Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

litteraturpris

Linnea Axelssons Augustprisnominerade diktverk AEdnan får Svenska Dagbladets litteraturpris

by

AEdnan, ett 800 sidor tjockt epos på dikt, av Linnea Axelsson är en av årets Augustpris-nominerade böcker i kategorin skönlitteratur. Enligt kulturbloggens bedömning torde detta epost vara en av de som har största chans att ta priset. Hur det än går har Linnea Axelsson redan fått ett fint pris för Aednan. Hon har fått Svenska Dagbladets litteraturpris 2018.

Foto: Sara Mac Key
Eposet skildrar det moderna Sveriges framväxt och är hennes debut som lyriker. I boken skildrar hon tre generationer samer. Handlingen börjar med de tvångsförflyttningar som staten gav order om på 1920-talet.

Till Svenska Dagbladet säger Linnea Axelsson:
– Innan boken kom ut tänkte jag själv att det låg en risk i att kalla den här långa historien för ett epos, det skulle jag kunna få äta upp. Men då får man ju inte backa.

Nya Akademien delar ut ett litteraturpris samma dag som Nobelfesten hålls

by

Ingen kulturintresserad, eller knappt någon som har koll på nyheter, lär ha missat att det stormat rejält kring den gamla gruppen Svenska Akademien. Denna gamla grupp är inte längre ens fulltaliga efter att flera hoppat av och i våras kom beskedet att Svenska Akademien inte delar ut Nobelpriset i litteratur i år. Istället ska det troligen bli två pristagare nästa år. Tanken är, får vi hoppas, att Akademien vill slicka sina sår och reparera skadorna.

Men ett förnämligt litteraturpris kommer att delas ut i år av en svenska kulturakademi, nämligen Den Nya Akademien som kommer att dela ut ett litteraturpris den 10 december, precis samma dag som Nobelfesten hålls.

Den Nya Akademien går till väga på ett helt annat sätt än den Svenska Akademien som håller allt hemligt och bakom lyckta dörrar med guldöverdragna lampor i taket.

Den Nya Akademien har kontaktat Sveriges samtliga bibliotekschefer och uppmanat landets alla bibliotekarier att nominera två författare var före den 8 juli. Här kan du som är bibliotekarie nominera författare till den nya litteraturpriset.. De som fått flest nomineringar går vidare till en öppen omröstning på Den Nya Akademiens hemsida. När folket röstat går fyra författare, två män och två kvinnor, vidare till av sista omgång där en jury utser vem som tilldelas Den Nya Akademiens litteraturpris. Denna jury leds av Ann Pålsson, som varit förläggare på Bonniers.

Den Nya Akademien samlades för sitt första möte tidigt i somras och består av mer än 100 personer, bland annat författare, bibliotekarier, socionomer och konstnärer, berättar Dagens Nyheter. Medlemmar är bland andra Helena von Zweibergk, författare, journalist, Pija Lindenbaum, författare, grafisk formgivare, illustratör, Sara Larsson, författare, Karin Alvtegen, författare, Jason Diakité Timbuktu, musiker, författare, Håkan Lindquist, författare, översättare, Anna Mattsson, författare, Åsa Sandzén, filmare, Åsa Nilsonne, författare, psykiater, professor Emeritus, Reidar Jönsson, författare, regissör, dramatiker, Johanne Hildebrandt, författare, journalist och Robert Fux skådespelare, manusförfattare.

Grattis Jacqueline Woodson till Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne 2018

by

Jacqueline Woodson. Foto: Marty Umans.

Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne 2018 går till den amerikanska författaren Jacqueline Woodson.

Ett pressmeddelande berättar:
Jacqueline Woodson är en amerikansk författare, född 1963 och bosatt i Brooklyn. Hennes författarskap omfattar drygt trettio titlar; från romaner till lyrik och bilderböcker. Jacqueline Woodson skriver ofta om ungdomar i gränslandet mellan barndom och vuxenliv. En av hennes mest hyllade böcker är den flerfaldigt prisbelönade självbiografin Brown Girl Dreaming (2014).

Juryns motivering lyder:
”Jacqueline Woodson låter oss möta unga människor som kämpar för att hantera sin utsatthet och finna en plats där tillvaron kan få fäste. På ett närmast tyngdlöst språk skriver hon fram berättelser med en djup och sammansatt klang. Jacqueline Woodson fångar en unik poetisk ton i en vardag som delas mellan sorg och hopp.”

Mästerliga personbeskrivningar och djup förståelse för ungas tankar och känslor är hennes signum. Böckerna är skrivna i jagform och perspektivet är oftast kvinnligt. Rasism, segregation, ekonomiska orättvisor, social utsatthet, fördomar och sexuell identitet är återkommande teman. Hon skriver framförallt för ungdomar men även för vuxna och barn. Hennes böcker har översatts till ett tiotal språk och i januari i år utnämndes hon till nationell läsambassadör i USA (National Ambassador for Young People’s Literature), ett uppdrag på två år.

“It’s important to hold up mirrors for kids to see their experience is legitimate. Too often those mirrors aren’t there for them.” /Jacqueline Woodson

Jacqueline Woodson debuterade som författare 1990 med Last Summer with Maizon, första delen i en trilogi om vänskapen mellan två flickor. Samma år utkom The Dear One, en berättelse om tonårsgraviditet. After Tupac and D Foster (2008)är en berättelse om meningen med allt, frihet och insikter om att allt inte är som det ser ut på ytan. Kärlek i form av den drabbande passionen skildras i If you Come Softly (1998). I Beneath a Meth Moon (2012) måste den femtonåriga huvudpersonen konfronteras med sina mörka minnen för att gå vidare och bli fri från sitt drogmissbruk.

Självbiografin Brown Girl Dreaming (2014) har bland annat belönats med det prestigefyllda litteraturpriset National Book Award. I diktform skildrar hon sin egen uppväxt, i först South Carolina och sedan New York, men synliggör också den afroamerikanska historien. Hon växte upp under 1960- och 70-talen, en tid som i USA präglades av medborgarrättsmanifestationer, polisbrutalitet och våld. De detaljerade miljö- och karaktärsbeskrivningarna tydliggör klyftorna i samhället och visar skillnaden mellan olika grupper.

Hennes senaste roman Another Brooklyn utkom 2016 (nominerad till National Book Award) och skildrar både fascinationen och utmaningen i att som ung tjej växa upp i 1970-talets Brooklyn.

Norska Merethe Lindstrøm får Nordiska rådets litteraturpris 2012

by

Den norska författaren Merethe Lindstrøm får Nordiska rådets litteraturpris 2012 för romanen Dager i stillhetens historie.

Bedömningskommitténs motivering:

”Med en stillfärdig, precis och eftertänksam prosa berättar Lindstrøm om hur ett dramatiskt förflutet långsamt bryter in i en äldre kvinnas liv och medvetande.”

Merethe Lindstrøm är född i Bergen 1963 och debuterade med novellsamlingen Sexorcisten og andre fortellinger 1983. Nordiska rådet berättar om författaren

Karakteristiskt för Merethe Lindstrøms författarskap är hennes fokus på moderna människors sökande efter andra och efter mening. För novellsamlingen “Gjestene” (2007) var hon nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2008.

“Dager i stillhetens historie” (2011) är hennes senaste roman, och för den har hon fått det norska kritikerpriset för bästa vuxenbok.

14 författare från de nordiska länderna samt från Grönland, Åland, Färöarna och det samiska språkområdet var nominerade till årets litteraturpris från Nordiska rådet.

Priset är på 350 000 danska kronor. Läs mer om priset och alla de nominerade författarna på Nordiska rådets hemsida.

Foto: Johannes Jansson/norden.org

Läs även andra bloggares åsikter om ,

Lustigaste vinnarsamtalet när Guus Kuijer vann årets Astrid Lindgren-pris

by

Vimmerby samlade press och tv-folk från hela världen kring lunch tisdag den 20 mars 2012. Då var det nämligen dags för juryn för Alma (Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne) att avslöja vem som får priset i år.

Priset 2012 går till Guus Kuijer, en författare från Nederländerna.

I bussen jag forslades dit med var det till och med ett tv-team från Kina. Tillkännagivandet direktsändes och visades på den stora barn- och ungdomsbokmässan i Bologna. Ibland misstänker jag att vi i Sverige inte riktigt förstår hur stort priset är utomlands. Prissumman på 5 miljoner svenska kronor gör priset till det i ekonomiska termer i särklass största priset för barn- och ungdomslitteratur. Motiveringen lyder bland annat:
I hans böcker är respekten för barnet lika självklar som avståndstagandet från intolerans och förtryck.

Guus Kuijer föddes 1942 i Nederländerna och växte upp i en strängt religiös familj. Han trivdes inte särskilt bra i skolan men trots det utbildade han sig till grundskolelärare. Så småningom blev han dock författare på heltid.

Hans böcker finns översatta till svenska. Jag minglade lite här i Vimmerby med en bibliotekarie som köpt in flera av hans böcker till sitt bibliotek i Stockholm. Speciellt hans senare böcker tycker hon om och hon berättar att de skildrar ungdomar som växer upp med föräldrar, släktingar och vänner som har sinsemellan väldigt olika kulturell bakgrund och olika syn på livet.
– Böckerna skildrar mångfalden och olikheterna utan några pekpinnar och utan att vara överslätande gullig, berättade hon.

Jag har själv tyvärr inte läst någon av hans böcker, men någon ska jag väl läsa nu. Fast jag hade ju Lennart Hellsing som favorit, han var ju också nominerad.

Jag misstänker att ganska många av oss som var med under tillkännagivandet inte kände till Guus Kuijer, för det var helt tyst när juryn ordförande gjorde tillkännagivandet, inga hurrarop, vilket nog berodde på att alla blev överraskade.

Juryn ordförande, Larry Lempert, hade ringt upp Guus Kuijer och berättat att han vunnit priset. Samtalet var inspelat och spelades upp för oss. Guus Kuijer svarade:
– Oj, tack så mycket, det var verkligen oväntat och hedrande. Men nu har jag inte tid, ni får ursäkta mig, men jag måste gå till tandläkaren.

Peter Högberg var också här och han var nog snabbast ut att blogga om årets pris.

Relaterat: Kulturnyheterna och Svenska Dagbladet och Expressen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,