Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

TV-serie

Recension av tv-serie: Under the Banner of Heaven – omskakande, ohygglig skildring av vad fundamentalistisk religion kan få människor till

by

Under the Banner of Heaven
Betyg 4
Premiär på SVT Play 12 februari 2025 – har visats på Disney + under 2022
Regi Courtney Hunt, David Mackenzie, Dustin Lance Black, Isabel Sandoval, Thomas Schlamme

En omskakande, ohygglig skildring av vad fundamentalistisk patriarkalisk religion kan innebära och göra med människor. Vi får följa kriminalpolisen Jeb Pyre (Andrew Garfield) som utreder ett mord på en ung kvinna, Brenda Lafferty, och hennes femton månaders baby. Serien bygger på verkliga händelser under 1980-talet. Det är en true crime som är baserad på Jon Krakauers bok och manus har skrivits av Dustin Lance Black som också regisserat ett avsnitt.

Alla ledtrådar pekar snabbt på att mordet är kopplat till mormoner och har något att göra med en högt uppsatt mormon-familj i Utah. Fallet gräver sig djupt in i Jeb Pyres tankar och känslor då han själv är troende mormon. Hans tro ställs inför en utmaning och han börjar ifrågasätta sin egen tro.

Serien ger många inblickar i hur mormoner lever och hur denna religion kommit till. Den gör en djupdykning i mormonkyrkans mörka förflutna men visar också samhörighet som finns inom samfundet. Men det är en samhörighet som också gör människor ofria, då de måste lyda sina ledare. Den fruktansvärda massakern på nybyggare, The Mountain Meadows Massacre, som också finns med i tv-serien Amerikan Primeval är också skildrad i denna serie som ett exempel på det våld som mormoner byggde sin stat på.

En omskakande, stark skildring av fundamentalism inom mormonkyrkan som på många sätt har likheter med islam och islamism. I likhet med islam har också mormonkyrkan kommit till i samverkan med en del våld redan från start. Många religioner och samfund kan ha gripit till våld under hot men i likhet med islam har också mormonkyrkan redan haft våldsamma män redan från början för att bosätta sig någonstans eller tvinga människor att bli medlemmar. I likhet med fundamentalistisk islam är kvinnor i mormonkyrkan underordnad mannen. Hur underordnad kvinnor är varierar inom olika grenar av mormonkyrkan. Liksom i islams början var också månggifte både tillåtet och något som ansågs bra inom mormonkyrkan i början.

Något som är lite orealistiskt är att Jeb och de andra poliserna går in på brottsplatser utan handskar vid flera tillfällen. När Jeb besöker brottsplatsen första gången går han in där ensam, utan handskar och inget skydd för sina skor. I kriminalserien från nutiden skulle det aldrig gå till så. Jag undrar om kunskapen hos amerikansk polis har förändrats så mycket sedan 1980-talet?

Serien är engagerande och av och till väldigt otäck, men det är också vad fundamentalistiska samfund kan vara. Ibland tycker jag att serien är något seg, en del scener upprepas flera gånger, fast något kortare, som om seriens skapare inte litar på att vi som tittare förstår vad som hänt tidigare. Serien an också kan vara lite rörig ibland eftersom den både skildrar ”nutiden” och vad som hänt i familjen Lafferty tidigare och vi får också emellanåt följa händelser kring mormonkyrkans grundare för att kunna dra paralleller till det som händer bland dess efterföljare i nutiden. Men trots detta tycker jag serien är intressant och väl värd att se. Det finns också något positivt med en serie som tar sig tid att berätta något lite mer på djupet.

Titta: Två klipp från Pixars “Vinna eller Försvinna”

by

De första två avsnitten av Pixar Animation Studios ”Win or Lose” (lokal titel: ”Vinna eller försvinna”) lanseras på Disney+ 19 februari 2025.
Här finns två klipp inför serien.

Pixars första originalserie hittills innehåller de sammanflätade berättelserna om åtta olika karaktärer när de förbereder sig för en stor softball-match – de osäkra barnen, deras helikopterföräldrar, till och med en kärlekskrank domare.

Recension av tv-serie: Ember Manning: Fallet vid bryggan – tröttsam, rörig brittisk krimserie

by

Ember Manning: Fallet vid bryggan
Betyg 2
Premiär på SVT Play 4 januari 2025
Regi Cat Jones

Tröttsam, rörig miniserie i fyra avsnitt som kändes som bortkastad tid att se.

Brittiska krimserier brukar hålla hög kvalitet. Här är ett exempel på en brittisk serie som bryter den traditionen. Den fyra avsnitt långa miniserien Ember Manning: Fallet vid bryggan är plågsam att se, den bygger på klyschor, klichéer och är väldigt fördomsfull.

Huvudpersonen är kriminalinspektören Ember Manning som ska utreda en mordbrand och det dröjer inte länge förrän det leder till en gravid minderårig flicka. En true crime-poddare dyker upp och avslöjar att mordbranden kan vara anlagt av en serieförövare, det kan vara en man som förgriper sig på unga minderåriga flickor och som försökt ta bort bevis från tidigare brott genom branden. Branden kan ha att göra med en försvunnen skolflicka, Amy, som försvann femton år tidigare.

Ember Manning är en polis som går sina egna vägar och utreder för sig själv utan att tala om för sina kollegor vad hon håller på med. Det börjar bli en kliche i hög grad nu som upprepas i den ena krimserien efter den andra med dessa hemlighetsfulla ensamma utredarna. Eftersom Ember Manning verkar göra detta framför allt för att dölja att hon misstänker att en anhörig till henne kan vara inblandad blir serien inte mer engagerande. Ember Manning är överlag en otrevlig person. Hon är nedlåtande mot sin polispartner och hon anklagar hela tiden sin mamma för att Ember inte fick den uppmärksamhet hon borde fått som barn av sin mamma. Det är tjatiga teman som inte känns fräscha.

Fallet med den försvunna Amy tar mer och mer plats. Vi får följa många scener med Amy innan hon försvann. Hon var en utmanande tonårig som gick över alla gränser. Hon ljög, lurade och utnyttjade människor för sina egna syften. Hon var utnyttjad av en vuxen man i ett sexuellt förhållande fast hon är minderårig. Men hon var inte emot att ha sex med den mannen, inte på något sätt var hon emot. Det gör det inte mindre olagligt, förstås.

Amys föräldrar beskrivs som dåliga och att de inte gett henne kärlek. Amys föräldrar är egofixerade. Mamman bryr sig inte om Amy och pappans företag är på väg mot konkurs medan han samtidigt har en massa älskarinnor. Att utåtagerande, gränslösa tonåringars beteenden alltid skulle beror på dåliga föräldrar är en fördom som långt ifrån stämmer i alla situationer. Denna serie är fullproppad av sådana fördomar.

Dessutom är serien rörigt berättad. Jag har hört flera kommentera serien att det tar två avsnitt innan de förstår att vissa scener är skildringar av det förflutna.

Det är svårt att tycka om huvudpersonen Ember Manning eller att sympatisera med henne. Amy, som är ett offer, är samtidigt otroligt manipulativ och elak. Handlingen är för skruvad och pepprad med alldeles för många förutfattade meningar om hur människor är. På engelska heter den The Jerry och hade premiär 15 juli 2024 på BBC One. På SvT och SvT Play hade den premiär 4 januari 2025. Jag hoppas innerligt att det inte kommer någon andra säsong.

Recension av tv-serie: Doktrinen – en flopp, tyvärr

by

Doktrinen
Betyg 2
Premiär på TV4 Play 12 november 2024
Regi Johan Lundin och Jens Jonsson

En riktig flopp, tycker jag. Jag har diskuterat serien i några facebookgrupper också och det är många som håller med mig. I rollistan står en lång rad duktiga skådespelare som blir ovanligt svåra att tro på. Deras karaktärer är långt från trovärdiga i en story som är rörig.

Doktrinen marknadsförs som en>en politisk thriller som innehåller allt från maktspel, svek och spioner. Historien är baserad på författaren Magnus Montelius spänningsroman Åtta månader. Mest av allt ska serien handla om en gigantisk och djuplodande genomplanerad påverkans-operation av Ryssland, där ryssar lurar svenskar på olika sätt att bli hjälpredor för ryska intressen, utan att själva begripa det.

Huvudrollen. Nina Wedén, spelas av Josefine Neldén, en duktig skådespelare som jag aldrig sett göra en dålig rollprestation. Det gör hon inte nu heller men det är svårt att sympatisera med henne. Ofta är hon lättlurad men ibland tänder hon till och är smart, men bara för att snabbt gå i fällan igen. Hon är inte trovärdig i karaktären som Nina Wedén, en frilansjournalist som kämpar för att få fast anställning. När hon bevakar en bandymatch får hon ett tips som gör att hon kan fälla den svenske utrikesministern, vilket gör henne attraktiv som journalist. Ja hon blir till och med så attraktiv på arbetsmarknaden att hon får jobb som pressekreterare på Utrikesdepartementet.

Serien har flera minus. Skådespelarna, speciellt de som ska spela svenska politiker, har tydligen fått regianvisningar att spela väldigt ovetande och klantiga personer. Jag kunde inte känna direkt sympati för en enda karaktär. Själva påverkans-operation och dess resultat har jag svårt att tro på. Ett skäl är att den bygger på att det finns saker inte ens får diskutera i Sverige. Att ens yttra ett enda negativt ord om Nato eller USA stämplas i serien som propaganda för Ryssland. Är det helt förbjudet att ens försöka analysera och förstå varför Ryssland attackerat Ukraina? Uppenbarligen är det så.

Jag ska inte avslöja slutet, för det förstör för den som tänker se alla sex avsnitten. Fast det är svårt att låta eftersom det är ytterligare ett minus för serien och det har med slutintrycket av serien att göra.

Recension av tv-serie: Blue Lights 2 – stark och engagerande och bara måste sträcktitta

by

Blue Lights 2
Betyg 5
Premiär på TV4 Play 25 november 2024
Regi Declan Lawn & Adam Patterson Jack Casey

En serie om nyrekryterade poliser i Belfast och den första säsongen gjorde succé och hyllades av många. Bland annat fick den högsta betyg, 5 av 5 av Kulturbloggen, där vår kritiker skrev:
Blue Lights – mästerlig och engagerande och ställer viktiga frågor

Denna nya säsong håller samma kvalitet. Skådespelarna är bra och berättelsen tar upp olika aspekter kring kriminalitet, polisen och brottsbekämpning. Allt är inte svart eller vitt. Och vi får följa flera av polisernas privatliv och personliga trassel och relationer.

I första säsongen var det fyra rekryter. Tre av dem har gått vidare inom polisen och tagit ett steg uppåt från aspirantnivån. Vi får följa dessa tre, Grace, Tommy och Annie. Den fjärde, Jen, polischefens dotter, har hoppat av och är nu jurist och vi får också följa hennes liv. Det märks att hon hittat sin uppgift i livet. Som jurist är hon mycket mer engagerad i sitt jobb.

Vi får förstås också följa en del av polischeferna och övriga polis plus att det tillkommer två nya poliser, varav den ena, Shane. jobbar tillsammans de tre som tidigare var aspiranter.

På högre nivå inom polisväsendet har beslut tagits att polisstationen som ansvarar för området Mount Eden måste satsa fullt för att få stopp på den växande konflikten mellan områdets två maffiagäng och bossar. Det visar sig att det är inte bara polisen som är oroad över den ökade kriminalitet och drogerna som flödar i området. Lee som tidigare varit elitsoldat sköter en pub tillsammans med sin syster. Lee är rejält trött på att tvingas betala för beskydd till en av områdets maffiakungar. Han är också trött på hur knarket skördar liv. Lee sätter igång en plan har för att kunna få bort de två maffiakungarna och själv styra området.

Denna polisserie har flera stora styrkor. Många duktiga naturliga skådespelare, förstås men också dramaturgin och skildringen av hur polisen jobbar och av de kriminella och vanliga människor som bor i området och drabbas av såväl polisbrutalitet som brott. Serien rör sig i de gråzoner där livet oftast befinner sig.

Det är också en berättelse om hur livet går vidare i en område som Nordirland och Belfast där IRA och lojalister för inte alltför länge sedan krigade och slängde bomber. En skildring av hur myndigheter lägger munkavel på diskussioner och fasta om vad som hände under IRA-tiden.

Det är en stark och engagerande polisserie som jag inte kunde slita mig ifrån utan måste sträcktitta.