Litteratur och konst

Även om den svenska upplagan av Comic Con firade sitt tioårsjubileum för två år sedan har mässan mer eller mindre varit aktiv sedan 2010, då under namnet Gamex, en mässa som då var tänkt att emulera – den numera nedlagda, E3 i Los Angeles. Men med tiden blev det uppenbart att digitala spel var alltför snävt och onödigt inrutat för ett evenemang menat att vara så brett som möjligt. Beslutet att döpa om evenemanget till Comic Con gav arrangörerna en bredare palett med oändliga möjligheter att ta in diverse utställare som inte bara behövde vara förankrade i ett specifikt medium.

Mässan har sedan dess alltmer dominerat den svenska popkulturella scenen och blivit en viktig knutpunkt som föreningar, vänner och entusiaster alltid är noga med att ringa in i sin kalender. Då mässan för två år sedan bytte lokal från Kistamässan till Stockholmsmässan i Älvsjö lyckades man genom att öka den faktiska ytan imponera djupt, det var en tillställning som för första gången tycktes vilja konkurrera med etablerade europeiska tillställningar i exempelvis London och Paris. Men ett miljöombyte har bara temporär effekt, fjolårets mässa utspelade sig förvisso i Älvsjö men hade flyttat till en mindre hall. Storleken var fortfarande imponerande men flera av mässans brister från tidigare år var denna gång svårare att dölja.

Bruce Springsteen talade om att inte ens popmusikens drömvärld är immun mot verkligheten som är livet, detta då han diskuterade förlusten av sin vapenbroder Clarence Clemons. Att världsekonomin och i synnerhet den svenska ekonomin inte direkt befinner sig på toppen av sin hälsa är inte någon större nyhet. Arbetslöshet, orangea strafftullar och ett likaså skräckinjagande politiskt läge har mer eller mindre lagt en våt filt på all form av icke nödvändig konsumtion. Som den kommersiella tillställning Comic Con är har utställare också försökt anpassa sig för att maximera sina säljmöjligheter, detta gör att just nu populära företeelser ställs i fronten vilket skapar en känsla av att mässan är oväntat snäv. Nog för att exempelvis Star Wars varit dominant förut men den alltmer dominanta japanska popkulturen i uttryck som Demon Slayer och Chainsaw Man har lett till att fler och fler utställare helt och hållet nu fokuserar på anime och förbiser tidigare kolosser som just Star Wars eller för den delen Marvel. Detta gör att det saknas den variation och bredd som borde vara tanken med ett popkulturellt event som är tänkt att hylla och lyfta upp allt inom spannet för det som kan kategoriseras som nördigt.

Den omfattande närvaron av diverse kortspel är personligen välkommet. Men den oerhörda mängden gör att det känns ytterligare snävt, detta då högt prisat kartong inte ens är i närheten lika appellerande eller visuellt intressant för massorna som då utställare visade ytterst exklusiva statyer vars gränslösa detaljrikedom kan fånga intresset även om kunskapen kring bakomliggande franchise inte är total. Vad gäller valet av utställare framkommer inte bara frågetecken utan rena – samt irriterade, utropstecken. Varför mässan fortfarande tillåter Tesla att figurera med en ansenlig monter är genuint provocerade. Inte bara för den numera ökände grundaren utan också den pågående strejken. Samma tondövhet går att se i valet att rulla ut den röda mattan för Noah Schnapp, ett val av gäst som fick de olika kommentarsfälten i mässans egna sociala media-kanaler att explodera i kraftig opposition.

På Astrid Lindgrens födelsedag den 14 november 2025 delas Astrid Lindgren-priset traditionsenligt ut till en framstående författare inom barn- och ungdomslitteraturen. I år går utmärkelsen och prissumman på 100.000 kronor till författaren Ingelin Angerborn.

Ett pressmeddelande:

Juryns motivering lyder:
Ingelin Angerborn tilldelas Astrid Lindgren-priset 2025 för sitt enastående bidrag till svensk barn- och ungdomslitteratur. Som få andra lyckas hon med konststycket att skriva populära och lättillgängliga bladvändare utan att tumma på språk och kvalitet. Det finns en stor värme och respekt inför både läsaren och livet i hennes författarskap.

Mest känd är Ingelin Angerborn för sina spöklika mellanåldersrysare. Med genuin nyfikenhet och stor fingertoppskänsla närmar hon sig det oförklarliga, och förser sina läsare med mystiska berättelser som är svåra att släppa. Men hon skriver inte bara om övernaturligheter – hon har också roat många läsare med sina humoristiska serier, och engagerat med berättelser om kärlek och vänskap. Det här är en författare med imponerande bredd, som kan konsten att behålla sin lyhörda ton oavsett vad hon skriver om.

Ingelin Angerborn är född 1966 i Göteborg och bosatt i Linköping. Hon debuterade 2002 med bilderboken Pelle Pyton på friarstråt. Året därpå vann hon Tidens barnbokstävling med Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund. Sedan dess har hon skrivit en lång rad barnböcker, bland andra serien Klant och kompani och Mebel-trilogin: Rum 213, Sal 305, Fyr 137. Rum 213 filmatiserades 2017. Ingelin Angerborn är aktuell med bokserien Världens sämsta detektiver som hon skriver tillsammans med maken Niclas Angerborn.

– Jamen, herregud, vad säger man? Tjolahopp tjolahej tjolahoppsansa, kanske? Ja, det skulle nog Pippi ha sagt i alla fall. Dessutom är det faktiskt det enda vettiga jag kan komma på just nu. Och så tack, förstås. Det känns oerhört hedrande och fint att få ta emot det här priset, det värmer gott i författarhjärtat, säger Ingelin Angerborn.

OM PRISET

Astrid Lindgren-priset instiftades av Rabén & Sjögren den 14 november 1967 på Astrids 60-årsdag. Priset har sedan dess delats ut årligen för förtjänstfullt författarskap inom barn- och ungdomslitteraturen. Sedan 2017 delas priset ut tillsammans med Astrid Lindgren AB och prissumman är 100 000 kronor. Juryn för Astrid Lindgren-priset består av Annika Lindgren, publicistisk chef på Astrid Lindgren Aktiebolag, Cecilia Knutsson, publicistiskt ansvarig på Rabén & Sjögren samt Lisa Bjärbo, författare och journalist.

TIDIGARE PRISTAGARE

1967 – Åke Holmberg
1968 – Ann Mari Falk
1969 – Harry Kullman
1970 – Lennart Hellsing
1971 – Hans Peterson
1972 – Maria Gripe
1973 – Barbro Lindgren
1974 – Inger och Lasse Sandberg
1975 – Hans-Eric Hellberg
1976 – Irmelin Sandman Lilius
1977 – Kerstin Thorvall
1978 – Gunnel Linde
1979 – Rose Lagercrantz
1980 – Maud Reuterswärd (postumt)
1981 – Gunilla Bergström
1982 – Inger Brattström
1983 – Siv Widerberg
1984 – Astrid Bergman Sucksdorff
1985 – Viveca Sundvall
1986 – Margareta Strömstedt
1987 – Nan Inger Östman
1988 – Lena Anderson och Christina Björk
1989 – Annika Holm
1990 – Maj Bylock
1991 – Max Lundgren
1992 – Sven Christer Swahn
1993 – Ulf Stark
1994 – Eva Wikander
1995 – Peter Pohl
1996 – Henning Mankell
1997 – Anna-Clara och Thomas Tidholm
1998 – Bo R. Holmberg
1999 – Per Nilsson
2000 – Annika Thor
2001 – Eva Eriksson
2002 – Stefan Casta
2003 – Sven Nordqvist
2004 – Pernilla Stalfelt
2005 – Jujja Wieslander
2006 – Ulf Nilsson
2007 – Helena Östlund
2008 – Pija Lindenbaum
2009 – Olof Landström och Lena Landström
2010 – Moni Nilsson-Brännström
2011 – Jan Lööf
2012 – Katarina Kieri
2013 – Katarina von Bredow
2014 – Frida Nilsson
2015 – Mårten Sandén
2016 – Anna Höglund
2017 – Jenny Jägerfeld
2018 – Lisa Bjärbo
2019 – Kerstin Lundberg Hahn
2020 – Jakob Wegelius
2021 – Ylva Karlsson
2022 – Mårten Melin
2023 – Johan Rundberg
2024 – Petter Lidbeck