Litteratur och konst

Per Olov Enquists pris delas sedan 2004 ut till ”en yngre författare på väg ut i Europa”. Danska Asta Olivia Nordenhof, aktuell med romanen Penge på lommen, första delen i Scandinavian Star-heptalogin, är årets pristagare.

Ett pressmeddelande berättar:
Per Olov Enquists pris 2020 går till författaren Asta Olivia Nordenhof. Juryns motivering lyder:

”Genom att ställa människans och kärlekens villkor mot kapitalismens obarmhärtighet och cyniska mekanismer skriver hon in sig i en både klassisk och samtidig tradition. Ett nationellt trauma står som klangbotten för hennes roman och författaren briljerar i skildringen av nära mänskliga relationer, vilket visar att inledningen på hennes uttalade heptalogi också är inledningen på ett nordiskt litterärt verk som på ett obevekligt sätt, och med den mänskliga psykologin i förgrunden, griper sig an avgörande civilisatoriska frågor.”

Asta Olivia Nordenhof är en dansk författare, född 1988. Hon debuterade med romanen Et ansigt til Emily, 2011. Diktsamlingen Det enkla och det ensamma blev en stor framgång i Danmark, där den fick det prestigefyllda Montanas Litteraturpris. Våren 2021 ger Norstedts Förlag ut Pengar på fickan i översättning av Johanne Lykke Holm.

Per Olov Enquists pris instiftades av Per Olov Enquists förläggare på hans sjuttioårsdag 2004 av Norstedts, författarens utländska förlag och Bok & Bibliotek. Priset ska gå till ”en yngre författare på väg ut i Europa” och stor vikt läggs på författarens senast publicerade verk. Flera av pristagarna har sedan de mottagit priset utgivits på flera språk runt om i världen. Prissumman är 5 000 Euro.

Priset skulle ha delats ut i Helsingör under Nord, Nordiskt Litteratur Festival, nu i september men pga rådande Corona-pandemi kommer det istället att bli en alternativ prisutdelning vid ett senare tillfälle.

Tidigare års pristagare är:
2019 Amanda Svensson
2018 Caroline Albertine Minor
2017 Johannes Anyuru
2016 Lars Petter Sveen
2015 Karolina Ramqvist
2014 Dorthe Nors
2013 Ingvild H. Rishøi
2012 Mara Lee
2011 Jón Kalman Stefánsson
2010 Jonas T. Bengtsson
2009 Helle Helle
2008 Daniel Kehlmann
2007 Trude Marstein
2006 Jonas Hassen Khemiri
2005 Juli Zeh

Alberto Giacometti gick sin egen väg inom den europeiska modernismen, ständigt sökande efter ett nytt bildspråk för skulpturen som ”verklighetens dubbelgångare”. Idag är hans avlånga, avskalade gestalter ikoniska. Moderna Museets nya utställning Giacometti – Ansikte mot ansikte är den första större presentationen av Giacomettis konstnärskap i Sverige på mer än 20 år och Moderna Museets överintendent Gitte Ørskou förutspår att utställningen är en framtida klassiker.

Ett pressmeddelande berättar:
Alberto Giacometti (1901-1966) utsågs tidigt till efterkrigstidens stora uttolkare och hans bräckliga och egendomligt smala gestalter är idag sammanbundna med bilden av en stukad mänsklighet. Berättelsen om Giacometti som en konstnär som levde ett isolerat liv ointresserad av sin samtid har tacksamt formulerats och följt formen av det konstnärliga geniet men samtidigt var Giacomettis dagliga­ liv egentligen av en annan sort; hans konstnärskap tog intryck av de många samtal, diskussioner och idéer som fördes i Paris, en stad som före kriget hade samlat konstnärer och intellektuella från hela världen. Det var särskilt tre vänskaper – de med författarna Georges Bataille, Jean Genet och Samuel Beckett – som skulle få stor påverkan på Alberto Giacometti. I Moderna Museets nya utställning Giacometti – Ansikte mot ansikte visar curatorerna Jo Widoff från Moderna Museet och Christian Alandete från Fondation Giacometti i Paris hur dessa relationer och deras gemensamma drivkrafter lämnade spår i Giacomettis konstnärskap.

– För den här utställningen är det viktigt att visa på Giacometti som en del av sin tid, säger Jo Widoff. Vi har valt att göra det genom att lyfta fram konstnärens förhållande till tre författare – alla livslånga vänner och del av ett livligt samtal, ibland verkligt och ibland tydligt bara som spår i de många vändningar och vägar som Giacometti tog i sitt konstnärskap. I mötet med Becketts irrationella, klaustrofobiska världar, Batailles våldsamma motstånd mot stelbenta konventioner eller Genets vördnadsfulla skildringar av samhällets skuggsida, får Giacomettis konst ny betydelse.

Alberto Giacometti föddes i den schweiziska byn Borgonovo den 10 oktober 1901, och anlände tjugoett år gammal till Paris för att studera skulptur för Antoine Bourdelle på Académie de la Grande Chaumière. Även om Giacometti aldrig var fullt ut övertygad om någon konstnärsgruppering ställde han före andra världskriget ofta ut sina tidiga, latent våldsamma och erotiska objekt, tillsammans med surrealisterna. Samtidigt förblev han Bataille och dennes dissidentgrupp nära. Han gick sin egen väg och istället för att se till den abstrakta konsten som dominerade Paris efter kriget, sökte han sig bakåt i tiden – till förhistorisk konst, egyptiska gravbilder och till sumeriska stenstoder. Som konstnär var Giacometti hela sitt liv upptagen av sin egen otillräcklighet inför verkligheten. Framför en modell försökte han om och om igen att finna en ”likhet” mellan konsten och verkligheten, men tydligheten grumlades varje gång. Genom sitt sätt att känna sig fram med händerna i lera och gips för att fullt ut återge ett ansikte kom han att förändra synen på skulptur.

Giacometti – Ansikte mot ansikte innehåller fler än 110 skulpturer, målningar och teckningar och är den första stora retrospektiven över Giacomettis verk som ägt rum i Sverige på tjugo år. Utställningen har utformats i nära samarbete med Fondation Giacometti i Paris – ett samarbete som inneburit att ett hundratal viktiga verk har kunnat lånas. Bland dessa finns tidiga surrealistiska skulpturer, målningar och de höga, numera ikoniska gestalterna i gips och brons från senare i hans karriär. Många av verken har aldrig tidigare visats i Sverige och flera av dem har sällan visats för en utomstående publik.

Gitte Ørskou, överintendent på Moderna Museet:
– Vi hoppas att våra besökare kommer att bli inspi­rerade av denna utställning som visar att en människa aldrig är helt ensam – inte ens en konstnär som Giacometti. Han visar oss att konst uppstår när en konstnär, i samverkan och i gemenskap, strävar efter att förstå värl­den. Giacometti – Ansikte mot ansikte kommer att vara en storslagen konstupplevelse och jag är övertygad om att utställningen kommer att bli en framtida klassiker från Moderna Museet.

Giacometti ­- Ansikte mot ansikte är producerad av och exklusivt för Moderna Museet i nära samarbete med Foundation Giacometti i Paris.

Med anledning av coronasituationen kommer besökarna endast att erbjudas tillträde till utställningen genom att förköpa biljett till ett angivet klockslag.

Giacometti – Ansikte mot ansikte
10 oktober, 2020 – 17 januari, 2021
Curatorer: Jo Widoff, Moderna Museet och Christian Alandete, Fondation Giacometti