Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Litteratur och konst

Hilma af Klint på världsturné

by


Hilma af Klint, Grupp IV, nr 3. De tio största, Ynglingaåldern, 1907. Foto: Albin Dahlström/Moderna Museet.

Hilma af Klint på världsturné och nytt samarbetsavtal med Moderna Museet, berättar ett pressmeddelande:

Turnén med Hilma af Klints verk inleds på Pinacoteca i São Paulo med en utställning som är curerad av museets direktör Jochen Volz och Daniel Birnbaum på Moderna Museet. Efter det följer utställningar på Salomon R. Guggenheim Museum i New York och MOCA i Los Angeles. Stiftelsen Hilma af Klints Verk och Moderna Museet har även ingått ett långsiktigt samarbetssamtal som gör att Hilma af Klints verk kan visas kontinuerligt på museet framöver.

Under 2018 kommer Hilma af Klint att ta steget över Atlanten och visas i omfattande soloutställningar på ledande museer. Redan den 3 mars öppnar den stora retrospektiven Hilma af Klint: Mundos Possíveis (Hilma af Klint: Possible Worlds) på Pinacoteca i São Paulo, Brasilien. Curatorer för utställningen är museets direktör Jochen Volz och Daniel Birnbaum, chef för Moderna Museet och adjungerad ledamot i styrelsen för Stiftelsen Hilma af Klints Verk. Det är första gången som konstnären visas i Sydamerika.

Den 12 oktober 2018 öppnar sedan en omfattande retrospektiv på Salomon R. Guggenheim Museum i New York, organiserad av Senior Curator Tracey Bashkoff i samarbete med Stiftelsen Hilma af Klints Verk. Det blir den hittills mest omfattande presentationen av af Klints konst på en amerikansk institution. Utställningen går under våren 2019 vidare till MOCA i Los Angeles där den visas över sommaren.

– Jag är extremt tacksam över det nära samarbetet med Tracey Bashkoff. Ända sedan jag inledde arbetet med Hilma af Klints verk och började fundera på tänkbara platser där hennes verk bör visas var det klart att Frank Lloyd Wrights byggnad är den ideala platsen i USA. Ibland inbillar jag mig att han ritade huset som ett tempel för hennes konst, säger Daniel Birnbaum, chef för Moderna Museet och adjungerad styrelseledamot i Stiftelsen Hilma af Klints med uppgift att bistå stiftelsen med internationella museikontakter.

För att säkerställa att Hilma af Klints konst kontinuerligt visas även i Sverige och att hennes verk tas om hand på ett professionellt sätt har Stiftelsen Hilma af Klints Verk och Moderna Museet ingått ett samarbetsavtal. Framöver planerar museet att visa Hilma af Klints verk i presentationer av varierande storlek för att skapa dialoger med andra konstnärer ur samlingen. Just nu presenteras till exempel tio arbeten av af Klint vid sidan av en stor abstrakt målning av Ann Edholm, som visas för första gången på museet.

– Stiftelsen uppskattar verkligen samarbetsavtalet med Moderna Museet, eftersom det på ett konkret sätt stadfäster det redan goda samarbetet de två organisationerna emellan. Dessutom säkerställer samarbetsavtalet att stiftelsen i sin drift erhåller ett professionellt stöd på olika plan. Slutligen medför det att Hilma af Klints verk på en kontinuerlig bas kommer att visas på Moderna Museet, säger Johan av Klint, Stiftelsen Hilma af Klints Verk.

Concrete Matters på Moderna Museet lyfter fram latinamerikanska konstnärer

by

Hélio Oiticica, Sem título (de la serie Relevos espaciales) © César and Claudio Oiticica. Juan Melé, Marco recortado N° 2 © Juan Melé. Courtesy of Colección Patricia Phelps de Cisneros.

Concrete Matters lyfter fram den betydande period från mitten av 1930-talet till 1970-talet då konstnärer i Latinamerika undersökte konkretismens, och därmed också konstens, gränser. Perioden omfattar även den framväxande brasilianska neokonkreta rörelsen som vid slutet av 1950-talet ifrågasatte idén om konstverket som ett statiskt objekt. I utställningen presenteras ett åttiotal verk från Argentina, Brasilien, Uruguay och Venezuela.
Utställningen pågår på Moderna Museet, Stockholm, 24 februari–13 maj 2018
Curator: Matilda Olof-Ors

Ett pressmeddelande berättar:
”De avbildande berättelsernas tidsålder inom konsten går mot sitt slut. Människan blir alltmer oberörd inför illusoriska bilder. (…) De antika fantasmagorierna tillfredsställer inte längre den nya människans estetiska begär, formad som hon är i en verklighet som har krävt hela hennes oreserverade närvaro.”

Orden inleder det Inventionistiska manifestet (Manifiesto invencionista) som undertecknades av sexton konstnärer i Buenos Aires 1946. Manifestet är ett exempel på hur konstnärer i flera av Latinamerikas storstäder vid tiden sökte sig till ett nytt konkret formspråk, fritt från både föreställande och abstraherande motiv.

Begreppet ”konkret konst” myntades år 1930 av holländske konstnären Theo van Doesburg då han bildade gruppen Art Concret i Paris. Gruppens existens blev relativt kort men dess vision om ett universellt formspråk baserat på geometriska former spreds över Europa, och under de följande decennierna tolkades och vidareutvecklades konkretismen av konstnärer på den sydamerikanska kontinenten. Tiden i de latinamerikanska länderna präglades av såväl framtidstro och enorma sociala förändringar, som av politisk instabilitet och perioder av diktatoriska styren. Åren kännetecknades också av högkonjunktur och intensiv urbanisering med modernistiska byggnader resta som emblem för en ny era.

Trots visuella likheter mellan konstverken i utställningen fanns ibland motstridiga syften och tankemodeller bakom konstnärernas arbeten. Under de drygt fyrtio år som utställningen spänner över, bildades och ombildades åtskilliga konstnärliga fraktioner vilka spred sina ibland utopiska visioner i texter och manifest via flygblad och egenutgivna magasin eller i dagstidningar. I utställningens katalog finns ett urval av manifesten där konstnärerna själva beskriver sina utgångspunkter och skäl till den konkreta konstens nödvändighet. Flera av texterna är översatta till svenska för första gången.

– Konstnärerna i Latinamerika vidareutvecklade och omformulerade både konkretismens former och intentioner. För många av dem var det ett språk med universell potential som gick hand i hand med deras radikala och ibland utopiska idéer om hur ett nytt samhälle skulle formas. Det känns oerhört spännande att kunna presentera denna viktiga del av 1900-talets konsthistoria, säger curator Matilda Olof-Ors.

1954 bildade konstnärer i Rio de Janeiro gruppen Grupo Frente. Bland medlemmarna fanns Ivan Serpa, Lygia Clark, Lygia Pape och Hélio Oiticica. De förenades i en mer experimentell inställning till den konkreta konstens grundelement färg, linje och form. I slutet av decenniet tog några av dem ytterligare ett kliv mot en friare hållning gentemot konkretismen. En gemensam strävan efter att luckra upp gränsen mellan konst och liv resulterade 1959 i grundandet av den brasilianska neokonkreta rörelsen som betonade att alla sinnen, inte bara synen, behövdes för att uppleva konstverket. Betraktaren uppmanades att aktivt samspela med verken och inbjöds att forma och omforma dem. Konstnärerna gav sig ut i stadsrummet där invånarna blev del i själva skapandet av verken. Den brasilianska neokonkreta konsten har därför ofta lyfts fram som slutpunkten för det modernistiska projektet, och början på den postmoderna eran.

I utställningen visas verk av Geraldo de Barros, Max Bill, Aluísio Carvão, Willys de Castro, Lygia Clark, Waldemar Cordeiro, Carlos Cruz-Diez, Gego, Gyula Kosice, Judith Lauand, Raúl Lozza, Tomás Maldonado, Juan Melé, Juan Alberto Molenberg, Hélio Oiticica, Alejandro Otero, Lygia Pape, Rhod Rothfuss, Luíz Sacilotto, Mira Schendel, Ivan Serpa, Jésus Rafael Soto, Joaquín Torres-García, Rubem Valentim, Franz Weissmann och Anatol Władysław.

Concrete Matters organiseras av Moderna Museet i samarbete med samlingen Colección Patricia Phelps de Cisneros, varifrån större delen av verken har lånats in. Efter att de visats på Moderna Museet kommer samlingen CPPC donera flera av verken till MoMA i New York. Utställningen inkluderar även några verk från Moderna Museets egen samling.

Utställningen på Moderna Museet stöds av Blasieholmen Investment Group.

Under utställningens period visas även Lygia Pape: Ttéia 1,C.

Grattis – Karl Marx & Friedrich Engels – idag fyller Kommunistiska manifestet 170 år

by

Kommunistiska manifestet hör till de politiska pamfletternas mästerverk. Karl Marx och Friedrich Engels förutsåg historiska händelser, såsom mekaniserad massproduktion. När manifestet skrevs 1847 talade de med självklarhet utifrån denna beskrivna utveckling – med en alldeles magnifik retorik.

Ingen politisk text har engagerat och inspirerat så många, så länge, som Kommunistiska manifestet.

Idag, den 21 februari 2018, fyller verket jämnt, 170 år. Då gör vi det åter tillgängligt på svenska, berättar ett pressmeddelande från förlaget Modernista.

»Förändringskraften i Kommunistiska manifestet har bara överträffats av Bibeln. Som litteratur är det ett mästerverk.« | The Guardian

KARL MARX [1818–1883], född i Trier, Preussen, var en tysk sociolog, nationalekonom, filosof och historiker. Marx räknas till grundarna av sociologin och är arbetarrörelsens mest inflytelserike tänkare. Upphovsman till den ekonomiska och revolutionära teori som kom att kallas marxism.

FRIEDRICH ENGELS [1820–1895], född i Barmen, Preussen, var en tysk affärsman, sociolog, filosof och journalist. Som politisk tänkare, tillsammans med Karl Marx, grundare av den revolutionära teori som kom att kallas marxism.

Bokrecension: Arvet och arvtagarna – en viktig ögon-öppnare

by

Arvet och arvtagarna
Författare: Taina Kantola och Lennart Warring
Utgiven: 2015-10
Formgivare: Niklas Lindblad
ISBN: 9789127143951
Förlag: Natur Kultur

Religion har inte alltid varit patriarkatets beskyddare. De högsta gudarna har inte alltid varit beskrivna som män eller manliga. Inom hinduism finns det gudinnor och det finns inriktningar där gudinnan är det högsta. Hinduism är en av de äldsta religioner som fortfarande har många anhängare i vår tid. Att patriarkatet tog över religionerna var inte det ursprungliga, kanske.

Kulturen i Mesopotamien har påverkat både kristendom och sedan islam, liksom de grekiska filosoferna. Och där, i denna antika värld fanns det en gudinna som steg ned i dödsriket och återuppstod efter tre dagar. En förebild till det som senare skulle predikas i kristendomen.

Boken ”Arvet och arvtagarna – Fem tusen år av mesopotamisk lärdomshistoria” av Taina Kantola och Lennart Warring berättar på ett kunnigt och intressant sätt om kulturen, religion, filosofin, vetenskapen och skrivkonsten som fanns i denna kultur som påverkat både västvärlden och de asiatiska kulturerna.

Västerländsk forskning inom religionsvetenskap, filosofi och andra humanistiska kulturämnen har haft en tendens att jämföra allt utifrån de västerländska upplysningsidealen. Religioner har bedömts efter en kristen ofta protestantisk måttstock. Filosofin har hävdats ha skapats av de grekiska filosoferna. Taina Kantola och Lennart Warring visar tydligt att filosofi fanns redan före de grekiska filosoferna. Troligen har grekerna påverkats av och inspirerats av det mesopotamiska filosoferande tankarna. Världens äldsta filosofiska text om hur man bör leva livet heter Shuruppaks instruktioner och är från sumerisk tid i Mesopotamien, 2.500-2.400 före vår tideräkning.

Shuruppaks instruktioner innehåller råd från kung Shuruppak till sin son Ziusudra. Sonen varnas bland annat för att bruka våld mot kvinnor. Hans dotter får rådet att inte gifta sig med en arrogant man.

Mesopotamien betyder på grekiska ”landet mellan de två floderna” eller Tvåflodslandet och är området runt floderna Eufrat och Tigris i Irak.

Civilisationens vagga förläggs oftast till Mesopotamien för omkring 5.000 år sedan. Under de följande 2.000 åren var tvåflodslandet världens mest högtstående kultur och utövade ett starkt inflytande på sina grannar i Egypten, Mellanöstern och Indusdalen. De bördiga slätterna i södra Mesopotamien, som var en del av den så kallade bördiga halvmånen, gav rika skördar, och läget mellan alla andra civilisationer gjorde kulturer som Sumer, Akkad, Assyrien och Babylonien till de allra mäktigaste under långa epoker.

I Mesopotamien utvecklades de allra äldsta civilisationerna skriftspråk (så kallad kilskrift). Här uppstod också de första städerna Lagash, Ur, Uruk, och Nippur. Många dynastier och imperier har genom tiderna kontrollerat området.

Det historiska området Mesopotamien är en del av Irak sedan nybildningen av staten Irak år 1932. Området tillhörde dock Persien fram till 1535 och Osmanska riket 1535 – 1918, då britterna tog över provinsen efter första världskrigets slut. (Källa Wikipedia).

Mesopotamien som idag är en av världens mest krigshärjade och kaotiska delar har stått fadder för mänsklighetens äldsta civilisationer, vilkas rön och uppfinningar utgör en del av vår vardag än i dag. Här uppfann de gamla sumererna tegelstenen, skrivkonsten, hjulet, statsförvaltningen och mycket mer, men inget av detta hade betytt något om inte deras arv hade förvaltats och vidareutvecklats av andra.

Boken är precis som de står på dess hemsida en hyllning till de många folk som kommit och gått i regionen, och till de framsteg inom filosofi, juridik, statsförvaltning, astronomi och litteratur som de alla bidrog till att skapa eller förvalta.

Tänk om de som strider om religion eller kultur ville läsa denna och öppna sina ögon för att det som de menar att deras egen kultur är bättre på, det fanns redan då, för mer än femtusen år sedan. Ingen kultur står för sig själv, alla är integrerade och influerade av varandra.

Tidningen Expressen har kallat boken Klassisk folkbildning.

Jönköpings-Posten:
Arvet och arvtagarna tillgängliggör de den mesopotamiska lärdomshistorien och överbryggar effektivt de tusentals år som har flutit mellan textens aktörer och läsaren.

Norstedts blixtsläpper Mary Beards nya manifest – Kvinnor och makt

by

Norstedts blixtsläpper Mary Beards nya manifest – Kvinnor och makt den 19 februari 2018.

Ett pressmail berättar:
Nu släpper vi Mary Beards nya bok Kvinnor och makt – Ett manifest. Den har i utländska media redan beskrivits som den viktigaste boken i sin genre sedan Kate Milletts Sexual Politics (1970). Intresset för frågorna som Beard ställer har både synts i media och i försäljningsstatistiken. I januari toppade boken till exempel Sunday Times bestsellerlista. Med Kvinnor och makt ställer Beard inte bara en diagnos på den västerländska kulturens maktstrukturer – hon kommer dessutom med förslag på lösningar.

Kvinnor och makt redogör Beard på ett slagkraftigt sätt för hur kvinnor som tagit plats har behandlats genom historien. Med exempel från mytologin, historieskrivningen och populärkulturen målar Mary Beard upp en tidslinje – från det antika Grekland till dagens nättrollande i sociala medier – där hon ger konkreta exempel på hur kvinnor har tystats ner.

Efter höstens metoo-uppror är behovet av att förstå mekanismerna bakom nedtystandet av kvinnor mer angeläget än någonsin.

Mary Beard är en av världens främsta historieforskare och är kanske den mest kvalificerade personen att plocka isär den västerländska kulturens inbyggda kvinnofientlighet. Hon är professor i antikens historia vid Newnham College i Cambridge och medlem av British Academy och American Academy of Arts and Sciences. Bland hennes tidigare böcker kan nämnas SPQR – Historien om det antika Rom, och den prisbelönta Pompeji – Livet i en romersk stad.