Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

debatt

Debatt: Hur kan en avgift som införts i Ronneby på lånekort för barn vara läsbefrämjande?

by

Hur tänkte ”Samling för Ronneby” här, hur kan en avgift på lånekort för barn vara läsbefrämjande? (BLT lördag 6 maj 2023)

Läser i Blekinge läns tidning idag på Ronneby-sidorna om att den nya avgift, som har införts på barnlånekort, nu har blivit en börda för personalen på biblioteken i Ronneby kommun. Personalen får också rätt så syrliga reaktioner från föräldrarna till de barn och unga det handlar om. Styret som tillträdde efter valet 2022, ”Samling för Ronneby” (som Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vill kalla sig för) ligger bakom denna avgift och då kan man sannerligen undra – på vilket sätt skulle denna avgift befrämja bibliotekets uppdrag att verka läsbefrämjande för barn och unga i Ronneby kommun?

Det är nämligen så att hanteringen av fakturor till föräldrarna kostar betydligt mer i både pengar och arbetstid för biblioteken i kommunen framför allt än de pengarna som kommer in. Har egentligen berörda partier i styret och deras politiska företrädare ens bemödat sig att efterhöra vad personalen på biblioteken tycker? Framför allt de SD, L och M-politiker som sitter i kommunstyrelsens arbetsutskott, som gärna vill ha avgiften kvar. Dessutom verkar man inte ha tagit in barnperspektivet tillräckligt i beredningen av ärendet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har under hela resans gång varit emot avgiften i fråga.

Det av fullt begripliga och välgrundade anledningar, biblioteken i Ronneby kommun har ett läsbefrämjande uppdrag gentemot barn och unga. Det behöver läsas mer än det gör idag och resultaten i skolan kan faktiskt förbättras om barn läser mer böcker inte bara under skoltid utan också på fritiden. Det är gynnsamt för t ex läsförståelse, utveckling av ordförråd och kreativitet något som digitala hjälpmedel inte kan ge på samma sätt. Gör om, gör rätt brukar man säga. I detta fall är det precis just det som Ronneby kommun behöver göra. Ställer således frågan igen till partierna i ”Samling för Ronneby”: Hur i all friden kan en avgift på barnlånekort vara läsbefrämjande?

Debatt: Vill Ronneby kommun ha teater & revykonsten kvar?

by

(Ulf Fembro, som fram tills nu varit konstnärlig ledare på Ronneby Folkteater, är mycket kritisk till Ronneby kommuns agerande gentemot Folkteatern – skärmdump: Martin Moberg, Kulturbloggen)

Ja, den tillspetsade frågan kan man ställa efter att ha tagit del av nyhetsrapporteringen om Ronneby kommuns agerande gentemot Ronneby Folkteater och då specifikt det kommunala verksamhetsbidrag som Folkteatern får årligen. För se, Folkteatern får inte använda delar av detta årliga anslag från kommunen till att avlöna den personal som behövs för att driva verksamheten och därmed sätta upp t ex nyårsrevyer, sommarteaterföreställningar och erbjuda direktsända operaföreställningar via webben från bl a Kungliga Operan i Stockholm.

Och konsekvenserna av den minst sagt njugga inställningen från den eniga Teknik- Fritid- och Kulturnämnden (TFK), resulterar nu i att fem fast anställda får gå och drygt 30-tal frilansande kulturarbetare, från främst Blekinge län, blir av med delar av sin försörjning. Hur tänker nämndsordföranden Anders Bromée (M), som är ytterst ansvarig för nämnden och beslutet? Vill Ronneby kommun ha kvar en spirande teater- och revykonst i Ronneby eller vill man det inte? Uppenbart är det sistnämnda – trist i sådana fall när Ronneby definitivt kan bättre än så här.

#Vimåsteprata – till försvar för demokratin: ett viktigt initiativ men vad innebär yttrandefrihet?

by

Demokratin måste försvaras. Det menar en lång rad kända kulturpersonligheter och politiker som tillsammans startat projektet #Vimåsteprata.

I ett pressmeddelande berättar de som ligger initiativet mer:
#ViMåstePrata är ett initiativ till demokratins försvar. För att bemöta de anti-demokratiska krafterna som just nu sprider sig i vårt land har ett hundratal opinionsbildare och kulturprofiler med Hédi Fried och Sverker Sörlin i spetsen slagit sig samman med hela folkbildningsrörelsen.

Det handlar om allt från DN:s kulturchef Björn Wiman till författaren Po Tidholm, från politikern Nyamko Sabuni till näringslivsprofilen Daniel Sachs i kombination med kulturprofiler som Lena Endre och låtskrivarna Shy Martin & Shy Nodi.

Tillsammans och över hela landet kommer vi att samtala om utmaningar och visioner för vårt samhälle. Parallellt fördjupar vi dialogen på nätet och fortsätter samtalet om demokratin. Vi måste våga ta de svåra samtalen. Nu.

Inom kampanjen kommer det att hållas demokrati-tal över hela landet och många olika digitala projekt. En bok kommer att släppas genom projektet.

Projektet startade med en debattartikel i Svenska Dagbladet, underskriven av bland andra biskop Eva Brunne, Dilsa Demirbag-Sten, generalsekreterare Berättarministeriet, författaren Hédi Fried, Gerhard Holmgren, organisationschef Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, journalisten och författaren Ola Larsmo, artisten och producenten Maxida Märak, Thomas Nilsson, ordförande Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation, riksdagsledamoten Birgitta Ohlsson, regissören Stina Oscarson, professorn Sverker Sörlin, författaren Po Tidholm, journalist och författare, och Elisabeth Åsbrink, journalist, författare och ordförande Svenska Pen.

I debattartikeln skriver de:
Under detta valår kommer de politiska partierna att driva sina kampanjer. Demokratins framtid är en fråga som på samma gång går bortom och skär tvärs igenom alla valkampanjer.

Det kan vara jobbigt att ta samtalen. Det gäller mellan människor och det gäller i hela samhället. Spänningar är nyttiga, åsiktsskillnader oundvikliga. Men tonens råhet, föraktet för svaghet, hånet mot det som inte passar har gått för långt. Dialog är nödvändigt om vi ska nå fram till varandra. Annars tar polariseringen över, filterbubblorna bara bekräftar våra olika verkligheter och förstärker misstron.

Efter hundra år är det dags att aktivt värna vårt öppna, fria och demokratiska samhälle.

Finns det någon som ens tycker annorlunda? Det svåra är inte att hålla med om att värna demokratin. Den svåra frågan gäller yttrandefriheten. De som inte tror på demokratin, de som vill ha en diktatur: hur långt sträcker sig deras yttrandefrihet?
Hur är det med de som vill ha skillnad på kvinnors och mäns situation, de som på fullt allvar tror att deras gud har bestämt att kvinnor har andra uppgifter i livet, familjen och samhället än män? De som vill skära ned på sina flickors frihet?
Hur långt sträcker sig deras yttrandefrihet?
Det är väldigt svåra frågor.

Vad betyder det öppna samhället?

Dagens Nyheter berättar:
Initiativet till #ViMåstePrata togs formellt hemma hos Hédi Fried med Sverker Sörlin, Kristina Persson och Elisabeth Åsbrink runt bordet. De talade om demokratifrågor. Om sådant som civilsamhällets betydelse för demokratin.

Grattis – Karl Marx & Friedrich Engels – idag fyller Kommunistiska manifestet 170 år

by

Kommunistiska manifestet hör till de politiska pamfletternas mästerverk. Karl Marx och Friedrich Engels förutsåg historiska händelser, såsom mekaniserad massproduktion. När manifestet skrevs 1847 talade de med självklarhet utifrån denna beskrivna utveckling – med en alldeles magnifik retorik.

Ingen politisk text har engagerat och inspirerat så många, så länge, som Kommunistiska manifestet.

Idag, den 21 februari 2018, fyller verket jämnt, 170 år. Då gör vi det åter tillgängligt på svenska, berättar ett pressmeddelande från förlaget Modernista.

»Förändringskraften i Kommunistiska manifestet har bara överträffats av Bibeln. Som litteratur är det ett mästerverk.« | The Guardian

KARL MARX [1818–1883], född i Trier, Preussen, var en tysk sociolog, nationalekonom, filosof och historiker. Marx räknas till grundarna av sociologin och är arbetarrörelsens mest inflytelserike tänkare. Upphovsman till den ekonomiska och revolutionära teori som kom att kallas marxism.

FRIEDRICH ENGELS [1820–1895], född i Barmen, Preussen, var en tysk affärsman, sociolog, filosof och journalist. Som politisk tänkare, tillsammans med Karl Marx, grundare av den revolutionära teori som kom att kallas marxism.

Ang. finansiering av public service: Vad är det för modernt med skatt?

by

Dags för en ny och modern finansiering av public service, skriver Folkpartiet i ett pressmeddelande där de kommenterar det nya förslaget på skatt istället för tv- och radiolicensen.

Utredarna till nytt system för finansiering av public service vill att avgiften blir en skatt som blir högre för den med högre inkomst. På DN Debatt skriver de:
Den gamla tv-licensen försvinner och alla över 18 år ska ­betala tv-skatt efter inkomst. Det betyder ökade kostnader för många hushåll, medan andra­ får en lägre avgift eller ingen avgift alls. Den nya modellen är mer rättvis eftersom avgiftsskolket försvinner, skriver utredarna i public servicekommittén.

Många är kritiska, exempelvis Sveriges Radios avgående vd, Mats Svegfors, och företagets tillträdande vd, Cecilia Benkö, underkänner omedelbart utredarnas skatteförslag. Aftonbladet:
”Budgetfinansiering vore ett hårt slag mot vårt oberoende, d v s det som oftast kallas ’armlängds avstånd’ mellan public service och politiken”, skriver Benkö och Svegfors i ett pressmeddelande i natt.

Folkpartiet är, som väntat, positiva och skriver:

– Public service- utredningen landar i stort rätt i de frågor den tar upp. Det är mycket bra att man föreslår en ny modern finansiering. Jag vill dock inte binda mig exakt till hur den nya avgiften ska beräknas.

Det säger Christer Nylander, vice ordförande (FP) i riksdagens kulturutskott, med anledning av att public service- kommittén idag, tisdag, presenterar betänkandet ”Nya villkor för public service”.

– Betänkandet ger ett bra underlag för den politiska process som nu tar vid och jag tror att förutsättningarna för breda överenskommelser är goda, säger Christer Nylander.

Jag måste säga att jag reagerar över uttrycket ”ny, modern”. Vad är det för modernt med skatter som beräknas efter inkomst?
Jag tror inte det förslaget blir lyckat.

Det nuvarande systemet är dock inte heller så bra. Dess historia med tv-pejlare som letar fuskare är inte något att vara stolt över.
En public service som är fri från staten och som inte behöver leva på kommersiella villkor – det behöver ett demokratiskt samhälle. Vi ska värna om public service och dess oberoende.

Hur finansierar vi då det? Det är frågan. Att avgiften dras i samband med när skatt dras, det tycker jag är bra. Det är bättre än nuvarande system. Men jag är tveksam till att den ska utformas som en skatt och att den ska anpassas efter inkomsten.

Varför ska då alla betala den? Jag tycker det är OK att alla delar på den avgiften, eftersom det är oerhört viktigt att det finns en oberoende medieservice. Kanske vi inte tycker det under lugna tider, men vid krissituationer är det oerhört viktigt.

Public service måste dock vara fri från statens påverkan – den måste kunna granska makthavare och staten.
Hur det då ska finansieras, det är ingen lätt fråga. Blir public service mer bunden till staten om finansieringen sker i form av skatt? Jag tror det – och jag är inte ensam om den bedömningen, men om licensavgiften sker i samband med skatteinbetalning, det borde inte vara samma sak.

Relaterat:
Svenska Dagbladet

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,