att Miss Marple är klipsk och kan dra de rätta slutsatserna. För den som gillar Agatha Christies deckare med Miss Marple är denna bok ett måste. Den är lättläst, det är mysig att sjunka in i de engelska miljöerna från 1930-talet och så skönt med en deckare där det inte gödslas med våld.

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension, Toppnytt Taggad som: Agatha Christie, Deckare, Kriminalroman

Bokrecension: Blind vrede av Malin Thunberg Schunke – rätt usel litteratur

19 maj, 2022 by Rosemari Södergren

Blind vrede
Författare Malin Thunberg Schunke
Serie Esther Edh och Fabia Moretti (del 4)
Utgivningsdatum 2022-05-06
Förlag Piratförlaget
ISBN 9789164207708

En våg av våldsbrott i samband med demonstrationer drabbar Europa. På Eurojust i Haag arbetar en internationell utredningsgrupp med den svenska åklagaren Esther Edh i spetsen. Gruppen misstänker att en grupp eller ledare ligger bakom allt trots att de demonstrationer som urartat till våldsamma sammanstötningar med polis och samhälle haft väldigt olika arrangörer. I samband med våldet återfinns nämligen en och samma symbol.

Detta är den fjärde spänningsromanen i serien om den svenska åklagaren Esther Edh och den italienska åklagaren Fabia Moretti, som lever under dödshot från maffian.

Att läsa denna deckare efter att ha upplevt påskupploppen då islamist-jihadister från stora youtubekanaler uppmanade till upplopp i Sverige och bilar fyllda med färgpreparerade stenar kördes till platserna för upploppen känns denna deckare väldigt felplacerad. Den känns feg och svår att alls tro på. Författaren målar fram djurrättsaktivister och EU-kritiker som våldsbenägna och farliga, som att de är redo att med våld attackera vårt samhälle.

Författaren tycks ha syftet att visa att våldsamma grupper finns bland både höger- och vänsterextremister. I berättelsen finns däremot inte en enda våldsam islamist-jihadist. Då berättelsen aldrig går på djupet i skildringen av karaktärerna och dessutom är skrivet med korta, korta kapitel där vi hoppar mellan olika platser och människor har jag svårt att ta denna på allvar. Den är aldrig ens spännande. Däremot kommer den förmodligen att bli en film eller tv-serie av den och det är denna berättelse mer lämpad för. Men som deckare eller spänningsroman – nja, den är ytlig och nästan hånfull när den inte har med en enda jihadist bland de våldsamma.

Dessutom tycks historien om hotet från maffian mot Fabia Moretti hänga helt i luften och vävs inte alls in på något naturligt sätt i handlingen.

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension, Toppnytt

Bokrecension: Virusvarning Om högrisklabb, fladdermöss och bioterrorism – en bok varenda journalist bör läsa

26 april, 2022 by Rosemari Södergren

Virusvarning Om högrisklabb, fladdermöss och bioterrorism
Författare: Henrik Enbart och Gunilla von Hall
Format: Inbunden
Boktyp: Reportage, journalistik och samlade krönikor
Förlag Bookmark
Utgivningsdatum: 20220406
ISBN: 978-91-89393-44-8
ISBN ebok: 978-91-89393-45-5
ISBN Ljudbok: 978-91-89393-99-8

Hur startade covid-19-pandemin? Det är långt ifrån utredd eller fastslaget. Att det kan startat på grund av ett misstag från ett viruslabb i kinesiska Wuhan är inte omöjligt. Den så kallade undersökningen som skulle ”bevisa” att så inte var fallet är underskriven av forskare som har stor ekonomisk vinning av att tysta ned risken med viruslaboratorium och virusforskning. Det är ett av de ämnen som dessa oerhört kunniga och insatta vetenskapsjournalister tar upp i denna faktabaserade undersökande bok.

Boken är välskriven, utstrålar gedigen kunnighet och de två författarna ger underlag till att förstå virus och pandemier. De visar på flera möjliga orsaker och är vederhäftiga hog att inte slå fast vad som är orsaken, eftersom ingen kunnat belägga och bevisa vad som satte igång denna pandemi.

Det är förstås illa att världen inte får veta hur pandemin startade. Men ännu viktigare är att åtgärder tas internationellt och nationellt i alla länder för att förhindra fler för mänskligheten hotande pandemier. För det är uppenbart att det finns flera stora riskfaktorer. Detta tar författarna upp mycket tydligt och väl.

De två författarna är kunniga och skriver mycket tydligt. Henrik Enbart är en flerfaldigt prisbelönta vetenskapsjournalist och har tidigare gett ut flera böcker, bland annat serien Happy Food tillsammans ned Niklas Ekstedt. Gunilla von Hall är utrikeskorrespondent för Svenska Dagbladet med bas i Geneve och har sedan utbrotten av pandemin rapporterat bland annat från WHO och andra internationella hälsoorganisationer.

Wuhans virogiska institut är världens centrum för forskning om coronavirus. Mer än 16.000 prover av virus från fladdermöss finns där. Men de fladdermöss vars virus har mest likheter med covid-19-pandemins virus finns i närområdet till Wuhan utan måste kommit från laboratoriet. Det är näst intill omöjligt att det kommit via djurmarknaden i området, som kinesiska myndigheter vill hävda.

Att hitta ett ärligt svar på vad som orsakade pandemin skulle självklart vara till nytta för framtiden. Men lika viktigt är att förstå de andra stora risken för kommande pandemier som finns, som tas upp i boken. Författarna skriver:
Ju djupare vi trängen in i dessa frågor desto tydligare har det blivit att det inte finns bara ett svar. Nya pandemier kommer utan tvekan att uppstå och det kan ske på flera olika sätt. I samtliga fall verkar riskerna ha ökat.

Hoten som tas upp i boken beror ofta på att människan tränger allt djupare in i naturen. Vild natur exploateras för att få mark att odla och bygga bostäder och därmed kommer människor i kontakt med nya okända virus.

Livsmedelsindustrin är också ett stort hot med en intensiv uppfödning av djur som behandlas inte som levande varelser utan som växter. Dessa kycklingfabriker (och ko, gris och lamm också) utgör ett utmärkt miljö för virus att utvecklas och ta steget till människor.

Också biologisk forskning kan leda till katastrofala virusutbrott. Hur hög säkerheten än är på viruslaboratorier runt om i världen händer olyckor och misstag på grund av den mänskliga faktorn. I vissa biologiska laboratorier manipuleras dessutom virus för att forskarna vill de hur de utvecklas och hur de kan bli mer smittsamma och farligare. Forskningen görs förhoppningsvis för att kunna hitta motmedel, men risken för misstag finns alltid.

De pekar också på ett skäl till varför redaktioner världen över inte … många journalister har inte vetenskaplig bakgrund nog för att kunna förstå och vetenskapsjournalister har en tendens att vara mindre kritiska till sin ”överhet”. Vetenskapsjournalisterna är gärna fyllda av beundran för vetenskapsmännen och forskarna och ifrågasätter inte deras motiv. Forskare och vetenskapsmän är givetvis också fyllda av hänsyn till ekonomiska frågor och att kunna få tillgång till resurser för att kunna forska. Kanske vill forskare/vetenskapsmän dessutom tona ned de eventuella farliga risker som finns med deras forskning.

Denna bok är mer än viktig att läsa. När denna recension skrivs tycks åtminstone svenska redaktioner helt glömt bort att det nyligen varit en pandemi. Varenda journalist borde läsa denna bok. Ja egentligen varenda medborgare i världen borde känna till detta så vi gemensamt kan ta beslut världen över som gör att risken minskar för en ny världsomfattande pandemi. Nästa gång kanske blir den ännu farligare? Vem vet?

Från beskrivning av boken:
I Virusvarning synliggör journalisterna Henrik Ennart och Gunilla von Hall den okända världen av biologiska högrisklabb och granskar hur människans intrång i naturen kan orsaka framtida pandemier. Längs vägen får vi möta allt från hästskofladdermöss och bristfälliga skyddsrutiner till en nedsläckt databas och ett ödesdigert politiskt maktspel. Med frågan om virusets ursprung i centrum följer vi covid-19:s framfart och ser hur den mänskliga faktorn, mörkläggning och geopolitisk kamp kan få förödande konsekvenser.

Arkiverad under: Bokrecension, Kulturpolitik, Litteratur och konst, Recension, Toppnytt Taggad som: Bokrecension, forskning, Pandemi, Vetenskapsjournalistik

  • Gå till sida 1
  • Gå till sida 2
  • Gå till sida 3
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Gå till sida 185
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Mikael Jensen

Spel kan skapa beroende

Viktigt om spel
casino med svensk licens

Nytt

Lyssna: The Kooks – Cold Heart

Brittiska The Kooks har släppt en nya … Läs mer om Lyssna: The Kooks – Cold Heart

”Hundraåringen” med Claes Malmberg på Tjolöholms slott har premiär 30 juni

Den 30 juni 2022 blir det premiär för … Läs mer om ”Hundraåringen” med Claes Malmberg på Tjolöholms slott har premiär 30 juni

Tre tips för en kulturell hemmakväll

Att gå ut för att uppleva kulturella … Läs mer om Tre tips för en kulturell hemmakväll

Filmrecension: Dreaming Walls – de sista gästerna på Chelsea Hotel – den segaste filmen jag sett på länge

Dreaming Walls - de sista gästerna på … Läs mer om Filmrecension: Dreaming Walls – de sista gästerna på Chelsea Hotel – den segaste filmen jag sett på länge

Filmrecension: Elvis

Elvis Betyg 3 Svensk premiär 29 juni … Läs mer om Filmrecension: Elvis

Följ oss på Facebook

Kulturbloggen
Casino utan spelpaus
Casinogringos
Jämför casino utan licens och ta reda på mer om den svenska regleringen kring spel.
Jämför olika nätcasino och hitta de bästa alternativen.

Att spela på casinon blir mer vanligt, läs recensioner på casinon.com
Spela casino utan svensk licens på casinoorbit.com
Svenska casinobonusar

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Filmrecension
    • Musikalrecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Opera
    • Teater
    • TV
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dramaten ekonomi Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie journalistik Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik Roskilde samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik tv TV-serie USA Video Way Out West

Kulturbloggen Twitter

Tweets by Kulturbloggen

Bloggportaler

Bloggtopp bokbloggar 2017
Blogglista.se 

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2022 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in