Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

TV

Den svenske kungens liv och uppväxt blir en tv-serie

by

I ett samarbete mellan TV4, C More och produktionsbolaget Filmlance utvecklas nu en berättelse om Carl XVI Gustaf, hans uppväxt och resa från tronarvinge till livet som kung. Dramaserien skrivs av författaren och manusförfattaren Åsa Lantz (Det mest förbjudna, Selma), berättar ett pressmeddelande:

TV4 och C Mores nya projekt tar avstamp i material som aldrig tidigare använts i en dramaserie, med utgångspunkt i Kungens uppväxt. Serien är under utveckling och Åsa Lantz har bearbetat materialet i flera år.

– Andra kungar och drottningar sägs ha påverkat världshändelserna, säger Åsa Lantz. Vår kungs historia är en annan. Mindre storslagen och känd men minst lika dramatisk och fascinerande. Och, för många av oss, helt okänd.

Serien är den senaste i raden av satsningar från C More och TV4 med målsättningen att bli den ledande nordiska plattformen för underhållning i alla former.

– I kärnan av allt vi gör vill vi förmedla berättelser som berör. Hela Sverige har en relation till monarkin och dess historia oavsett om man är för eller emot. Möjligheten att få addera nya upplevelser och dimensioner till berättelsen om Kungens liv är ett prestigeuppdrag för oss och Åsa och Filmlance är en av de bäst lämpade till att göra ett sådant uppdrag rättvisa, säger Josefine Tengblad, dramachef på TV4 och CMore.

Dramaserien är tänkt att spelas in som sex avsnitt per säsong

– Vi är väldigt glada att få del av skapandet av en serie om vår svenska kung och monarki – och om Sverige. Vi vill göra ett starkt engagerande modernt drama av hög kvalité -för en stor publik, säger Hanne Palmquist, VD Filmlance.

Recension av tv-serie: Vikings säsong 6

by

Vikings – säsong 6
Betyg 3
Andra halvan av säsong 6 hade premiär 5 januari 2021 på HBO Nordic

I sista avsnittet av första halvan av säsong 6 såg vi hur Ivar och Björn stred på liv och död och vi vet att Björn blev dödligt skadad. Men hur gick det sedan? Dog han? I återstående tio avsnitt i denna sista säsong får vi många svar och cirklarna sluts på många sätt. Hur går det för Ivar hos ruserna och den förfärliga Oleg? Hur går det för Ivar och Oleg i Norge? Hur går det med slutstriden i Kattegatt? Och vad har hänt med Ubbe och hans följeslagare som vill ta sig till det gyllene landet långt bort i väster? Och hur går det för kung Alfred i Wessex, son till munken Athelstan? Ni har väl inte glömt dem? De sista tio avsnitten tar med oss på en fängslande resa där vi får följa upp de många olika trådar som spunnits i serien.

Det är en rätt bra sista del av sista säsongen, spännande av och till och serien lyfter fram existentiella frågor mycket mer än vad som gjorts tidigare. Det är dess stora styrka. En annan. styrka är att människorna inte är huggna i sten utan utvecklas, så som det oftast är i livet. Vi lär oss av händelserna och vi utvecklas genom möten med andra.

Min största kritik mot serien är hur religionerna skildras och då i synnerhet vikingarnas asatro. I serien och i synnerhet i dessa tio avslutande avsnitt skildras vikingarna och deras förhållande till Oden, Tor, Freja med flera som om de har samma slags relation till dem som en kristen till Jesus. Jag har svårt att tro på att vikingarna trodde på gudarna på samma sätt eftersom all religionsvetenskaplig forskning visar att paganism (hedendom) inte har trosartiklar på samma sätt de tre abrahamitiska religionerna kristendom, islam och judendom. Kristendom sticker dessutom ut ännu mer och i synnerhet den lutherska varianten som genomsyrar en stor del av det västerländska samhället. Det tror jag påverkar serieskaparna mycket mer än de själva förstår. För anhängare av paganism är frågan: “Vad tror du på?” ofta inte alls relevant. För dem handlar religionen om vad de gör. Inom luthersk kristendom är det tron och hur den formuleras som är det viktiga.

Annan kritik jag har gäller i synnerhet denna sista del av sista säsongen. Där är mycket våld och ofta i ultrarapid. Skildrat lite mer än det behövs, tycker jag. Att världen är våldsam och alltid varit det är visserligen en del av hur livet är och har varit, men emellanåt tycker jag det frossas i dessa närkamper mer än vad som behövs för berättelsen.

En annan kritik jag har är att det dykt upp en del nyare karaktärer som är rätt ointressanta: som Ingrid som blir drottning i Kattegatt och Erik som blir en nära medhjälpare till Kung Harald.

Vad som är jättebra är att det står tydligt att detta är den absolut sista delen. Serien har liksom många serier dragits ut på lite mer än vad som är bra. För min del var de första tre säsongerna bäst.

Men de sista tio avsnitten är väl obligatoriska för alla som sett allt innan dess. Trots allt är det karaktärer jag följt och vill se hur det går för dem.

Årets bästa serier: Petter

by


Dags för 2020 års serielista. Om det inte direkt varit filmens år så har det för serievärlden varit en triumfens tid. Massor av bra serier i år, från torr men trollbindande dansk utredningsserie till sexualkunskap gånger två till konceptuell seriemördarprofil på skånska och inte minst fick vi en feministisk schackspelardrama, serien som överraskade oss är alla med sitt sagolika berättande och knivskarpa manus. Här har ni hela listan på årets serier. Gott nytt alla!

1. Utredningen
2. Better Call Saul
3. Queens Gambit
4. The Crown
5. Mrs America
6. I may destroy you
7. Jakten på en mördare
8. Sex Education
9. The Great
10. We are who we are
11. Ramy
12. Succession
13. 22 juli
14. Normala människor
15. Kalifat
16. Big Mouth
17. Little America
18. Kärlek och anarki
19. Amningsrum
20. Unorthodox
21. Plot Against America
22. I’ll be gone in the dark
23. Flight Attendant
24. The Vow
25. Tiger King

Recension: Julkalendern “Mirakel” – magisk berättelse mellan julen 1920 och 2020

by

Mirakel
Betyg: 4
Start 1 December 2020 i SVT

Manus: Peter Arrhenius, Sara Young och Fredrik Agetoft. 

Regi: Calle Åstrand. 

Medverkande skådespelare: Sarah Rhodin, Bibi Lenhoff, Johan Glans, Annika Andersson, Joel Adolphson, Babben Larsson, Maja Rung, Andreas Rothlin Svensson, Emanuel Kielin, Dragomir Mrsic, Emil Brulin, Ossian Nordh, Therése Lindgren m fl.

Berättarröst: Sten Ljunggren

(Skärmdump: SVT Play, 5 december 2020, Martin Moberg, Kulturbloggen)

Årets julkalender i SVT som är den sextionde i ordningen, har titeln “Mirakel” en finurlig titel visar det sig. Då bl a de två huvudpersonerna heter Mira (Sarah Rhodin) och Rakel (Bibi Lenhoff), men också det faktum att julkalendern detta på många sätt mycket speciella år, kretsar kring framställa energi på ett icke tidigare skådat och helt klimatvänligt sätt det med hjälp av ett konstgjort litet svart hål (!).

Ja, det är sannerligen ett mirakel i sig att ens kunna skapa ett sådant kosmiskt ytterst kraftfullt fenomen i ett helt vanligt laboratorium och därefter kunna kontrollera utan att det spårar ur. Men det är just vad det gör, det händer ett tekniskt missöde för forskarna Vilgot (Johan Glans) och Anna-Carin (Annika Andersson). För det lilla maskhålet sliter sig för att sedan snabbt dra iväg och där tar årets julkalender sin spännande början.

Året allt detta speciella händer är det år som vi kallar nutid år 2020, det förlupna maskhålet försvinner snart till vindsvåningen på en gammal herrgård, som numera är ett HVB-hem, där flickan Mira bor sedan hennes föräldrar omkom i en bilolycka. Och så öppnas portalen genom maskhålet mellan år 1920 och år 2020.

Mira, som väntar på att bli adopterad, tar sig upp på vindsvåningen och då händer det hennes innersta personlighet faller genom maskhålet, och förflyttas till samma herrgård 100 år tidigare, år 1920. Samtidigt sker samma förflyttning exakt samma tidpunkt 100 år tidigare, när flickan Rakel, som bor i samma herrgård med sin familj, på andra sidan vidrör maskhålet och hennes personlighet förflyttas till Miras kropp i HVB-hemmet år 2020.

Ett klassiskt sätt att skifta själ eller personlighet, som har provats förut i filmhistorien framför allt i Hollywood-filmer att vips försättas i situationer i en helt annan kropp i interaktion med andra som är vana vid att man är och beter sig på ett specifikt sätt. Men så är man inte på det förväntade sättet, vilket leder till roliga förvecklingar och det sker i “Mirakel” också.

Men det alldeles nya här är sättet detta oväntade skifte sker på genom ett litet konstgjort maskhål på en vindsvåning på en gammal svensk herrgård. Och att det sker i en brytningstid för både Mira och Rakel, båda vill att det ska hända något speciellt nu i juletid. Och det får de verkligen vara med om, sannerligen. Men kommer de att komma hem var och en till “sin” tid?

Den lilla osäkerheten är bra att den finns där, en sorts cliffhanger som gör att man oberoende ålder faktiskt vill titta på vart avsnitt fram till julafton. Jag kan konstatera att den bärande berättelsen i årets julkalender den håller måttet. Detta då den bl a knyter an på ett bra sätt till en av vår tids största globala utmaningar – klimatförändringarna.

Det får manusförfattarna till genom att helt enkelt t ex att låta julmånaden december 1920 vara mycket kall och snöfylld, medan det år 2020 runt samma herrgård istället råder barmark och det är sydsvenskt vintergrått. Men också själva antitesen mellan 1920 och 2020 lyfts fram bra i årets julkalender, det har ändå gått 100 år, det utan att på något sätt skriva år 1920 på näsan.

Ta t ex synen på energi och hur man producerar den, och tillgängliggör densamma – nu 2020 är inte kol så klockrent att bygga samhällets samlade energibehov på även om en liten “tur-kolbit” vackert lagd på en sammetskudde på den gamla herrgården år 1920 ger sken av det motsatta. Tycker att “Mirakel” är en både bra och sevärd julkalender, som sänds på SVT 1 resp SVT Barn och på nätet (SVT Play) fram till den spännande upplösningen den 24 december.

Filmrecension: Beck: Utom rimligt tvivel

by

Beck: Utom rimligt tvivel
Betyg 3
Premiär på C More 4 december 2020
Regi Pontus Klänge
I rollerna Peter Haber, Jennie Silfverhjelm, Martin Wallström, Måns Natanaelson, Anna Asp, Elmira Arikan, Jonas Karlsson, Ann-Sofie Rase, Ingvar Hirdwall

Vilken slags polis vill vi ha och vilken slags polischef vill vi ha? När det är en gisslansituation och när det gäller att göra rätt för att förhindra att någon blir dödad – vilken strategi fungerar bäst` Det är två huvudteman i Beckfilm nummer 40 med Peter Haber.

Filmen börjar med att Josef (den nyanställde polisen i gruppen), Oskar och Jenny går en kurs i att hantera farliga och hotande situationer som när någon tagit en gisslan. På väg hem från kursen hamnar Josef och Oskar i en situation där en av dem blir hotad till livet och i bakluckan på en bil hittar de liket av en baby. Där börjar en grym och svårbegriplig mordgåta. Jag tycker väl att den delen av filmen haltar och är den sämre. Mordgåtan är inte så trovärdig även om det är realistiskt att människor under stark psykisk press kan agera på destruktiva sätt är det lite väl många delar i gåtans lösning som är svåra att tro på och väl tillkrånglade.

Filmens behållning är istället temat där vi och poliserna ställs inför frågan om vilken slags polis vi vill ha och behöver. Svaret kanske inte är antingen eller utan båda? Jonas Karlssons karaktär, polisernas chef Klas Fredén, är något av en parodi på alla usla chefer man träffat på under sitt yrkesliv. Chefen som känner av vart vinden blåser och som kan svika sina underlydande så fort samhällets vindar ändrar riktning. Klas Fredén är lite för överdriven för att tro på, men realism i karaktärsskildringarna är inte filmernas stora styrka heller.

Tänk att det nu är 40 filmer med Peter Haber som polismannen Beck. Det som är filmens stora behållning för mig är att filmserien blivit som en tvserie där vi lär känna de olika karaktärerna mer och mer, de blir som vänner. Det handlar inte längre om Beck utan lika mycket eller mer om de andra poliskaraktärerna som Måns Nathanaelson som Oskar Bergman, Jennie Silfverhjelm som Alexandra Beijer och Anna Asp som Jenny Bodén.

Två filmer till i filmserien finns inspelade och färdiga och kommer att visas framöver.