Människor lever längre i dagens värld, fler blir äldre och fler är också piggare än vad äldre var förr. Det finns medicin mot smärtor, glasögon och operationer för synen och bättre hörapparater. Det gör att fler människor som blir äldre också är alerta nog för att kunna ta tillvara på åren. Tyvärr tas inte detta tillvara på av samhället.
Bodil Jönsson, som skrev den kultförklarade boken om ”Tio tankar om tiden” har analyserat ett ständigt aktuellt ämne som dock sällan skrivs om: ålderdomen. Hennes bok ”När horisonten flyttar sig” vänder upp och ner på en hel del fördomar. Det som slår mig med kraft när jag läser den är hur stenhårt grepp åldersdiskrimineringen tagit över värderingarna i det svenska samhället.
Som ett exempel: Lagar gör att den som väl blivit pensionerad inte får arbeta mer eller i varje fall är denna möjlighet starkt begränsad.
Samhället är också så enögt fokuserad på att vi ska vara unga, friska, starka, välavlönade och snygga – för att räknas som fullgoda medborgare. Alla andra är misslyckade. Svenska medier kör stenhårt den inställningen: bara unga och vackra människor ska synas.
När en människa som fyllt 55 år söker jobb kan han/hon räkna med att bli bortsorterad direkt av rekryteringsföretagen. Vilket borde vara möjligt att föra åtal om via diskrimineringsombudsmannen. När har ett åtal väckts för att någon av alla över 50 sorterats bort i en tillsättning av ett jobb?
Bodil Jönsson visar hur mycket piggare en 65-åring idag är än i tidigare generationer. Men arbetslivet är så fantasilöst konstruerat. I princip skulle alla kunna jobba lite, också den som är sjuk. Det är sällan en människa är så sjuk att han/hon inte kan jobba en enda timme under en månad. Men det finns inga öppningar för att människor kan jobba mer resultatinriktat istället för så närvaroinriktat. Som arbetslivet är idag är det i många fall viktigare att vara på arbetsplatsen än vad som utförs.
Bodil Jönsson formulerar det så väl: … ålderssegregationen är påtaglig, att samhället har ett ohållbart och skadligt förhållningssätt till äldre och att det finns många spontant negativa associationer till åldrande.
Att bli äldre betyder ofta att få fler erfarenheter, att förmågan att dra slutsatser och sätta samman olika kunskap ökar. Det är en förmåga som borde tas till vara på i samhället. Äldre människor kan bli en enorm resurs istället för att de ställs åt sidan. En människa som inte aktiveras, inte efterfrågas tappar snart gnistan. Fast samhället i allra högsta grad behöver människor med förmåga till eftertänksamhet.
Det mesta idag i samhället signalerar ett otåligt ännu-snabbare-och-billigare budskap. Bodil Jönsson påpekar:
Själv tänker jag att det kan vara befogat att slita sig trött om det ger ett gott resultat, men att det är alldeles meningslöst att jobba som en liten gnu om resultatet blir sämra än vad det hade blivit om man hade tagit det lugnare.
Bodil Jönsson tar upp en massa aspekter och boken är välskriven och rolig, med tänkvärda illustrationer av bland annat Jan Stenmark, Robert Nyberg och Elisabeth Ohlsson Wallin.
Att åldras är något ingen vill tänka på. Ändå är det något vi alla gör, om vi inte dör knall och fall som unga. Vi borde, som Bodil Jönsson, prata mycket mer om detta. Så att vi lär oss att åldras på ett bra sätt.
Hon skriver:
… Det handlar då inte bara om att ta hänsyn till att äldre människor kanske inte springer lika fort som yngre eller lyfter lika tungt – det var länge sedan den fysiska styrkan var utslagsgivande. I stället handlar det om hur samtiden skall kunna dra nytta av all den betänkta erfarenhet som äldre människor har, all del prestigelöshet som många av oss får när vi varit med om tillräckligt mycket och all den tillit som en del äldre kan väcka hos omvärlden.
Om igen: detta handlar i sin kärna inte främst om pengar eller omfördelning av resurser – det handlar om behovet av förändrade tankesystem, helt enkelt om nya sätt att förhålla sig till ålder och åldrande.
Jo, det finns förstås en invändning mot Bodil jönssons bok om åldrandet, att en del del grupper har så fysiskt hårt arbete att deras kroppas slits ut tidigare. Hon påpekar dock att hennes bok inte tar upp frågor som har med klass att göra och den tar inte upp skillnader mellan män och kvinnor när det gäller åldrande.
Det gör inte boken mindre viktig. Ingen kan ta upp precis allt och det tar Bodil Jönsson tar upp är jätteviktigt, både för samhället och för var och en av oss. De flesta kommer att bli gamla och det är inte bra för samhället att sortera bort oss så fort vi kommer upp i övre medelåldern.
Hon har en blogg – I en nygammal tid – där hon bloggar kring frågor som tas upp i boken.
Läs även andra bloggares åsikter om Bodil Jönsson, åldersdiskriminering, recension, bokrecension
Titel: När horisonten flyttar sig : att bli gammal i en ny tid
Författare: Bodil Jönsson
ISBN: 9789173373111
Förlag: Brombergs
Först vill jag ge ett stort beröm för en välskriven recension och flera intressanta tankar som belyser en fråga som jag själv ofta reflekterar över. Jag har flera kollegor fd som är pensionerade , men som kommer in och vikarierar på jobbet emellanåt. Här finns en erfarenhet som jag som är tjugo år yngre saknar. Dagens åldersdiskriminering skrämmer mig. Det är väl inte ett sådant samhälle vi vill ha. Gammal ovh vis heter det väl. Ska läsa boken, har läst flera av Bodil Jönssons tidigare böcker och de har gett mig väldigt mycket. En beundransvärd och underfundig kvinna.