Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

TV-serie

Recension av tv-serie: Synden – en mörk mix av kriminaldrama och en tragisk släktkrönika på svenska landsbygden

by

Synden
Betyg 3
Premiär på Netflix 2 januari 2026
Regi Peter Grönlund

En svensk tv-serie, en mini-serie i fem delar, en mörk mix av ett kriminaldrama och en tragisk släktkrönika på svenska landsbygden. En tonåring försvinner och Dani, en kvinnlig polis, tar ansvar för utredningen fast hennes kollegor och chef inte anser att hon borde eftersom hon har personliga förbindelser med den försvunne. Poliskvinnan har en jobbig relation till sin son. Hennes son är vän med den försvunne tonåringen. Det är svårt att ens tro på att en polis tillåts jobba under de omständigheter som råder i fallet.

Handlingen utspelas till stor del på landsbygden i ett litet samhälle på Bjärehalvön på västkusten i Skåne, där det råder ett rubbat förhållande till såväl polis som svenska myndigheter. Det är inte en förort till en stor stad utan ett gammal svensk bygd med familjer och släkter som tycks ha bott på samma plats i generationer och där barnen inte har något annat val än att ta över föräldrarnas gård. Byborna har inget förtroende för polis eller andra myndigheter.

Det är bråk, gräl och osämja mellan de flesta i byn men när någon utomstående kommer håller de ihop i sitt hat mot utomstående. Byborna drivs av djupa lojaliteter och gamla familjefejder. Polisen som vill utreda vad som hänt med den försvunne tonåringen får inte mycket hjälp av byborna som tvärtom hotar poliser.

Av och till är serien intressant och saker nystas upp men det är en mörk skildring där de flesta mår dåligt. Det är så långt från en feelgood-berättelse som det är möjligt att hamna. Är den spännande? Både ja och nej. Det finns inte många karaktärer i serien som jag ens kan känna någon sympati för, det är svårt att riktigt engagera sig i skildringen som är lite för svart och hopplös även om det kan glimta till med lite hopp någon gång. Regissören Grönlund skildrar en bygd som styrs av en form av klan-samhälle. Det är en form av samhälle som annars brukar beskrivas i samband med folkgrupper som somalier. Det blir spännande att se detsamma i en liten, till stor del isolerad gammal svensk bygd. Samtidigt gör det att jag har svårt att riktigt tro på berättelsen. Jag är kluven till serien, den är absolut värd att se men den når inte upp till de bästa serier jag sett. Kanske är det så att amatörskådespelarna är överdrivna i sina reaktioner, som gör att det inte känns äkta och är svårt att engagera sig?

Liksom i Peter Grönlunds andra filmer är en stor del av rollerna besatta av amatörskådespelare, vilket ger en närhetskänsla och slags realism till karaktärerna som fungerar bra.

Regissören Peter Grönlund långfilmsdebuterade 2025 med dramathrillern Tjuvheder som möttes av lysande kritik och som vann Kritikerförbundets pris ”Greta” för bästa svenska film 2015, nominerades till sex Guldbaggar, varav den vann fem av dessa, bland annat för Bästa manus, Bästa klippning och Bästa kvinnliga huvudroll. Tjuvheder följdes upp av Goliat som också den fick ett mycket fint mottagande, nominerades för fem guldbaggar, bland annat Bästa film, och filmen vann fyra av dessa, bland annat för Bästa filmmanus, Bästa klipp och Bästa manliga huvudroll. År 2020 regisserade Grönlund Björnstad, en dramaserie på fem tar för HBO baserad på Fredrik Backmans bästsäljande roman Björnstad (Beartown). Serien hade premiär hösten 2020 på HBO Nordic/Europa.

Recension av tv-serie: Saknad, aldrig glömd 6 – är en av de bästa kriminalserierna som finns att se just nu

by


Foto Sam Taylor

Saknad, aldrig glömd 6
Betyg 5
Premiär första avsnittet 24 maj 2025 på SVT
Skapad av Chris Lang
I rollerna Sinéad Keenan, Sanjeev Bhaskar, Myanna Buring, Elham Ehsas, Maximilian Fairley, Victoria Hamilton m.fl.

Saknad, aldrig glömd – En av många efterlängtad brittisk kriminalserie har till många glädje kommit med en ny, sjätte säsong. Åter igen får Londonpoliserna Sunny och Jess ta itu med att hitta mördaren till ett mord begånget flera år tidigare. Mänskliga kvarlevor hittas i Whitney Marsh, ett träskliknande område. Seriens skapare har lyckats med något mycket sällsynt: efter fyra säsonger togs huvudpersonen DCI Cassie Stuart, spelad av super-charmiga och briljante Nicola Walker, bort ur serien. Ersättaren som trädde in i säsong 5 blev Sinéad Keenan, som spelar DCI Jessica ”Jessie” James och det kompletterades med att Cassie Stuarts sidekick DI Sunil ’Sunny’ Khan (spelad av duktiga Sanjeev Bhaskar) fick mer utrymme. Att Sunny fått ta för sig mer i bild och handling har seriens mått bra av.

Den första säsongen med Jessica James var inte lika bra som de tidigare fyra med Nicola Walker men nu till denna sjätte säsong har seriens skapare och dess regissörer lyckats få till en imponerande säsong som når upp till samma höga kvalitet som de fyra första säsongerna. Karaktärerna har fördjupats och deras relationer väcker engagemang. Ett skäl är absolut att Sunny Khan fått mer plats och större tyngd i handlingen.

Denna nya säsong har sex avsnitt vilket blir alldeles perfekt. De mänskliga kvarlevorna som hittats visar sig vara från en man, Gerry, som var högerextremist och våldsam. Det fanns många som är misstänkta som mördare och kan haft sina skäl att vilja döda Gerry.

Denna serie är en av de i särklass bästa kriminalserierna och som många brittiska tv-serier bygger den höga kvaliteten på en rollista med en lång rad duktiga brittiska skådespelare. Dess stora styrka ligger i att det egentligen inte är mycket brottet och dess lösning som är det viktiga. Serien skildrar människor som möter utmaningar och svårigheter och agerar högst mänskligt. Det är ingen som är genuint ond, ingen är bara god. Allt skildras med djup och människornas handlingar är trovärdiga. Detta är en av de bästa kriminalserierna som finns att se just nu på streaming eller om man så föredrag att titta efter tv-tablån.

Seriens titel på engelska – Unforgotten – klingar för övrigt mycket bättre än den svenska titel. Svensk Krim har mycket att lära av de bästa brittiska som Saknad, aldrig glömd.

Recension av tv-serie: Under the Banner of Heaven – omskakande, ohygglig skildring av vad fundamentalistisk religion kan få människor till

by

Under the Banner of Heaven
Betyg 4
Premiär på SVT Play 12 februari 2025 – har visats på Disney + under 2022
Regi Courtney Hunt, David Mackenzie, Dustin Lance Black, Isabel Sandoval, Thomas Schlamme

En omskakande, ohygglig skildring av vad fundamentalistisk patriarkalisk religion kan innebära och göra med människor. Vi får följa kriminalpolisen Jeb Pyre (Andrew Garfield) som utreder ett mord på en ung kvinna, Brenda Lafferty, och hennes femton månaders baby. Serien bygger på verkliga händelser under 1980-talet. Det är en true crime som är baserad på Jon Krakauers bok och manus har skrivits av Dustin Lance Black som också regisserat ett avsnitt.

Alla ledtrådar pekar snabbt på att mordet är kopplat till mormoner och har något att göra med en högt uppsatt mormon-familj i Utah. Fallet gräver sig djupt in i Jeb Pyres tankar och känslor då han själv är troende mormon. Hans tro ställs inför en utmaning och han börjar ifrågasätta sin egen tro.

Serien ger många inblickar i hur mormoner lever och hur denna religion kommit till. Den gör en djupdykning i mormonkyrkans mörka förflutna men visar också samhörighet som finns inom samfundet. Men det är en samhörighet som också gör människor ofria, då de måste lyda sina ledare. Den fruktansvärda massakern på nybyggare, The Mountain Meadows Massacre, som också finns med i tv-serien Amerikan Primeval är också skildrad i denna serie som ett exempel på det våld som mormoner byggde sin stat på.

En omskakande, stark skildring av fundamentalism inom mormonkyrkan som på många sätt har likheter med islam och islamism. I likhet med islam har också mormonkyrkan kommit till i samverkan med en del våld redan från start. Många religioner och samfund kan ha gripit till våld under hot men i likhet med islam har också mormonkyrkan redan haft våldsamma män redan från början för att bosätta sig någonstans eller tvinga människor att bli medlemmar. I likhet med fundamentalistisk islam är kvinnor i mormonkyrkan underordnad mannen. Hur underordnad kvinnor är varierar inom olika grenar av mormonkyrkan. Liksom i islams början var också månggifte både tillåtet och något som ansågs bra inom mormonkyrkan i början.

Något som är lite orealistiskt är att Jeb och de andra poliserna går in på brottsplatser utan handskar vid flera tillfällen. När Jeb besöker brottsplatsen första gången går han in där ensam, utan handskar och inget skydd för sina skor. I kriminalserien från nutiden skulle det aldrig gå till så. Jag undrar om kunskapen hos amerikansk polis har förändrats så mycket sedan 1980-talet?

Serien är engagerande och av och till väldigt otäck, men det är också vad fundamentalistiska samfund kan vara. Ibland tycker jag att serien är något seg, en del scener upprepas flera gånger, fast något kortare, som om seriens skapare inte litar på att vi som tittare förstår vad som hänt tidigare. Serien an också kan vara lite rörig ibland eftersom den både skildrar ”nutiden” och vad som hänt i familjen Lafferty tidigare och vi får också emellanåt följa händelser kring mormonkyrkans grundare för att kunna dra paralleller till det som händer bland dess efterföljare i nutiden. Men trots detta tycker jag serien är intressant och väl värd att se. Det finns också något positivt med en serie som tar sig tid att berätta något lite mer på djupet.

Titta: Två klipp från Pixars “Vinna eller Försvinna”

by

De första två avsnitten av Pixar Animation Studios ”Win or Lose” (lokal titel: ”Vinna eller försvinna”) lanseras på Disney+ 19 februari 2025.
Här finns två klipp inför serien.

Pixars första originalserie hittills innehåller de sammanflätade berättelserna om åtta olika karaktärer när de förbereder sig för en stor softball-match – de osäkra barnen, deras helikopterföräldrar, till och med en kärlekskrank domare.

Recension av tv-serie: Ember Manning: Fallet vid bryggan – tröttsam, rörig brittisk krimserie

by

Ember Manning: Fallet vid bryggan
Betyg 2
Premiär på SVT Play 4 januari 2025
Regi Cat Jones

Tröttsam, rörig miniserie i fyra avsnitt som kändes som bortkastad tid att se.

Brittiska krimserier brukar hålla hög kvalitet. Här är ett exempel på en brittisk serie som bryter den traditionen. Den fyra avsnitt långa miniserien Ember Manning: Fallet vid bryggan är plågsam att se, den bygger på klyschor, klichéer och är väldigt fördomsfull.

Huvudpersonen är kriminalinspektören Ember Manning som ska utreda en mordbrand och det dröjer inte länge förrän det leder till en gravid minderårig flicka. En true crime-poddare dyker upp och avslöjar att mordbranden kan vara anlagt av en serieförövare, det kan vara en man som förgriper sig på unga minderåriga flickor och som försökt ta bort bevis från tidigare brott genom branden. Branden kan ha att göra med en försvunnen skolflicka, Amy, som försvann femton år tidigare.

Ember Manning är en polis som går sina egna vägar och utreder för sig själv utan att tala om för sina kollegor vad hon håller på med. Det börjar bli en kliche i hög grad nu som upprepas i den ena krimserien efter den andra med dessa hemlighetsfulla ensamma utredarna. Eftersom Ember Manning verkar göra detta framför allt för att dölja att hon misstänker att en anhörig till henne kan vara inblandad blir serien inte mer engagerande. Ember Manning är överlag en otrevlig person. Hon är nedlåtande mot sin polispartner och hon anklagar hela tiden sin mamma för att Ember inte fick den uppmärksamhet hon borde fått som barn av sin mamma. Det är tjatiga teman som inte känns fräscha.

Fallet med den försvunna Amy tar mer och mer plats. Vi får följa många scener med Amy innan hon försvann. Hon var en utmanande tonårig som gick över alla gränser. Hon ljög, lurade och utnyttjade människor för sina egna syften. Hon var utnyttjad av en vuxen man i ett sexuellt förhållande fast hon är minderårig. Men hon var inte emot att ha sex med den mannen, inte på något sätt var hon emot. Det gör det inte mindre olagligt, förstås.

Amys föräldrar beskrivs som dåliga och att de inte gett henne kärlek. Amys föräldrar är egofixerade. Mamman bryr sig inte om Amy och pappans företag är på väg mot konkurs medan han samtidigt har en massa älskarinnor. Att utåtagerande, gränslösa tonåringars beteenden alltid skulle beror på dåliga föräldrar är en fördom som långt ifrån stämmer i alla situationer. Denna serie är fullproppad av sådana fördomar.

Dessutom är serien rörigt berättad. Jag har hört flera kommentera serien att det tar två avsnitt innan de förstår att vissa scener är skildringar av det förflutna.

Det är svårt att tycka om huvudpersonen Ember Manning eller att sympatisera med henne. Amy, som är ett offer, är samtidigt otroligt manipulativ och elak. Handlingen är för skruvad och pepprad med alldeles för många förutfattade meningar om hur människor är. På engelska heter den The Jerry och hade premiär 15 juli 2024 på BBC One. På SvT och SvT Play hade den premiär 4 januari 2025. Jag hoppas innerligt att det inte kommer någon andra säsong.