Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

kulturdebatt

Debatt: Ska vi ha barn i Ronneby som står utanför och inte får låna böcker?

by

Trots att bibliotekets personal i Ronneby tydligt gång på gång påtalar att avgift för barns bibliotekslån inte är bra, blir den kvar. (Foto: Martin Moberg, Kulturbloggen)

Debatten om sittande styret Samling för Ronnebys beslut att införa en avgift för barns bibliotekslån, som slår till när lån inte lämnats tillbaka i tid eller om lånet förkommit – den fortsätter föras i lokala medier. Det efter att kommunfullmäktige under våren har behandlat frågan och där styret röstade igenom förslaget att, trots den berättigade kritiken, fortsatt behålla avgiften. Men helt eniga var de inte denna gång, en kommunfullmäktigeledamot från Liberalerna (se bifogad skärmdump ovan) valde att lägga ett förslag om att ta bort avgiften och fick i voteringen stöd av oppositionen S, V och MP. Majoritetsbeslutet går emot bättre sans och vett kan man konstatera, t ex är bibliotekets personal som profession tydliga i sin kritik och det har man varit hela tiden.

Kulturbloggen har tidigare den 6 maj i år uppmärksammat detta och ställde då frågan till SD, M, KD och L i Ronneby på vilket sätt en sådan avgift skulle vara läsbefrämjande? Det finns ett uttryck som säger att en inställd spelning också är en spelning, ett uteblivet svar från Ronneby kommuns styrande ledning är i sig således ett sorts svar. Men barnen i kommunen förtjänar betydligt bättre än så, en avgift på deras bibliotekslån har redan fått konsekvenser. Lånefrekvensen går nedåt, eftersom föräldrar är oroade över att en sådan bestraffande avgift införts. Det sker i ett läge, när vi vet att det är viktigt att barn och unga i Sverige läser mer. Ronneby kommun borde sannerligen tänka om och göra rätt. Ska vi ha barn i Ronneby som står utanför och inte får låna böcker? Skärpning!

Debatt: Vill Ronneby kommun ha teater & revykonsten kvar?

by

(Ulf Fembro, som fram tills nu varit konstnärlig ledare på Ronneby Folkteater, är mycket kritisk till Ronneby kommuns agerande gentemot Folkteatern – skärmdump: Martin Moberg, Kulturbloggen)

Ja, den tillspetsade frågan kan man ställa efter att ha tagit del av nyhetsrapporteringen om Ronneby kommuns agerande gentemot Ronneby Folkteater och då specifikt det kommunala verksamhetsbidrag som Folkteatern får årligen. För se, Folkteatern får inte använda delar av detta årliga anslag från kommunen till att avlöna den personal som behövs för att driva verksamheten och därmed sätta upp t ex nyårsrevyer, sommarteaterföreställningar och erbjuda direktsända operaföreställningar via webben från bl a Kungliga Operan i Stockholm.

Och konsekvenserna av den minst sagt njugga inställningen från den eniga Teknik- Fritid- och Kulturnämnden (TFK), resulterar nu i att fem fast anställda får gå och drygt 30-tal frilansande kulturarbetare, från främst Blekinge län, blir av med delar av sin försörjning. Hur tänker nämndsordföranden Anders Bromée (M), som är ytterst ansvarig för nämnden och beslutet? Vill Ronneby kommun ha kvar en spirande teater- och revykonst i Ronneby eller vill man det inte? Uppenbart är det sistnämnda – trist i sådana fall när Ronneby definitivt kan bättre än så här.

Mediernas frihet och oberoende – viktigt att värna

by

(I takt med stigande väljarstöd, vågar SD släppa mycket kontroversiella och problematiska förslag likt detta – skärmdump: SVT Text)

Vi skriver idag 29 februari 2020 i almanackan, och under de två månader som gått till dags dato, har det hänt en del i svensk inrikespolitik som påverkar grunderna för vårt grundlagsskyddade demokratiska styrelseskick. För Sverigedemokraterna har lagt två ytterst kontroversiella och problematiska förslag som berör mediernas frihet och oberoende. Bara att det läggs sådana förslag, är faktiskt allvarligt. Det ena som Aron Emilsson, SD:s kulturpolitiska talesperson ville få riksdagens kulturutskotts bifall till (förslaget avslogs tack och lov) handlar om att företrädare för SVT, UR och SR skulle kallas in till utskottet för att där stå till svars för program och avsändare misshagliga för SD. Bara detta förslaget i sig vittnar om ett tydligt antidemokratiskt synsätt, som fått genomslag i spåren på SD:s framgång i opinionsmätningarna under senare år.

Men det skulle snart komma ett etter värre förslag, som jag ser det. Linus Bylund, SD:s representant i SVT:s och SR:s ägarstiftelse tyckte att det var på sin plats att driva igenom idėn om att skrota presstöd och filmstöd, slå ihop och banta public servicebolagen och straffa partiska journalister. Ja, du läste rätt att enskilda journalister anställda i de berörda public servicebolagen ska kunna få sparken om de befinns vara partiska eller antidemokratiska (!!). Och det ska komma från Bylund som representerar ett parti med tydligt högerextrema värderingar. Man skulle gå ännu längre än så och säga att SD har de ideologiska rötterna i svensk nazism och fascism och ha fog för det.

Förslagen som Emilsson och Bylund lagt, är alltså ämnade att omkullkasta två vitala förutsättningar i en demokrati. Mediernas möjligheter att fritt kunna arbeta och granska bl a den politiska makten. Uppenbart stör detta med pressfrihet och yttrandefrihet SD så pass att man vill strama åt möjligheterna för det fria demokratiska samtalet, och det är samtidigt tydligt vilken politik på medieområdet som SD vill föra om man får chansen efter valet 2022. Precis som redan har skett i Polen och Ungern. Två länder vars auktoritära och konservativa regimer är förebilder för SD, så särdeles förvånande att de vill göra likadant i Sverige är det inte. Att det är viktigt att stå upp för de grundläggande demokratiska värderingarna, går inte att blunda för längre. Det är dags att sluta normalisera det SD står för och så otvetydigt vill uppnå.

Kanske är det den essentiella insikten som nu lett fram till att Ulf Kristersson, partiledare för Moderaterna, publicerat sitt ställningstagande i ett inlägg på Facebook. Där tar Kristersson ställning mot SD:s förslag, och det är bra att han gör det. Med tanke på att det talas om ett konservativt block i riksdagen bestående av SD, M och KD så kanske man kan se Kristerssons reaktion som början på slutet för ett regeringsalternativ som vi idag ser de bisarra konsekvenserna av i bl a Hörby och Sölvesborg där SD leder politiska styret. Står man upp för de grundläggande demokratiska värderingarna, så betyder det i detta fallet att mediernas frihet och oberoende där public service ingår inte kan naggas i kanten. Inte ens ”bara lite lite grann”…

Att kalla försämringar för reformer är samma gamla högervisa

by

Liberalernas och Centerpartiets krav på försämrad arbetsrätt och sänkta löner för de mest utsatta och Moderata Ungdomsförbundets kamp för att ta bort alla bidrag till kulturverksamhet är allt sprunget ur samma källa: ur samma strävan att upprätthålla ett samhälle med stora klyftor där de mest gynnade alltid kan trycka ned de med sämst förutsättningar och fattigaste förhållanden. Det är samma visa genom århundraden. Det är inget nytt med detta.

Det finns inget nytt i att de som har tyngst jobb och sämst betalt får det ännu sämre och blir ännu mer oskyddade. Det är ren och skär konservativ högerpolitik. Borgerliga partier i högeralliansen vill att så kallade enkla jobb (som oftast handlar om de fysiskt tyngsta som tär på kroppen) ska få ännu lägre lön och inför omröstning i riksdagen om Stefan Löfven … kräver C och L att de mest utsatta ska få ännu sämre skydd på arbetsmarknaden. Det finns inget progressivt i detta. Så har den mäktiga eliten alltid strävat efter att det ska vara.

Samma sak är det med ungmoderaternas förslag inom kulturpolitiken. På sin förbundsstämma röstade Moderata ungdomsförbundet, MUF, igenom att de vill verka för att slopa bidrag till kulturen. Inte en krona ska gå till stöd för kultur. All kulturverksamhet måste själv bära sig ekonomiskt.

Liberalernas riksdagsman Christer Nylander skriver i Svenska Dagbladet: Att slopa det offentliga stödet till kultur är inte alls liberalt. Det är gammaldags konservatism.

Christer Nylander påpekar attfrånvaron av offentligt stöd till bibliotek, konsthallar och teaterscener runt om i landet innebära att föräldrars bakgrund, inkomst och utbildning blev än mer avgörande för unga människors liv och framtid. Det är inte radikalt. Det är inte liberalt. Det är gammaldags konservatism.

Högerkrafterna är sig lika i vilken form de än klär ut sig och vilket språkbruk de än använder för att dölja att deras syfte alltid är att gynna de som har det bäst ställt och som har mest makt. Alltid. På bekostnad av de som har mindre makt och sämre ekonomiska förutsättningar.

Det finns inget progressivt eller framtids-syftande i att alltid vilja försämra för de som har det sämst. Det är inga reformer utan tillbakagång till det klyft-samhälle som funnits sedan människorna blev bofasta och några ägde mark och andra fick slavarbete för ägarna.

200 forskare i upprop: Svenska Akademien saknar legitimitet

by

Många runt om i Sverige och också utomlands upprörs över det som hänt och pågår inom Svenska Akademien. Snille och smak ska symbolisera denna skara. Under decennier verkar denna grupp ha sett bort när sexuella trakasserier pågått mot kvinnor och där finns rapporter om jäv och om akademiledamot som misstänks för skattebrott och ha låtit sitt företag betala svarta löner och det finns rapporter om att ha läckt vem som får Nobelpriset i litteratur.

Under #metoo kom det anklagelser från minst arton kvinnor om att de sexuellt utnyttjats och trakasserats av en person som kallas kulturprofilen nära vän till flera av ledamöterna och make till Katarina Frostenson (som till slut ändå avgick ur akademien). Medier har visat att redan under 1990-talet fick dåvarande ständige sekreteraren Sture Allén brev som berättade om övergreppen. Men denne Sture Allén har liksom den senare ständige sekreterare Horace Engdahl inte lyft ett finger för att se om det låg något i beskyllningarna. Horace Engdahl har ju till och med offentligt sagt att denna kulturprofil är en gentleman och ett föredöme för unga män. Ja Horace Engdahl försökte till och med arrangera så kulturprofilen skulel få statligt inkomstgaranti:
DN berättar:
Som Svenska Akademiens dåvarande ständige sekreterare skrev Horace Engdahl tillsammans med ledamoten Per Wästberg under en begäran om att den så kallade Kulturprofilen skulle få statlig inkomstgaranti på livstid. Brevet undertecknades också av en ledande företrädare för Kungliga Musikaliska Akademien.

Det ser så vidrigt ut utifrån. Sara Danius som var ständig sekreterare när #metoo-rörelsen exploderade beställde en oberoende utredning av en advokatfirma. Att få sina handlingar granskade upprörde tydligen Horace Engdahl och en del andra inom akademien – så de såg till att få Sara Danius att avgå.

Nej det är inte konstigt att många nu är upprörda. Medier utomlands rapporterar hur kvinnor får avgå när en man har begått sexuella trakasserier. Och i Dagens Nyheter har nu minst 200 forskare skrivit under ett upprop där de skriver:
Svenska Akademien saknar legitimitet
Svenska Akademien är betydligt mer än Nobelpriset i litteratur. Genom sitt ordboksarbete, klassikerutgivningen, finansieringen av den digitala Litteraturbanken och stödet till flera läsfrämjande projekt utgör institutionen en central del av den litterära och språkliga infrastrukturen i Sverige. I och med de senaste månadernas ovärdiga händelser vill vi, som är verksamma inom litteratur-, teater- och språkvetenskap med angränsande fält, uttrycka vår starka oro över Akademiens trovärdighet och framtid.

Jag vet inte om debattartikeln ligger inom Dagens Nyheters betalvägg, men här är länken till artikeln i sin helhet.

Det står 150 forskare som skrivit under då men sedan dess har fler forskare tillkommit.
Här är en länk till samtliga forskare som skrivit under uppropet mot Svenska Akademien.

Läs också:
I ett meddelande till Svenska Dagbladet skriver akademiledamoten Kjell Espmark, som häromveckan lämnade sin stol, att den enda väg framåt han ser för Svenska Akademien är att Horace Engdahl också lämnar sin plats.