Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Martin Moberg

TV-recension: Trolltider – legenden om Bergatrollet folkkär julkalender i SVT 2023 i ny spännande tappning.

by

Titel: Trolltider – legenden om Bergatrollet

Betyg: 4

Start 1 december 2023 i SVT, SVT Barn och på SVT Play

Manus: Ola Norén och Roland Ulvselius

Regi:  Lisa Farzaneh

Medverkande skådespelare: Matilda Gross – människan Saga

Ossian Skarsgård – trollet Love

Kjell Bergqvist – trollet Gorm

Nour El Refai – häxan Mara

Malte Gårdinger – trollet Kotte

Helmon Solomon – fen Dorabella

Katarina Ewerlöf, Claes Månsson, Mimmi Cyon, Hampus Hallberg, Emma Broomé, Annika Hallin, Samuel Astor, Razmus Nyström, Hulda Johannsdóttir, Lena-Pia Bernhardsson, Ted Åström, Magnus Ehrner,  m fl

(Årets julkalender i SVT ”Trolltider – legenden om Bergatrollet” foto: SVT)

Årets julkalender som kommer att sändas i SVT, SVT Barn och på dess playtjänst SVT Play heter ”Trolltider – legenden om Bergatrollet”.  44 år har gått sedan en av tv-historiens mest uppskattade julkalendrar visades för första gången julen 1979, och ytterligare två gånger under 80- och 90-talet har den versionen av Trolltider repriserats. Men det blir inte någon repris i år, utan nu är det dags att väcka denna TV-klassiker till liv igen, det i ny och intressant tappning som att blanda Sunes jul med Sagan om ringen, menar regissören Liza Farzaneh och ja, det kan jag hålla med om.

Handlingen som vi denna julmånad 2023 kliver in i, är en slags fortsättning där Trolltider version 1979 slutade. Ett elakt bergatroll har härskat över Norden men de fyra folken – trollen, feerna, häxorna och människorna – har fått honom att somna det med hjälp av en magisk bärnsten. Men så händer det som inte får hända – magin i bärnstenen som håller bergatrollet sovande bryts. Tolvåringarna Saga och Love, en människa och ett troll, slår sig då samman för att hindra Bergatrollet från att vakna och ta över världen igen. Där tar handlingen sin spännande början.

I sin jakt på bärnstenen möter Saga och Love flera karaktärer som var med i ”Trolltider” som hade premiär på TV 1979: den underbara fen Dorabella, den sura häxan Mara, den plikttrogna Vätten, den grinige maktmästaren Gorm och det snälla, men lite bakom flötet, trollet Kotte. Och eftersom jag sett den versionen av Trolltider då det begav sig, och fastnade för handlingen då tycker jag att man har fångat den inramning som denna nya versionen behöver ha där den utspelar sig i den magiska trollvärlden. Den nya historien, som vi får se i år, passar dessutom flera generationer och innehåller massor av julmys, spänning, humor och magi som sig bör.

Så hur kommer det att gå för de nära vännerna Saga och Love, kommer de att senast på julafton 24 december få tag på magiska bärnstenen innan bergatrollet hinner att vakna och sätter igång med att återigen styra och ställa i Norden som han bäst själv behagar? Det finns bara ett sätt att få reda på det, i nästa vecka den 1 december startar ”Trolltider – legenden om Bergatrollet” en folkkär julkalender i en ny spännande tappning i SVT, SVT Barn och på SVT Play för alla åldrar.

Fart och fläkt i ”Hjältar på vift” salig blandning av nazister, danska frihetskämpar m fl på gamla försvarsön Kastellet.

by

(Här fås det riktigt dåliga nyheter om kriget i lokaltidningen, när vi befinner oss i år 1940, närmare bestämt den 9 april)

Hjältar på vift

Betyg: 4

Medverkande:

Ensemble: Agnes Distner, Alexander Isaksson, Annie Gryth, Bastian Mellberg, Cecilia “Cissi” Mattsson, Christoffer “Tage” Simebjär Tagesson, Edit Nilsson Tröst, Elin Persson, Emanuel Arnesson, Emil Johansson Rydne, Erik Ståhlberg, Gun Skogmyr, Hasse Blomkvist, Hugo Clarin, Iman Merzi, Inga-Lill Axelsson, Ivar Bejmar, Janne Johansson, Johan Jansson, Jonathan Holmström, Kai Nilsson, Karl Jansson, Karola Eriksson, Klara Dahlin, Lennart Jansson, Lina Håkansson, Linnéa Olsson, Lisbeth Johansson, Ludvig Bergman, Maja Andersson, Majken Karlsson, Mats Karlström, Moa Rolfsdotter, Molly Martinsson, Sally Jönsson, Sara Lönnvik, Siri Randsalu, Victor Johansson, William Petersson.

Regissör: Povel Andersson

Manusförfattare: Peter Bäckström

Scenograf, producent: Maja Andersson

Producent: Karl Jansson

Kapellmästare: Ludvig Bergman

Spelas: 4, 7, 8, 9, 11, 12, 14, 15, 17, 18, 23, 25, 28, 29, 30 juli och 1, 3, 4, 5 augusti.

I lördags första juli var det dags att ta båten från Karlshamn ut till Kastellet, den gamla försvarsön, som ligger mitt i inloppet till Karlshamns hamn, för ett teateräventyr i Karlshamnsserien den femte i ordningen. Regissören har före föreställningen låtit oss veta att man inte behöver ha sett de föregående för att hänga med i handlingen. Med det tar historien sin början i den lilla hamnstaden Karlshamn klockan 10:00 den 9 april 1940, dit har vi i ett huj färdats. Nyvaken kliver vår protagonist Gösta Nilsson ut i ett vårvintrigt Karlshamn. Han har klätt sig i noggrant planerade kläder, ätit sina två välplanerade mackor och kammat sig i uträknad mängd hårgelé efter dagens planerade vindprognoser. Oanades om det som är i görningen i våra grannländer Norge och Danmark som är på väg att bli militärt angripna av Nazityskland. Ja, denna variant på tidsresa funkar bra. Allt från kostym till musik och dans på scen hjälper till att göra 1940-talet levande där och då framför oss i publiken allt fint inramat på den intima scenen. I berättelsen får vi följa Gösta Nilsson (Karl Jansson) vars strukturerade liv slås i spillror när Tyskland invaderar både Danmark och Norge den 9 april och ödet vill inte bättre än att både viktiga krigsplaner, Statens informationsstyrelse, svenska nazister och kryddiga danska jäntor på flykt ja allt hamnar i hans väg och strular till tillvaron för honom.

Inte blir det heller bättre av att förvirrade men välmenande ”systern” Märta (Agnes Distner) försvinner i väg med ett minst sagt udda gäng som har lyckats med att rymma från ålderdomshemmet. Intrigerna i föreställningen tar ett tag att knytas samman till en sammanhängande berättelse, det ska tilläggas men ju längre föreställningen pågår, desto bättre blir det faktiskt. Ett tips är att bläddra genom det välskrivna programbladet, det ger en bättre förståelse för handlingen. Några av flera höjdpunkter är t ex scenerna från Karlshamns gamla stadsteater, under ledning av Sarah Gordon (Moa Rolfsdotter) och icke att förglömma den spännande upplösningen på Kastellet under löjtnant Nils Erikssons (Lennart Janssons) befäl. Scenerna med artisten Harry Swansson (Hans Blomqvist) bjuder också på mycket humor, något som vi i publiken uppskattade och ja visst skrattar man ordentligt. Och självklart publikfavoriten är karaktären Åke Gustavsson (Johan Jansson). Attt mycket tid har lagts på att få dans och koreografi sitta det märks tydligt eller vad sägs om ett kombinerat dans- och slagsmålsnummer. Vill du för några timmar åka tillbaka i tiden drygt 80-talet år, ta då chansen och se Hjältar på vift i den blekingska arkipelagen denna sommar.

Stående och välförtjänta ovationer för Emil och hans hyss i kubik i Lönneberga

by

(Emils många hyss i Lönneberga, här sitter han hjälplöst fast med huvudet i soppskålen..)

Emil i Lönneberga, Bellevueparken, Karlshamn, 2023

Ca två timmars föreställning inklusive paus

Betyg: 5

Medverkande:

Mårten Bring, ”Pecka” Gustafsson, Mattias Herbst, Anna Melander, Ann-Sofie Othén, Moa Petersson, Ola Rydberg, Elin Sandelius, Joakim Sundman, Linda Thureson och som IDA: Olivia Burgos Copcutt och EMIL: Elliott Rydberg

Dramatisering: Elin & Mats Sandelius
Musik: Georg Riedel & Fredrik Åkerblom
Sångtexter: Astrid Lindgren

Föreställningar:

29 juni t o m 5 augusti

En ljummen och skön kväll i slutet av juni begav jag mig till Bellevueparken i Karlshamn för att se premiären på Sandelius Kultur och Nöjes familjemusikal ”Emil i Lönneberga”. Det är så att Emils hyss nu firar 60 år sedan Astrid Lindgren först började ge ut bokserien om livet i Katthult, Lönneberga socken. Och det har filmatiserats om Emil och hans många hyss och satts upp på scen förut, hur skulle detta falla ut? Mycket väl, skulle det visa sig tämligen omgående när väl föreställningen började. Det var många yngre i publiken, och deras fokus kom snabbt att ligga på pojken Emil, som sprang från sin far Anton efter ett hyss. Snyggt att fånga uppmärksamheten så.

Det är en bra och tydlig kombination av scenkläder och en distinkt småländsk dialekt hos skådespelarna, som jag tycker, gav en tydlig koppling till Lindgrens beskrivning av byn och dess invånare. På scenen kunde man t ex se föremål som Emils täljda trägubbar efter alla besöken i Snickerboa. För det är inte bara att sätta upp en sådan föreställning utan den kräver sitt av den 12 stycken samlade ensemblen på scen och koreografin likaså. Flera av de berättelser från klassikern finns med i teatern. Ett av de första av Emils klassiska hyss som vi fick se, är när han helt sonika fastnar i soppskålen. Den scenen minns man ju väl. Men snåla pappa Anton kom ju trots allt billigt undan akutbesöket hos doktorn i Mariannelund, eller gjorde han egentligen det?

Även pigan Linas förtjusning för drängen Alfred är något som genomsyrar hela berättelsen på scen. Och inte ens efter en 20 minuters fikapaus verkar Linas förtjusning direkt ha runnit ut. Något som kanske inte Alfred är helt entusiastisk för. Både Lina som spelas av Anna Melander och Alfred som spelas av Joakim Sundman bjöd på flera bra solosånger och applåderna från publiken låg på en hög ljudnivå, och applådera vi fick mer än gärna göra X antal gånger. Folket från byn stod ofta för både sång och dans och trots den avskalade scenen visste man i publiken precis vart man hamnat, vare sig man befann sig i Snickerboa eller hos doktorn i Mariannelund. Lina som spelas av Anna Melander tog oss genom de skiftande årstiderna och händelserna i Lönneberga. Något som syntes i ändring av kläder och rekvisita på scen, det ger ett bra sammantaget intryck.

Pappa Anton och sonen Emils relation, som vi väl känner till, den sätter ton redan från första inledande scen. Även om Anton ofta är ordentligt arg på sonen Emil, så älskar mamma Alma som spelas av Linda Thureson alltid sin son, oavsett hur många hyss det än blir på en dag. Anton spelas av Ola Rydberg och Emil spelas av Elliot Rydberg, som är far och son i verkligheten också. Det ger det hela en speciell och bra touch till själva handlingen och skådespeleriet dem emellan.

Lugna systern Ida som spelas av Olivia Burgos Copcutt är en tydlig kontrast gentemot syskonet Emil, som alltid är i farten med sina upptåg. Men även oaktat detta faktum, så kan Ida få för sig att vara med på Emils hyss, t ex att bli upphissad i flaggstången. Det är också flera välkända karaktärer från klassikern vi fick se på scen. Så som t ex Krösa-Maja och Kommendoran som styrde och ställde i fattighuset (ja, vem minns inte henne?) som spelades av Elin Sandelius. Även en och en annan fattighjon, för så såg det ut då det begav sig när fattigdom skulle vårdas bort.

När föreställningen var till ända gav publiken en stående ovation i den ljumma och ljusa junikvällen och man kunde se många känslor från skådespelarna, som förtjänar att få stående ovationer för denna föreställning för hela familjen är mycket bra. Det är således bara att ta sig till Bellevueparken i Karlshamn denna sommar och med stor sannolikhet kommer ni att få vara med alltifrån stående ovationer och applåder och underhållande dråpligheter allt inramat i en föreställning väl i linje med Lindgrens bokserie. Ända fram till den 5 augusti går det att se Emils hyss i kubik i Lönneberga.

Debatt: Ska vi ha barn i Ronneby som står utanför och inte får låna böcker?

by

Trots att bibliotekets personal i Ronneby tydligt gång på gång påtalar att avgift för barns bibliotekslån inte är bra, blir den kvar. (Foto: Martin Moberg, Kulturbloggen)

Debatten om sittande styret Samling för Ronnebys beslut att införa en avgift för barns bibliotekslån, som slår till när lån inte lämnats tillbaka i tid eller om lånet förkommit – den fortsätter föras i lokala medier. Det efter att kommunfullmäktige under våren har behandlat frågan och där styret röstade igenom förslaget att, trots den berättigade kritiken, fortsatt behålla avgiften. Men helt eniga var de inte denna gång, en kommunfullmäktigeledamot från Liberalerna (se bifogad skärmdump ovan) valde att lägga ett förslag om att ta bort avgiften och fick i voteringen stöd av oppositionen S, V och MP. Majoritetsbeslutet går emot bättre sans och vett kan man konstatera, t ex är bibliotekets personal som profession tydliga i sin kritik och det har man varit hela tiden.

Kulturbloggen har tidigare den 6 maj i år uppmärksammat detta och ställde då frågan till SD, M, KD och L i Ronneby på vilket sätt en sådan avgift skulle vara läsbefrämjande? Det finns ett uttryck som säger att en inställd spelning också är en spelning, ett uteblivet svar från Ronneby kommuns styrande ledning är i sig således ett sorts svar. Men barnen i kommunen förtjänar betydligt bättre än så, en avgift på deras bibliotekslån har redan fått konsekvenser. Lånefrekvensen går nedåt, eftersom föräldrar är oroade över att en sådan bestraffande avgift införts. Det sker i ett läge, när vi vet att det är viktigt att barn och unga i Sverige läser mer. Ronneby kommun borde sannerligen tänka om och göra rätt. Ska vi ha barn i Ronneby som står utanför och inte får låna böcker? Skärpning!

I Ronneby finns i sommar möjligheten att åka tillbaka i tiden till Ronneby anno 1564

by

Vad händer här? När borgmästare Hoffman samtalar med några av Ronnebyborna, är det några orostecken på gång?

Nej, inget kan ju rubba idyllen i det rika och välmående Ronneby när vi trätt in i sommaren 1564. Eller? (Foto: Martin Moberg, Kulturbloggen)

Betyg: 4

Föreställning

Tisdagar kl. 18.00, vandringen utgår från Ronneby torg

Premiär 20 juni. Spelas även 27 juni, 11, 18, 25 juli, 1, 8, 15 augusti

Arrangör: Ronneby Folkteater

Tisdagskväll i Ronneby på slaget 18 samlades vi dryga 15-talet personer, för att under en dryg timme, få vara med om en dramatiserad stadsvandring anno 1564. En form av tidsresa i grupp skulle man kunna säga, det som rent fysikaliskt är i det närmaste helt omöjligt blir möjligt när Ronneby Folkteater under denna sommar under i stort sett varje tisdagskväll bjuder på en spännande historisk vandring från ca 1200-talet (för att få det historiska sammanhanget klart för oss) till 1564. Och vad som kom att utspela sig då när en hel medeltida dansk stad, ovetandes om det som komma skall, möter oss.

Stadsvandringen leddes av en erfaren och påläst guide, man får möjlighet att interagera med det som händer och det förhöjer upplevelsen av det vi fick vara med om. I de dramatiserade inslagen fick vi under kvällen möta invånare i tidstypisk klädsel i den välmående och rika staden Ronneby på sommaren före blodbadet 1564. Norrut ligger nämligen det svenska Småland (specifikt Värend, dagens Växjö) vars bönder kör ner sina skinn och sin boskap och i gengäld köper de sill från Östersjön – alltsammans inryms i det som benämns som Värendshandeln. En handel som inte föll ett antal svenska kungar i smaken, p g a bortfall av tullinkomster mm för Sverige.

Söderut ligger nämligen Östersjön, havet med både sillen och – på andra sidan – ligger de tyska handelsstäderna, som gärna köper oxar och garvat skinn. Det som ger Ronneby ett rejält inflöde med tull mm och staden blomstrar inga problem synes heller när vi, uppe i Bergslagen, fick stifta bekantskap med borgmästare Henrik Hoffman, Mogens Skinnare och dennes hustru Citze och flera andra Ronnebybor från då det begav sig. Men vid horisonten tornar orosmolnen upp sig, det sägs att den svenske kungen befinner sig i Kalmar. Rekommenderar att du tar dig till Ronneby, tisdag kväll i sommar, fram till den 15 augusti, för en spännande historisk vandring i Ronneby 1564.