Politik

I krig såväl som i inbördeskrig är det alltid kvinnor och civilbefolkningen som är de största offren.
Kvinnors frihet beskärs alltid när män krigar. Jag har precis ett filmen ”Rachida” som visar på Göteborgs fimfestival.

Bara mardrömmarna är gratis i Algeriet, konstaterar Rachida, en ung lärarinna som trakasseras av fundamentalister för sin vägran att bära huvudduk. En dag vägrar hon också att bära terroristernas bomb till sin skola och blir skjuten på fläcken. Hon överlever, men upplevelsen traumatiserar henne så till den grad att hon tvingas leva i inre exil i sitt eget land. In i det längsta har hon stått emot provokationerna och hoten som riktas mot henne, men tvingas till slut fly till en by i bergen.
…
Rachida är en modig debutfilm som ger en osminkad bild av ett samtida Algeriet där varje tendens till modernisering utlöser konvulsioner.

Det var en stark film (recension kommer i Kulturbloggen senare) och den kändes extra aktuell när jag i morse läste juristen och författaren Jesús Alcalás debattartikel om Skolverkets riktlinjer när det gäller slöjor, burka och andra huvudbonader.

En av de svåra frågorna i samhället idag är frågan om slöjor, burka och andra huvudbonader som kvinnor inom vissa delar av islam är påbjudna att bära. Några europeiska länder har stiftat lagar som gör att män (oftast är det ju faktiskt män) som tvingar en kvinna att bära sådana huvudbonader får böter. I Sverige har Skolverket tagit fram riktlinjer för hur skolor ska hantera situationer när en del av eleverna bär huvudbonader som döljer deras ansikte. Skolverket har intagit en riktigt feg ståndpunkt och skyfflat över beslutet i varje enskilt fall till läraren.

Jesús Alcalá skriver:

Mycket förtigs i Skolverkets nya riktlinjer för burka och niqab i skolan. Verket ignorerar bland annat Europarådet som säger att ”religionsfriheten inte får accepteras som ursäkt för kränkningar av kvinnans rättigheter”. Att vara emot ett förbud för heltäckande slöja i skolan har ofta sin grund i rädslan för rasism. Men skolan är folkrätts- och grundlagsskyldig att verka för jämställdhet. Frågan är alldeles för viktig för att Skolverket ska få sista ordet. Ansvaret är riksdagens.
…

Bristerna i Skolverkets analys är påtagliga. Argumenten är få och torftiga. Mycket förtigs och hoppas över. Inga principiella resonemang förs.

Jesús Alcalá påpekar att i flera fall när kvinnor bär döljande huvudbonader i klassrum har det samtidigt inneburit begränsning av andra elevers och lärares frihet.

Det är konstigt att den här debatten blivit så infekterad. Den som tycker det är fel att kvinnor tvingas bära sådana huvudbonader blir lätt stämplad som rasist.

Tänk om det kom en lag i Sverige som sade att alla kvinnor måste bära huvudbonader som begränsar kvinnors möjlighet att delta i en del aktiviteter, som att vara i en simhall och simma samtidigt som det finns män i samma lokal, eller utöva en sport där det inte fungerar att ha ansiktet dolt. Då skulle det bli ramaskri. Men när en mindre grupp kvinnor av en del religiösa ledare pådyvlas tron att gud skulle bli arg om de visade sitt ansikte, då accepterar vi detta förtryck av dessa kvinnor. Varför? För att inte vara rasister?

Jesús Alcalá skriver:

Och ansiktet är inte vilken kroppsdel som helst. Ansiktet visar vår identitet, ja mer än så – i ansiktet uttrycks vår glädje, vår sorg, vår tvekan, vår avsky. Kort sagt våra reaktioner och sinnesstämningar. Just detta är väl vad det ytterst handlar om.

Ska vi eller ska vi inte motverka sedvänjor som avpersonifierar människor och hindrar oss från att möta varandra som enskilda individer? Öppet. Ansikte mot ansikte.

Det här är så infekterat. Varför?
Det finns säkert kvinnor som har en stark tro på islam och tolkar tron som att deras gud vill att de ska dölja sitt ansikte och sin kropp. Jag menar att de har den tron själva, utan att någon man sagt det till dem.
Om en sådan kvinna inte får gå en utbildning – ja då blir det svårt om hon inte får bära sin huvudbonad.

Fast å andra sidan: är det verkligen så att en gud skulle straffa en kvinna som visar sitt ansikte?

Filmen ”Rachida” skildrar hur svårt det är för kvinnor som lever i fundamentalistiska omgivningar att leva ett fritt och jämställt liv. Om vi måste välja mellan att kvinnor går i burka eller att de får leva jämställt, då vet jag ju vilket som är mitt val.

Kan någon säga mig ärligt: kommer reglerna om att kvinnor ska dölja sitt ansikte från kvinnor ursprungligen, är det en regel som är till för att öka kvinnors jämställdhet?
Vad är viktigast i vårt samhälle: att kvinnor bär burka och liknande huvudbonader eller att vi har ett jämställt samhälle? Går det att förena?

Läs även andra bloggares åsikter om islam, jämställdhet, debatt, samhälle, politik, burka, slöja