• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Klurigt performance om kvinnors ältande och strategier – Den lilla svarta på Hagateatern

14 oktober, 2025 by Mats Hallberg

foton Lina Ikse

Av Hanna Haag

Regi: Sara klingvall

Scenografi 6 kostymdesign: Heidi Saikkonen

Maskdesign: Anna Lilja

Kompositör & ljuddesign: Lotta Wenglén

Ljusdesign: Max Mitle

På scen: Helena Gezelius (skådespelare/ musiker) och Ylva Nilsson

Urpremiär: 3/10 2025 på Hagateatern i Göteborg

Spelas till och med 1/11

För ordningens skull ska direkt sägas att jag bevistade föreställningen som gavs efter premiären, den omvittnat svåra andra föreställningen i en halvbesatt salong. Det är förstås otillfredsställande att det nu gått fem dygn sedan Den lilla svarta sågs. Inte blir pressen mindre av att dramatikern bakom verket efterlyst min recension. Någonstans vet hon nog med sig att en text hade levererats för ett tag sedan om jag varit eld och lågor över vad som beskådats. Till viss del för att formen sköljde över mig som en rejäl överraskning, blev det sammantagna intrycket nära nog en antiklimax.

Var beredd på en ångestfylld skildrad ur det andra könets perspektiv, Samtliga i teamet på och bakom scen är kvinnor bortsett från ljusdesignern och en snickare. Underrubriken lyder: ” Ältande, futtigt, banalt och en smula sakralt – om svartsjuka och vår rädsla för att förlora: oss själva, varandra och förståndet”. Det är till att ha stora pretentioner att vilja klämma in diagnoser som vore de framtagna av en psykolog eller terapeut. Kommenterade vad jag trodde uppsättningen skulle handla om för en främmande kvinna, utgick då från att vi skulle bevittna en dramatiserad linjär story. Ställde mig frågan om jag skulle kunna ta till mig temat i den pjäs jag såg framför mig. Antingen missades infon eller så har Hagateatern lagt till konsumentupplysningen att det rör sig om ett slags performance.

Publiken görs en smula osäker vid ett par tillfällen. Huruvida man kommer behöva deltaga och dras in i skeendet aktualiseras när gröna band delas ut i förväg. Ska kanske inte avslöja hur det förlöpte med dessa moment. Scenografin går i rött, inramas som synes av fem konkava speglar. Till dekoren hör också ett par högar med pocket av kvasiintellektuelle mumbo jumbo-författaren Paulo Coelho. Läste hans en gång i tiden haussade Alkemisten i läsecirkel. Titeln på Hanna Haags manus syftar på ett ytplan på den åtsittande klänning Ylva Nilsson har på sig. Fast så entydig är inte alls syftningen. Föreställningen tema något annat än flärdfulla kreationer och exklusiva handväskor.

Vad ska avhandlas i detta gåtfulla performance enligt dramatikern själv? Den röda tråden borrar sig givetvis djupare in, är en våra mest svårhanterliga negativa egenskaper. Svartsjukan utom kontroll för förnuftet. Den är jobbigt slitsam, kan vara förödande. Haag (lustigt att hon heter nästan som teatern) menar ändå att tillståndet kan leda till något omvälvande som kan gynna en. Är man alltid ensam i sin svartsjuka eller kan den delas är ett annat resonemang som övergår i vårt beroende av andra. I sin innehållsdeklaration protesteras mot ett narrativ med början, mitt och slut. Därför upprepar Ylva Nilsson som ett mantra ”tänk om det börjar med…”. Vidare finns våra livsval och hur de påverkat oss med som en tung ingrediens i detta ”manifest”.

Två skådespelare vilka skiljer sig åt vad gäller fysionomi och tonfall gestaltar dramatikerns frågeställningar, hennes eventuella budskap. De har stått på scen tillsammans massvis med gånger. Att de trivs med sin uppgifter och funkar fläckfritt ihop också i komiskt skruvade scener, framgår med önskvärd tydlighet, Helena Gezelius är så stylad att hon knappt känns igen. Förutom att mer eller mindre agera sidekick åt Ylva Nilsson spelar hon därtill elbas respektive keytar, fixar med effekter och brister ut i Celine Dion-hit. Förmodligen avsiktligt tas ackord på trevande vis.

Nilssons spetsigt uttalade repliker utgör stommen i denna spretande performance som i motsats till mig hyllats av andra. Tajmingen hos duon är upparbetad sedan länge, vilket gör att de skickligt vet var de befinner sig trots att en handgriplig story inte finns som riktmärke. Under pandemin och framåt har jag sett en handfull lyckade uppsättningar på Hagateatern, varav ett par bör klassas som succéer. Visst kan förtjänster hittas i Den lilla svarta, men det skenbart ostrukturerade anslaget gjorde inte förväntat avtryck. Krasst uttryckt saknades gestaltningen av redovisade ämnen.

Arkiverad under: Scen, Toppnytt

Primärt sidofält

Nytt

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul- Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul- Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in