• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Teater

Teaterkritik: Doktor Glas med Jens Hultén – bjuder in oss till en tidlös inre värld

30 oktober, 2026 by Rosemari Södergren

Doktor Glas med Jens Hultén
Foto Robert Jadenfelt Wereckipr

Doktor Glas
Doktor Glas av Hjalmar Söderberg – i bearbetning av Jens Hultén
Regi Johan Hedenberg
Musik Eddie Hultén
Skådespelare Jens Hultén
Premiär på Rival, Stockholm 29 oktober 2026 och efter en föreställning den 30 oktober går den vidare på turné runt om i Sverige

Har en människa rätt att ta livet av någon som gör andra illa?Vad händer med en människa som tar livet av en annan människa? Hjalmar Söderbergs dagboksroman Doktor Glasgavs utkom 1905 och skildrar en ensam, medelålders läkares liv och tankar under några månader i slutet av 1890-talet. Det fascinerande är hur starkt frågorna som den tar upp, de existentiella teman den kretsar kring, är lika aktuella idag. När Jens Hultén nu ger denna monolog för ett välfyllt Rival i Stockholm får premiären välförtjänst stående ovationer.

Föreställningen som är en monolog är elegant sammansatt med Jens Hultén på en scen med scenografi och kläder som skarpt och tydligt placerar oss i slutet av 1800-talet. Alla detaljer är genomtänkt och exakta. En monolog på över två timmar skulle kunna vara seg, men icke här. Dels växlar föreställningen mellan Jens Hultén som berättar och förinspelade tal och musik och ljud som höjer stämningen på flera sätt. Det är väl sammansatt och fungerar suveränt. Dessutom är berättelsen så fascinerande och det känns som om Doktor Glas (Jens Hultén) talar direkt till mig – och så upplever nog varenda individ i publiken det. Skickligt.

Det är mycket text. Johan Hultén fick be sufflören om några ord vid ett par tillfällen men det störde inte alls. Han fortsatte så elegant och hade vår uppmärksamhet hela tiden.

I ett pressmeddelande om föreställningen står det:
Ingenting förringar och drar ned en människa så, som medvetandet om att icke vara älskad.
Hjalmar Söderbergs klassiska roman Doktor Glas väcker fortfarande frågor som skaver. Vad är rätt och fel? När blir goda avsikter till övergrepp? Och hur långt får en människa gå i kärlekens och moralens namn?

Väl beskrivet. Jag tror alla som var med på premiären håller med. En över hundra år dagsboksroman talar till oss alla än idag. Det är ju därför den sätts upp så ofta. Jens Hultén har själv bearbetar Söderbergs roman och får fram en förtätad monopol som drar oss in i Doktor Glas känslor av ensamhet, längtan efter kärlek och rädsla att visa kärlek, hans skuldkänslor och samvete och frågor om rätt och fel och hur vi människor ska agera när vi ser att någon gör andra illa. Berättelsen är tidlös och ställer många frågor till oss alla. Tillsammans med regissören Johan Hedenberg och övriga team får vi se denna tidlös laddad berättelse gestaltas berörande och engagerande. Det går inte att skaka av sig. Tankarna och känslorna är många och det känns som att Doktor Glas talat direkt till mig och öppnat sitt innersta. Grattis alla orter som nu får chans att se denna gripande föreställning.
Wikipedia berättar om handlingen i romanen Doktor Glas här.

Doktor Glas med Jens Hultén

Arkiverad under: Recension, Scen, Teater, Teaterkritik, Toppnytt Taggad som: Doktor Glas, Hjalmar Söderberg, Jens Hultén, Johan Hedenberg, Recension, Rival, Scenkonst, Teaterkritik

Unrecognized – Europeisk samproduktion med premiär i Skopje på väg till Dramaten

28 oktober, 2026 by Redaktionen

Unrecognized – Europeisk samproduktion med premiär i Skopje på väg till Dramaten
Kateryna Kisten och Ellen Jelinek Foto: Majlinda Hoxha

Sex skådespelare från fem länder möts i Unrecognized, en internationell föreställning om krig, gränser och rätten att höra hemma någonstans. Med utgångspunkt i myten om Ifigenia i Tauris vävs personliga vittnesmål, dokumentärt material och fiktion samman till en berättelse om vår tids Europa. Produktionen kommer till Sverige och spelar på Malmö Stadsteater och Göteborgs Stadsteater och därefter på Dramaten 21–22 november 2026.

Ett pressmeddelande berättar:
Pjäsen är skriven av Davit Gabunia, georgisk dramatiker och författare och Jeton Neziraj, kosovansk dramatiker känd för samhällskritiska pjäser med humor och skärpa. För regi står Data Tavadze, internationellt uppmärksammad georgisk regissör och konstnärlig ledare för Royal District Theatre i Tbilisi.

Unrecognized hade världspremiär i Skopje den 10 oktober och har därefter getts i Kosovo och spelar nu i Tirana, Albanien 5/11, Prizren, Kosovo 8/11, på Malmö Stadsteater 13–15/11, Göteborgs Stadsteater 18/11, Dramaten 21–22/11 och i Tbilisi, Georgien 25–27/11.

I rollerna: Ellen Jelinek/Dramaten, Maria Salomaa/Göteborgs Stadsteater, Johannes Wanselow/Malmö Stadsteater, Kateryna Kisten/Kyiv (bosatt i Stockholm), Kato Kalatozishvili /Tbilisi och Shkëlqim Islami/Skopje. Av: Davit Gabunia/Georgien och Jeton Neziraj/Kosovo. Regi: Data Tavadze/Georgien.

Unrecognized är samproducerad av: Qendra Multimedia (Pristina), Royal District Theatre (Tbilisi), Örnproduktion (Stockholm), Theatre on Pechersk (Kyiv), Albanian Theatre Skopje (Skopje), Malmö Stadsteater, Dramaten och Göteborgs Stadsteater.

Arkiverad under: Scen, Teater, Toppnytt

Teaterkritik: Fåglarna – en vital, välspelad och djärv föreställning

23 oktober, 2026 by Ingegerd Rönnberg

Fåglarna Dramaten
Maia Hansson Bergqvist, Melinda Kinnaman, Alexander de Sousa, Thérèse Brunnander Andreas Rothlin Svensson, Kristina Törnqvist och Nikola Borggård Gavanozov Foto Sören Vilks

Fåglarna
Av och regi Freja Hallberg
Scenografi Ylva Norlin
Kostym Maja Mirkovic
Musik Magnus Brunnskog
Ljus Maja Lindström
Medverkande Maia Hansson Bergqvist, Andreas Rothlin Svensson, Melinda Kinnaman, Alexander de Sousa, Thérèse Brunnander, Nikola Borggård Gavanozov och Kristina Törnqvist
Premiär på Dramaten 22 oktober 2026

Nyskrivna Fåglarna på Dramaten är ett originellt och drabbande existentiellt drama. Pjäsen har en undersökande, filosofisk ton och vill utmana publikens tankevärld. Den skildrar hur människor som hamnar i livsfara hanterar situationen och insikten att det kanske inte finns någon räddning.

Med Fåglarna, som hon både skrivit och regisserat, gör Freja Hallberg Dramatendebut. Någon debutant i teatersammanhang är hon dock verkligen inte. Hon är grundare och konstnärlig ledare för den experimentella scenen Konträr i Stockholm. Därtill har hon en lång rad premiärer på såväl fria teatrar och institutionsteatrar på sitt CV.

Freja Hallberg har sagt sig mer vilja skildra tillstånd än att skriva pjäser med tydlig intrig eller huvudkaraktärer. Vilket förvisso är ett risktagande, men greppet fungerar synnerligen väl denna gång. Som publik känns det som att kastas in i och bli en del av det som sker på scenen.

Något som skiljer ut Fåglarna från många teaterföreställningar idag är också att det inte är ett ironiskt tonläge eller strösslas med farsartade inslag i en krampaktig tanke att publiken måste få skratta. Samtidigt finns det en raffinerad humor i dialogen och karaktärernas kroppsspråk. Vilket självfallet är betydligt svårare att få till.

Ännu ett ovanligt grepp är att alla föreställningar av Fåglarna textas till engelska på en textremsa på scenen. Detta enligt Freja Hallberg med tanke på internationella gäster och invånare i Sverige som inte talar svenska.

Handlingen i Fåglarna kretsar kring några människor som blivit kvar isolerade på en avlägsen plats. De har bjudits in till en tredagars disputationsfest, men känner inte varandra. Värdinnan Philomena är inte där, men hennes avhandling om maktanalys ligger nytryckt i travar. Ingen verkar dock pigg på att läsa den.

Inledningsvis är det uppsluppen stämning och yvigt snobbig dialog. Festfrågan ”Vad jobbar du med?” ställs givetvis. Akademikerna och en självgod poet blir bestörta när några säger att de jobbar i butik och som trädgårdsmästare. Åtminstone en av dem drar en vit lögn för att undkomma känsliga frågor.

När timmarna går och Philomena inte kan nås på telefon börjar gruppen tycka att det ändå är dags för middag. Det finns gott om mat och det finns sprit.

Snart bryts kontakten med omvärlden. Telefonerna slutar att fungera och skärande skarpa läten utifrån gör att rädslan sprider sig. När den sista konserven är uppäten ger sig två modiga personer ut för att försöka hitta mer mat i en byggnad de via GPS sett ska finnas i närheten. De kommer åter sargade med blodet rinnande efter skärsår.

Dagarna flyter nu ihop i ett töcken. Människorna börjar förstå att de kommer att få vara kvar tillsammans i huset på obestämd tid eftersom det utanför samlas fåglar i allt större skaror. Vi får aldrig se fåglarna men skrämmande läten hörs hela tiden och växer mot slutet till en väldig stark ljudmatta.

Dramatikern har berättat att pjäsen är en blinkning till Hitchcocks klassiska skräckfilm Fåglarna där aggressiva fåglar börjar anfalla människor. Men här är de främst en illustration av ett hot som tränger sig in. Det kan vara en terrorattack eller ett krig i närområdet.

Gruppdynamik, maktspel, anpassning, acceptans och stegvis gränsöverskridande vävs samman till ett allt hårdare pumpande hjärta i dramat. Handlingen är i rörelse eller kalla det omvandling hela tiden. Människor avslöjar oväntade djup eller en ekande tomhet i tillvaron. De dras till eller ifrån varandra, söker desperat närhet, försöker dränka sin oro i sprit och ramlar samman i apati. Som publik ömmar man för dem alla och förbannar de där jäkla fåglarna.

Det hävdas ofta att den som skrivit en pjäs inte bör regissera den eftersom det behövs en krass utifrånblick. Men Freja Hallberg lyfter skickligt Fåglarnas tematik och får föreställningen att svänga vilt. Alla skådespelare blir en viktig del av helheten och får utrymme att skina. Ett minus är att skeendet ibland känns väl utflippat och några partier är lite segdragna.

Hela ensemblen är värd beröm och ger skärpa och skapar intresse runt sina karaktärer. Främst i minnet stannar Melinda Kinnamans vältränade unga kvinna som bekänner sig ha stridit i Afghanistan, Andreas Rothlin Svenssons bullrigt högljudda akademiker som sjunker samman som en ballong med gosedjur i famn och Alexander de Sousas poet som till sist helt tappar orden.

Scenografin är fyndig och det är ett mästarprov när den vänds på ända. Kostymbyten sker från festkläder till pyjamas och när iskyla råder i huset jacka på jacka och filtar.

Fåglarna är en vital, välspelad och djärv föreställning som kastar ut frågan ”Hur skulle du reagera om krisen eller kriget kom?” Slutet är mycket dramatiskt. Karaktärerna sitter likt fåglar på rad högt upp på taket. De försöker behålla illusionen om att tillvaron kan bli normal igen medan publiken ryggar tillbaka inför den väntade katastrofen.

Arkiverad under: Recension, Scen, Teater, Teaterkritik, Toppnytt Taggad som: Dramaten, Fåglarna, Scenkonst, Teaterkritik, Teaterrecension

Dramaten i vår: Livia Millhagen som Gustav III Mattias Andersson sätter upp en pjäs utan konflikter

23 oktober, 2026 by Redaktionen

Dramaten i vår: Livia Millhagen som Gustav III Mattias Andersson sätter upp en pjäs utan konflikter
Gustav III Foto: Thomas Klementsson/Studio Bon

Dramatens repertoar våren 2027 innehåller ett brett program med såväl Livia Millhagen som Gustav III och Unga Dramaten som välkomnar treåringar och attias Andersson sätter upp en pjäs helt utan konflikter – Familjen Bra – baserad på Joakim Pirinens pjäs. Därtill en hel del nyskrivet.

Dramaten presenterade sitt vårprogram för 2027 på ett träff den 23 oktober 2026. Ett pressmeddelande berättar:
Skådespelarna Electra Hallman och Johan Holmberg presenterade vårens repertoar tillsammans med aktuella skådespelare och regissörer.

– I vår spelar vi bara nyskriven svensk dramatik (och en från 80-talet). Personliga texter som i olika tonlägen och skiftande sceniska formspråk kommer möta vår publik. Att tillsammans undersöka och försöka gripa vår högst ogripbara och kaotiska samtid, säger Mattias Andersson teaterchef och kontnärlig ledare för Dramaten.

I årets första premiär på Stora scenen ser vi Livia Millhagen ensam på scen som Gustav III i regi av Stefan Larsson. Adina och Amanda Romare debuterar som dramatiker med Allt förutom en stoner och Mattias Andersson sätter upp en pjäs helt utan konflikter – Familjen Bra – baserad på Joakim Pirinens pjäs. Mer nyskrivet blir det med Det ondas blommor av och regi Paula Stenström Öhman, Vanmakt av Adel Darwish och En container i Flemingsberg av Alejandro Leiva Wenger. Unga Dramaten välkomnar treåringar med Motorbaletten och mellanstadieelever med Biohack me av Mille Bostedt om DNA och vilda drömmar.

Vårens produktioner i datumordning:
Det ondas blommor av och regi Paula Stenström Öhman
En dimma ligger tjock över staden. Förmodligen Stockholm, förmodligen nutid, men allt flyter. Här ligger Huset, en plats där de som förlorat fotfästet passerar. Missbrukarna, socialarbetarna, poeterna. Människor som alla längtar efter något annat och måste förändras för att kunna fortsätta leva. Det ondas blommor är en nyskriven pjäs inspirerad av Baudelaires diktverk.
Paula Stenström Öhman är prisbelönt dramatiker, regissör och konstnärlig ledare för scenkonstkompaniet LUMOR. På Dramaten satte hon senast upp den hyllade Ambulans (2021).
Medverkande: Maia Hansson Bergqvist, Torkel Petersson, Eva Rexed, Jonatan Rodriguez och Andreas Rothlin Svensson.
Urpremiär 30 januari på Lilla scenen.

Vanmakt av Adel Darwish. Regi: Malin Stenberg
En grupp dockor är instängda i ett förråd. De längtar efter frihet och att få styra sina egna öden. Vanmakt är en skruvad berättelse om makt och underkastelse, om vilka roller vi tvingas spela. Adel Darwish är skådespelare och dramatiker med bakgrund i Syrien. Han slog igenom 2018 på Backa teater med sin pjäs Hierarchy of needs i regi av Mattias Andersson. 2020 Guldbaggenominerades han för sin huvudroll i filmen Ghabe.
För regi står Malin Stenberg som tidigare satt upp bland annat Askungen och Pussy Riot – en punkbön på Dramaten.
Medverkande: Adel Darwish, Electra Hallman, Omid Khansari, Razmus Nyström, Ana Stanišić och Nina Togner Fex.
Urpremiär 18 februari på Målarsalen

Gustav III av Pia Gradvall efter August Strindberg. Regi: Stefan Larsson
Livia Millhagen spelar alla 24 roller i detta lekfulla och historiskt ganska inkorrekta spektakel. Med högt tempo och tvära kast får publiken uppleva Gustav III:s sista dagar – allt uppfört på teatern han själv grundade. För regi står Stefan Larsson, som på Dramaten satt upp succéer som Linje Lusta, Fanny och Alexander och Scener ur ett äktenskap.
Medverkande: Livia Millhagen.
Premiär 20 februari på Stora scenen.

Allt förutom en stoner av Adina Romare och Amanda Romare. Regi: Alexander Salzberger
Eva är 30-någonting, konstnär och bor hos sin envisa och dementa farmor. Vännerna har blivit färre, meddelandena förblir obesvarade och relationen med Elis har varit av och på i sju år. Allt förutom en stoner är systrarna Adina och Amanda Romares debut som dramatiker – en naken, skör, galen och rolig skildring av ett liv som kört fast.
Amanda Romares debutroman Halva Malmö består av killar som dumpat mig har både blivit en bestseller och filmatiserats av Netflix. Adina och Amanda är också aktuella som författare till tv-serien Raw dog med premiär 2027. För regi står Alexander Salzberger, som hyllats för sina uppsättningar Son och far och Papporna.
Medverkande: Ingela Olsson, David Rangborg och Sanna Sundquist.
Urpremiär 6 mars på Lilla scenen.

Familjen Bra av Joakim Pirinen i fri bearbetning och regi av Mattias Andersson
1986 skrev serietecknaren Joakim Pirinen pjäsen Familjen Bra. Ett försök till en text om en rakt igenom lycklig familj och ett händelseförlopp helt utan konflikter. Nu återvänder Dramatens teaterchef Mattias Andersson till pjäsen och undersöker hur den svarar i en samtid som både inom fiktion och verklighet är besatt av konflikter som startpunkt för berättelser om människan. Och i en värld totalt invaderad av lägesbeskrivningar kring våld, krig, olösliga konflikter och apokalyps.
Medverkande: Alexandra Rapaport, Shanti Roney m.fl.
Premiär 25 mars på Stora scenen.

En container i Flemingsberg av Alejandro Leiva Wenger. Regi: Olof Hanson
En mamma samlar sina tre vuxna barn för att prata om livet efter hennes död. Men vill de lyssna? Wengers nyskrivna pjäs är en rolig och överraskande berättelse om omsorg och kärlek – och om vad som händer när viljan att skydda någon går för långt. Alejandro Leiva Wenger har skrivit ett tiotal pjäser och har tilldelats Svenska Ibsenpriset och Expressens teaterpris. På Dramaten spelades senast hans kritikerrosade Pappas födelsedag 2023. Regisserar gör Olof Hanson, konstnärlig ledare för Kulturhuset Stadsteaterns scener i Vällingby och Husby.
Medverkande: Lena Endre, Rasmus Luthander, Jonatan Rodriguez och Sofia Pekkari.
Urpremiär 17 april på Lilla scenen.

Dramaten.Doc
Gestaltade läsningar som ger röst åt dramatiker, författare och teaterkollegor i konfliktdrabbade områden och lyfter konstnärliga perspektiv på aktuella händelser och vår samtid. För regi och konstnärlig ledning står dramatikern och regissören Dmitri Plax. Programmen planeras löpande för att snabbt kunna fånga upp aktuella händelser i världen.
Ges 28-29 januari, 25–26 februari, 17-18 mars och 14-15 april i Dramatenbaren och 19 maj på Lilla scenen.

UNGA DRAMATEN

Biohack Me av Mille Bostedt. Regi: Carl Johan Karlson
Evin och Silas är bästa kompisar, men trivs varken i skolan eller i sina kroppar. Evin drömmer om att vara en delfin och Silas en färgsprakande fågel. När de möter en mystisk person online som erbjuder sig att förverkliga deras drömmar med olaglig DNA-teknik ställs allt på sin spets. Biohack me är en vild, kaxig, lekfull och existentiell pjäs av Mille Bostedt (konstnärlig ledare på Turteatern från och med januari 2027), i regi av Carl Johan Karlson.
Medverkande: Nikola Borggård Gavanozov, Hulda Lind Jóhannsdóttir, Zarah Njoki Nilsson och Per Svensson. 
Urpremiär 11 februari i Tornrummet.

Motorbaletten av TUBO & Co. Regi: Martin Hasselgren
Tre dansare och en väldig massa bilar! Lill-bilen har tappat kartan och kör runt, runt i rondellen. Lastbilen är trött och orkar inte upp för backen, medan sportbilen är pigg och bara vill köra fort. I Motorbaletten möter klassisk balett och innovativ ljuddesign fascinationen för att leka med fordon.
Tobias Ulfvebrand och Hugo Therkelson bildar tillsammans danskompaniet TUBO & Co, nyligen aktuella med den prisbelönta dansföreställningen Avig.
Medverkande: Oscar Salomonsson, Tobias Ulfvebrand och Hugo Therkelson.
Urpremiär 29 april i Lejonkulan. Från 3 år.

Från hösten fortsätter Hamlet, En dag kommer alla alltid att ha varit mot det här, En kärlekshistoria, Fåglarna, Mors dag och Fejk att spela.

Arkiverad under: Scen, Teater, Toppnytt Taggad som: Dramaten, Scenkonst, Teater, teatervåren

Teaterkritik: Här vilar Shima Niavarani i fred – scenkonst med politiskt budskap

17 oktober, 2026 by Rosemari Södergren

Här vilar Shima Niavarani i fred
Foto Leonard Stenberg

Här vilar Shima Niavarani i fred
Manus och regi Shima Niavarani
Scenografi Shima Niavarani
Teknisk scenografi Martin Vogel
Kompositör/Arr Karl Frid
Kompositör Shima Niavarani
Ljuddesign Alexander Alexandersson
Ljus Jacob Birath Hasselgren
Videodesign Annie Tådne
Kostym Christopher Insulander
Koreografi Fredrik Quiñones
Musikproduktion Ludvig Klint
Premiär på Kulturhuset stadsteater, Lilla scenen, 16 oktober 2026

Scenkonst med starkt politiskt budskap mer än dramaturgisk teater, men oerhört välgjort framfört. Att Shima Niavarani är en begåvad och duktig skådespelare och artist som sjunger mycket bra, är rolig och klok och underbar att se på scen, det visste jag redan innan jag såg denna uppsättning, denna föreställning, denna premiär. Det är en föreställning som Shima Niavarani skapat tillsammans med några medhjälpare och det är mer en rad av scener med starka budskap om en apokalyps som är på väg. Med sång och musik och filmsnuttar, med humor och absurd realism bjuder hon på en formulering av betraktelser av det hotfulla som pågår runt om i världen idag.

Föreställningen är uppbyggd av en flera olika kortare scener som ibland går i varandra, ibland går mer isär. Shima Niavarani är den ena som är på scen, men det blir mycket mer än en monolog då hon fyller föreställningen som är en timme och 45 minuter med videoklipp och musik. Dock måste jag erkänna att det blev lite för långt, lite för segt, lite för mycket upprepning: en timme och 30 minuter hade varit den bästa längden.

Shima Niavarani får dock mina stående ovationer för sin skicklighet. Hon har skrivit en stor del av manus, hon har format scenografin och hon är en skicklig skådespelare som går in i och ut ur olika karaktärer på scen.

Kanske det främsta budskapet är att medan vår jord är väg mot sin kollaps är vi mest sysselsatta med att kolla på sociala medier och annat på våra mobiler. Ett budskap som är både förutsägbart och som vi hört många gånger senare år. Kanske inte det mest originella. En litet minus får några scener som bygger mest på konspirationsteorier om några av världens rikaste personer som beskylls för att vilja styra världen mot kollaps. Men andra scener är däremot vackra och imponerade. Alla lär få något att tänka på och att prata om efteråt. Det finns mycket att spinna vidare på som tas upp. Shima Niavarani är helt klart ett kommande namn som regissör och dramatiker. Bädda in budskapet mer i drama och det skulle bli stort och fascinerande scenkonst.

Bakgrund om Shima Niavarani från föreställningens hemsida:
Shima Niavarani har i två decennier som skådespelare och artist rört sig sömlöst mellan genrer. På Kulturhuset Stadsteatern har vi sett henne i Jag ringer mina bröder, Apatiska för nybörjare och Candida. Soloshowen Shima Niavarani är en Übermensch producerade hon själv som 22-åring och sändes i SVT. Hon tog sin an land och rike med Shima Is a Punk Rocker för vilken hon fick hedersmedaljen till Karl Gerhards minne.

Arkiverad under: Recension, Scen, Teater, Teaterkritik, Toppnytt Taggad som: Konspirationsteorier, Kulturhuset stadsteatern, Scenkonst, Shima Niavarani, Teater, Teaterkritik

  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 434
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Teaterkritik: Doktor Glas med Jens Hultén – bjuder in oss till en tidlös inre värld

Foto Robert Jadenfelt Wereckipr Doktor … Läs mer om Teaterkritik: Doktor Glas med Jens Hultén – bjuder in oss till en tidlös inre värld

U2 till Stockholm i april – här är alla tolv Europadatum och fem chanser till förköp

U2 återvänder till Europas arenor våren … Läs mer om U2 till Stockholm i april – här är alla tolv Europadatum och fem chanser till förköp

Ojämnt utfall för låtar av sammansvetsad enhet – Ritornate av Enzo Favata

Enzo Favata Ritornate 3Inspelad … Läs mer om Ojämnt utfall för låtar av sammansvetsad enhet – Ritornate av Enzo Favata

Filmrecension: Everest: The Other Side – vilket äventyr vi får följa med på

Everest: The Other Side Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Everest: The Other Side – vilket äventyr vi får följa med på

Genomgående kontemplativ fullträff – Salt Catchers av Andy Sheppard/ Rita Marcotulli/ Michel Benita

Andy Sheppard/ Rita Marcotulli/ Michael … Läs mer om Genomgående kontemplativ fullträff – Salt Catchers av Andy Sheppard/ Rita Marcotulli/ Michel Benita

Lars Winnerbäck gör klubbgig på Saab Arena i hemstaden och delar ut Nyponpriset

För andra året: Lars Winnerbäck gör … Läs mer om Lars Winnerbäck gör klubbgig på Saab Arena i hemstaden och delar ut Nyponpriset

Unrecognized – Europeisk samproduktion med premiär i Skopje på väg till Dramaten

Kateryna Kisten och Ellen Jelinek Foto: … Läs mer om Unrecognized – Europeisk samproduktion med premiär i Skopje på väg till Dramaten

Bokförsäljningen ökar under det tredje kvartalet

Under det tredje kvartalet 2026 uppgick … Läs mer om Bokförsäljningen ökar under det tredje kvartalet

Filmrecension: De Gaulle: Frihetens röst – äntligen en fransk syn på den amerikanska insatsen under andra världskriget

De Gaulle: Frihetens röst Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: De Gaulle: Frihetens röst – äntligen en fransk syn på den amerikanska insatsen under andra världskriget

Filmrecension: Flyktdjur – mörkt och jämngrått

Flyktdjur Betyg 2 Svensk biopremiär 29 … Läs mer om Filmrecension: Flyktdjur – mörkt och jämngrått

Filmrecension: Sense and Sensibility – förförande vacker, helt enkelt oemotståndlig

Sense and Sensibility Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Sense and Sensibility – förförande vacker, helt enkelt oemotståndlig

Tankeväckande kammarspel i ett skimmer av mystik – Svindel på Esperantoscenen

Text och regi: Petra … Läs mer om Tankeväckande kammarspel i ett skimmer av mystik – Svindel på Esperantoscenen

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in