Herr Arnes penningar
Musik Peter Nordahl
Libretto Sara Bergmark Elfgren fritt efter Selma Lagerlöfs roman
Regi Tobias Theorell
Scenografi och kostym Magdalena Åberg
Ljus Ellen Ruge
Musikalisk ledning Henrik Schaefer
Ensemble Elsalill Emilia Utter/ Tessan-Maria Lehmussaari Sigrid Johanna Rudström/Ebba Lejonclou Sir Archie Joa Helgesson/Bernt Ola Volungholen Sir Reginald Kristoffer Töyrä Skepparen Olle Persson Skepparen/Sir Reginald Caspar Engdahl Fiskrenserskor Ulrika Tenstam, Rebecka Elsgard samt damkör
Orkester ledd av dirigenterna Henrik Schaefer/Cathrine Winnes
Urpremiär på Folkoperan 18 september 2024
Herr Arnes penningar är en djärv storsatsning av Folkoperan och det är härligt att konstatera att denna nyskrivna opera är en konstnärlig fullträff. Att tonsättaren Peter Nordahl och författaren Sara Bergmark Elfgren – som båda är debutanter i musikteatersammanhang – lyckas skapa ett sådan helgjuten opera är inget mindre än en sensation. Deras mäktiga, svindlande vackra och gruvligt hemska musikdrama river ner våra skyddsmurar och öppnar våra sinnen.
Alla teman i berättelsen – girighet, mord, hämndbegär, passion och naturens makter – flätas skickligt samman till en enhet. Som en bro över allt finns ett systerskap så starkt och kärleksfullt att det vidmakthålls även efter att den ena är död.
Upphovsmakarna har bearbetat, eller destillerat som de själva kallar det, Selma Lagerlöfs spökhistoria om mordet på den rike prästen herr Arne och allt gårdsfolk till ett hårt knutet kammarspel. I en spiral som obevekligt snurrar mot mer lidande och död utkämpar tre själar en inre och yttre strid. Handlingen utspelas som i originalet i karg bohusländsk natur där havet fryser till is och skeppen blir obrukbara efter de ogärningar som begåtts.
Central karaktär i operan, liksom i Selma Lagerlöfs roman, är den späda systern Elsalill, som undkom massmordet. När hon möter den stilige och karismatiske Sir Archie förälskar hon sig handlöst utan att veta att han är en av de kallblodiga mördarna. Systern Sigrid som går igen/spökar sörjer och vredgas över att hon bestulits på sitt liv. Sigrid vill ha hämnd för de hemska illdåden och varnar lillasystern Elsalill för att hon håller på att begå ett fruktansvärt misstag.
Peter Nordahls musik målar skickligt fram känslor och stämningar och lyfter texten så att vi verkligen på djupet förstår det som berättas. Det finns hjärtskärande vackra arior, vemodiga och ångestfyllda ”dialogscener”, förföriskt sirliga tongångar och körpartier som brusar vilt som havet där fiskrenserskorna utför sitt arbete. Att Elsalill vid ett tillfälle av dem träs på ett blodigt förkläde ger en föraning av hur hennes liv kommer att sluta.
Sara Bergmark Elfgrens libretto/språkbehandling fungerar synnerligen väl sångmässigt. Texten blir aldrig för högstämd eller skräckmässigt överbelastad utan den känns enkel och rättfram i meningen oförställd.
Huvudrollerna/sångarna på urpremiären Emilia Utter (Elsalill), Johanna Rudström (Sigrid) och Joa Helgesson ( Sir Archie) är alla enastående. De backas effektfullt upp av skepparen (Olle Persson) och en damkör som frejdiga skarpa fiskrenserskor.
Tillsammans får denna väl sammansvetsade ensemble musikdramat att vibrera av styrka och skörhet. Några tråkiga transportsträckor finns inte och tiden rinner snabbt iväg. Det är också en njutning att se hur trovärdigt och inlevelsefullt sångarna här på Folkoperan agerar och roligt att den eminenta orkestern under ledning av Henrik Schaefer ges en framträdande plats på scenen.
Äras för Herr Arnes penningar ska givetvis också den erfarne och välmeriterade regissören Tobias Theorell. Han har gett denna ödesbundna berättelse både en gnistrande klarhet och ett okuvligt mörker. Det är dessutom mycket skickligt att få Sigrids osaliga ande att kännas som en självklart närvarande part i detta triangeldrama.
Handlingen utspelas mot en fond av ett stormigt Marstrand där skeppet som mördarna/legoknektarna skulle ta hem till Skottland med herr Arnes penningar är det enda som inte kan segla när isen bryts upp. Scenografin förmedlar berättelsens tidsanda på ett högst överraskande och samtidigt strålande vis. Den består av till synes gammeldags kulisser och ett vackert bildspel. En fullmåne stiger upp och lyser blodröd när passionen slår till, fåglar flyger mot höjden och den stora orkestern spelar bakom böljande vågor. Kostymerna som går i dova färger, grått, blågrått, svart och blodbesudlat vitt passar väl in i sammanhanget.
Inför premiären var det lätt att tro att denna opera skulle bli ett skräckromantiskt drama inte minst med tanke på Folkoperans iögonfallande affisch. Men Herr Arnes penningar är något betydligt mer intressant och angeläget. Den står stolt och stark i sin egenart men det går givetvis att dra paralleller till det som utspelas i vårt land i dag. Här sker ju dagligen nya beställningsmord, pengar är en stark drivkraft för de kriminella gängen och unga kvinnor kan tjusas av farliga män.
Någon försoningstanke finns inte i operan utan det hela slutar i en himmelsk vedergällning eller en naturens sammansvärjning om man så vill. Ett annat slut hade också varit att göra för stora ingrepp i Selma Lagerlöfs berättelse.
Herr Arnes penningar mottogs unisont med stående ovationer och stort jubel av premiärpubliken. Detta musikdrama är självfallet ett måste för operaentusiaster och rekommenderas varmt även till de som känner sig tveksamma till denna konstart. Det är bara att gratulera Folkoperan som är inne i en mycket lyckosam konstnärlig period. Nyligen den underbara operetten Hotell Vita Hästen i regi av Staffan Valdemar Holm och nu denna fantastiska nya opera av den överraskande kombinationen Peter Nordahl och Sara Bergmark Elfgren.
