Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Rosemari Södergren

Titta: Texas – Mr Haze

by

Texas “Mr Haze” – bild ur videon.

Texas har nu släppt videon till senaste singeln ‘Mr Haze’, där vi även kan se Tommy Flanagan (Gladiator, Sons Of Anarchy, Braveheart).

Ett pressmail berättar:
Nyligen kom nyheten att Texas släpper sitt tionde album, “Hi” den 28 maj. När nyheten offentliggjordes släppte man även en ny singel, “Mr Haze”.

Nu kommer även en video till singeln, som är en fin blinkning till Motown och drivs av en sampling från Donna Summers klassiska låt “Love’s Unkind”. I videon ser vi också den framgångsrike skotske skådespelaren Tommy Flanagan. ‘It’s so great to be working with my old friend and now Hollywood star Tommy Flanagan, we met at 14 years old and will always be that age to me’ , kommenterar Sharleen Spiteri kring videon.

Filmrecension: Picture of Lies – spännande, mystisk, hotfull, sorglig, tragisk och mitt i alltihop väldigt realistisk

by

Picture of Lies
Betyg 3
Svensk premiär: Digitalt köp 8 mars 2021, digitalhyra 22 mars
Regi Giuseppe Capotondi

Claes Bang, Donald Sutherland och Mick Jagger tillsammans i en skrämmande psykologisk thriller som ställer spännande frågor kring vad konst är och vad som är kritikens roll för att människor ska uppskatta och upptäcka konst. En av filmens styrkor är frågorna den ställer kring vad som är sanning. Men mest av allt är det en mörk skildring av hur långt en människa kan gå när den är rädd för att förlora allt. Vad kan en människa göra för att uppnå sina drömmar?

Claes Bang är en fascinerande skådespelare och få kan spela samma falska karaktär så övertygande som han. Internationellt slog han igenom 2017 i Ruben Östlunds The Square. På grund av pandemin släpps nog denna film inte upp på biografer alls, då den släppts direkt till digital lansering. Det är lite synd, då den rent bild- och ljudmässigt är fantastisk. Ljudet, musiken och fotot är suggestivt och drar in mig och talar till känslor.

Huvudkaraktären i filmen är konstkritikern James Figueras, som spelas av Claes Bang. Inledningen av filmen är helt suverän. Filmen pendlar elegant mellan ett tal han håller och hans förberedelse för detta talsom han ska hålla för amerikanska turister i Italien där han försörjer sig på liknande föreläsningar. Detta pendlande mellan förberedelsen och talet berättar så mycket om hans förmåga att dupera.

Under framträdandet för turisterna möter han Berenice (spelas av Elizabeth Debicki) och de inleder en relation. Figueras har blivit inbjuden till en hängiven stenrik konstsamlare, Joseph Cassidy (spelas av Mick Jagger). Cassidy tar emot elegant på ett av sina slott. Det visar sig att Cassidy har en baktanke med inbjudan. På sina ägor runt slottet bor en av världens främsta men samtidigt hemlighetsfulle konstnärer, Jerome Debney (spelas av Donald Sutherland).

Cassidy har, trots att konstnären bor inom hans område, inte fått se något av vad Debney målat sedan han flyttade in i stugan. Ingen har fått se dessa nya konstverk. Cassidy mutar och hotar Figueras till att stjäla en tavla. Figueras blir utlovad att få göra en exklusiv intervju med den hemlighetsfulle konstnären men också att kunna få ett eget galleri eller museum.

Skådespelarna är samtliga helt rätt i sina roller och berättelsen är spännande, mystisk, hotfull, sorglig, tragisk och mitt i alltihop väldigt realistisk, beträffande vad människor kan göra för att uppnå berömdhet och framgång, men det kan kosta själen. En fascinerande film.

Denna noir-thriller är baserad på boken The Burnt Orange Heresy från 1971 av Charles Willeford. I pressmaterialet kring filmen berättar regissören kring hur han ser på skillnaderna mellan filmen och romanen:
– The original script was set in Florida like the book. It’s very expensive to shoot in Florida (laughs) and also Palm Beach is kind of off limits. So I thought that, also given the sophistication of the dialogue, that maybe a change of setting would have matched it. We said why not try Lake Como?
The fact that Lake Como is not so sunny. Being so steep and so dark, you rarely get direct sunlight so it added to this modern, moody atmosphere of this brooding threat that I wanted for the film. Other than that, and obviously the character of Berenice has been pumped up a lot from the original novel. The themes are exactly the same. We were faithful with that.

Regissören berömmer Elizabeth Debicki, som han menar utan tvekan är en duktig skådespelerska som är på väg att bli internationellt uppmärksammad:
– Obviously I had seen what she had done before, and it was already very, very promising but the moment – and look I’m a bit biased maybe because we became friends but I am her biggest fan. The minute we started working, I could tell straight away that she was perfect and she has all that I’ve ever wanted from an actor. It was a real pleasure, also because she is very intelligent and clever and she knows exactly when to push and when to stop. You don’t really need to direct her much.

Recension av tv-serie: Knutby: I blind tro – fascinerande och ställer viktiga frågor huruvida fallet verkligen är löst

by

Knutby: I blind tro
Betyg 4
Premiär på HBO 4 april 2021
Regi Henrik Georgsson

Är rätt personer dömda i Knutby-fallet? Anton Berg och Martin Johnson, två undersökande journalister, har ägnat två år att granska fallet och bevisen och utan tvekan funnit en del som inte stämmer. Alexandra Fossmo sköts med skott nära huvudet medan den så kallade barnflickan Sara Svensson hela tiden hävdat att hon stod på längre avstånd. Fotspåren i snön utanför huset för mordet stämmer inte heller med barnflickans spår. Och framför allt har de avslöjat hur brottsplats-vallningen med Sara Svensson inte alls gick korrekt till. Istället för att låta henne visa upp allt i ett enda svep utan att styra henne har undersökningen pågått i sex timmar där hon fått tydlig regi av polis på plats.

Mordet på Alexandra Fossmo och mordförsöket på Daniel Linde i Knutby 2004 väckte stor uppmärksamhet. Det är ett kriminalfall som sticker ut på många sätt, utfört på en ort där en säregen församling höll till. Församlingen som var en pingstförsamling hade utvecklat en egen teologi som baserades på att Åsa Waldau, en av församlingens ledarfigurer, var Kristi brud, det vill säga hon skulle gifta sig med Jesus när han kommer tillbaka. Att Jesus skulle komma tillbaka ganska snart ingick i församlingens teologiska tankesätt. Då Åsa Waldau var trolovad med Jesus var hon så när gudomlig en människa kan vara. För några år sedan lades församlingen ned och flera av dessa forna medlemmar har trätt fram och berättat om vad de beskriver som hjärntvätt i en sekt. De har berättar hur en del av församlingens män fick agera ställföreträdande för Jesus i samlag med Kristi brud och församlingens medlemmar tävlade om att få Åsa Waldaus gunst på olika sätt, bland annat genom att skänka henne dyrbara smycken.

Barnflickan Sara Svensson dömdes för mordet och pastorn, Helge Fossmo, dömdes för att han ansågs ligga bakom och ha förmått Sara Svensson att utföra mordet och mordförsöket. Men är detta sanningen om hur det gick till? Tv-serien är mycket intressant för alla som engagerades av detta kriminalfall 2004. Anton Berg och Martin Johnson har gjort en grundlig undersökning. Visst kan jag tycka att en del scener är lite tillgjorda när de två ska spela upp hur de samtalade då de jobbade med och funderade kring fallet, men frågan är hur man annars skulle illustrera detta? Stillbilder och uppläsning skulle bli stelt.

Ett stort plus för hur dessa två journalister har lyckats få tillgång till material som aldrig offentliggjorts tidigare samt exklusiva intervjuer med nyckelpersoner som inte förrän nu börjat berätta vad de varit med om, bland dem Sara Svensson – den så kallade barnflickan. Tv-serien ger inga svar, de två journalisterna driver inte en fastlagd tes. Jag tror att det är en styrka i serien. Jag tror inte att sista ordet är sagt kring detta. I samband med att församlingen lades för några år sedan var det flera av dess medlemmar som tidigare tigit som nu trädde fram och berättade om saker som hänt. Men det finns flera som fortfarande inte berättat öppet. Jag tänker bland annat på Daniel Linde som utsattes för mordförsök 2004. Hans historia finns inte med i denna tv-serie.

Om du blir nyfiken på de två journalisterna Anton Berg och Martin Johnson kan du höra mer av dem i krimpodden Spår. Regissören Henrik Georgsson som de samarbetat med i tv-serien har tidigare skapat bland annat Bron, Tsunami, Marcella och Stieg Larsson – mannen som lekte med elden.

Filmrecension: The Man Who Sold His Skin

by

The Man Who Sold His Skin
Betyg 3
Svensk biopremiär 23 april 2021
Regi Kaouther Ben Hania
med Yahya Mahayni, Monica Bellucci och Koen De Boew

En satir över konstvärlden och en betraktelse över västvärldens brist på empati för flyktingar, eller oförmåga att förstå hur det är att leva utanför trygga bubblan. Kanske greppar regissören Kaouther Ben Hania om för många teman? Filmen spretar därför något men samtidigt är den fantastisk på många sätt. Fotot är innovativt med foton genom speglar och udda vinklar. Tillsammans med ljud och musik ger fotot ett stort mervärde till filmens handling och öppnar våra sinnen på flera sätt. Jag tycker om filmer som liksom denna talar till flera nivåer inom oss och där det sägs mycket mer än det som sägs på ytan.

I centrum för handlingen står en ung syrisk man, Sam Ali. Han är en spontan man med temperament. När han åker buss med sin flickvän Abeer friar han inför publik och utropar: “Vi vill ha frihet, vi vill ha revolution”. Nja det var inte något han seriöst menade, han syftade på att han ville ha rätten att gifta sig med sin flickvän Abeer, som snart skulle träffa en man hennes mamma valt ut åt henne. Men det finns många spioner runt om i Syrien och någon spelar in Sam Ali och han blir snart gripen och förd till polis. Han lyckas dock med hjälp av en släkting fly. Han tar sig till Libanon där han får arbeta på en kycklingfabrik.

Han drömmer om ett liv i Europa tillsammans med sitt livs stora kärlek Abeer. Tillsammans med en annan utfattig flykting brukar han lura sig in på konstutställningar och andra sammanhang med gratis mat. Plötsligt får han ett oväntat erbjudande. En av världens stora samtida konstnärer vill ställa ut honom som ett levande konstverk – men ett visum intatuerat på ryggen. Dessutom med en generöst avtal som kommer att ge honom rikedom. Det låter som en biljett till frihet och första platsen han får åka till och bo i på ett lyxhotell är Bryssel, samma stad som hans stora kärlek Abeer flyttat till med sin make.

Grundhistorien om att Sam blir ett levande konstverk och vad det för med sig för förvecklingar med frågor och misstänksamhet från familj och släkt och upprörda flyktingorganisationer som anser att han blivit utsatt för traficking är både tankeväckande och engagerande. Ändå kan jag ha lite svårt att känna sympati för Sam. Jag tycker kanske att han är för envist fixerad vid Abeer, eller om deras kärlekshistoria blir en ingrediens för mycket för att filmen ska bli det mästerverk som det skulle kunna bli.

Regissören Kaouther Ben Hania är född i Tunisien 1977 där hon började studera film, och hade sin fortsatta sin utbildning i Frankrike. Hennes förra film, Skönheten och odjuren (Beauty and the Dogs) var uttagen till tävlan i Un Certain Regard i Cannes 2017. The Man Who Sold His Skin, hennes fjärde långfilm, hade världspremiär på festivalen i Venedig 2020 och Yahya Mahayni vann priset för Bästa manliga skådespelare. På Stockholm Filmfestival samma år vann Kaouther Ben Hania priset för Bästa manus. Jag vill absolut se mer av denna regissör.

Kulturen får 1,28 miljarder kronor för kris- och stimulansstöd 2021

by

Regeringen föreslår att kulturområdet tillförs ytterligare 1,28 miljarder kronor för kris- och stimulansstöd 2021 för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av spridningen av covid-19 och för att underlätta en återstart av verksamheten när läget så tillåter. Regeringen föreslår även ett krisstöd på 124,6 miljoner kronor för att mildra de negativa ekonomiska konsekvenserna pga. kraftigt minskade intäkter till följd av spridningen av covid-19 till ett antal statlig finansierade kulturinstitutioner. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna, skriver ett pressmeddelande från regeringskansliet.

Jag hoppas att detta inte är ett aprilskämt. För att kulturen drabbats hårt av restriktionerna kring pandemin av covid-19 är ett faktum. Ett obestridligt och i princip obegripligt faktum. Hur det kan vara riskfritt att åka till skidorter och festa under sportlov samtidigt som det inte få gå fler än åtta personer på en ishockeymatch i en arena för tiotusentals personer är ologiskt.
Det finns massor av teatersalonger och filmsalonger som skulle kunna ta emot fler än åtta personer och ändå ha säkerhet och avstånd. Nej att covid-19 skulle smitta mer i en teatersalong eller i en konserthall som Globen än trängsel i butiker, det köper jag inte.

Frågan är om restriktionerna visar på okunskap om hur viktig kulturen är och om det också visar att det är de kommersiella krafterna som styr regering och myndigheter som Folkhälsomyndigheten.

Nu kom i alla fall ett positivt påskbudskap från regeringen. Det hjälper givetvis inte alla, för reglerna för att få stöd täcker inte alla former av kulturarbete. Men ett positivt besked är det ändå.

Pressmeddelandet från regeringskansliet:
En förutsättning för att det ska finnas ett kulturliv i hela landet är att det finns livskraftiga aktörer som har möjlighet att skapa konst och planera föreställningar, konserter, utställningar och andra kulturevenemang. De restriktioner och allmänna råd som införts med anledning av covid-19 har medfört negativa ekonomiska konsekvenser för kultursektorn.

Regeringen vill därför dels förlänga det krisstöd som fördelas till allmän kulturverksamhet, konstnärer och andra aktörer inom kulturområdet som drabbats hårt, dels tilldela medel för aktörerna att starta upp sin verksamhet igen på ett smittsäkert sätt när situationen så medger. Stöd kommer även att fördelas genom den så kallade kultursamverkansmodellen till kulturverksamheter i hela landet.

Sammantaget föreslås kulturområdet tilldelas ytterligare 1,28 miljarder kronor för kris- och stimulansstöd 2021.

Huvuddelen av krisstöden kommer att fördelas av Statens kulturråd som även kommer att fördela stöd med syfte att möjliggöra för aktörerna att starta upp sin verksamhet igen. Övriga bidragsfördelande aktörer är Konstnärsnämnden, Svenska Filminstitutet, Författarfonden och Sametinget. Regeringen och de stödgivande institutionerna återkommer med vidare information om detaljerna i stödens utformning.

Detta förslag innebär att regeringen i samarbete med Centerpartiet och Liberalerna har föreslagit sammanlagt 2,78 miljarder kronor i kris- och stimulansstöd till det fria kulturlivet under 2021.

Dessa stöd är en förutsättning för att möjliggöra produktion inför en återstart. Dessutom presenterar regeringen ett stöd till arrangörer av evenemang som planeras genomföras under perioden juli–december 2021 men som inte kan genomföras eller måste begränsas i stor utsträckning till följd av restriktioner med anledning av spridningen av covid-19.

Regeringen föreslår även ett krisstöd på 124,6 miljoner kronor för att mildra de negativa ekonomiska konsekvenserna pga. kraftigt minskade intäkter till följd av spridningen av covid-19 till ett antal statlig finansierade kulturinstitutioner.

Spridningen av covid-19 och de restriktioner och allmänna råd som införts med anledning av sjukdomen medför stora ekonomiska konsekvenser för kulturlivet. Museer och teatrar har behövt och behöver i många fall fortsatt hållas stängda och har därmed svårt att uppfylla sina samhällsnyttiga funktioner med att främja kulturupplevelser, kunskap och fri åsiktsbildning.

Statligt finansierade kulturinstitutioner är i varierande omfattning beroende av avgiftsintäkter. Trots omfattande besparingsåtgärder och tidigare erhållna statliga krisstöd har rådande situation lett till att vissa av dessa verksamheter befinner sig i ett mycket svårt ekonomiskt läge med akuta likviditetsproblem under våren och sommaren.

Därför föreslår regeringen att staten ekonomiskt stöttar vissa av dessa kulturinstitutioner så att de kan överleva krisen och finnas kvar den dag öppethållande åter blir möjligt.

Verksamheter som berörs: Vasamuseet, som är en del av myndigheten Statens maritima och transporthistoriska museer, Stiftelsen Skansen, Stiftelsen Tekniska museet, Stiftelsen Nordiska museet, Stiftelsen Prins Eugens Waldemarsudde, Stiftelsen Dansmuseifonden för Dansmuseet, Nobelprismuseet, Stiftelsen Drottningholms slottsteater, Unga Klara och Voksenåsen AS.

Regeringen avser att överlämna dessa förslag i en kommande ändringsbudget till riksdagen.