• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Poesi

Ortens bästa poet lägger ned

3 januari, 2019 by Rosemari Södergren

Ortens bästa poet – har funnits i fyra år och 20.000 personer har nåtts via evenemang i landet och livesändningar på nätet. 300 poeter har deltagit och minst det dubbla antalet har gått på workshops i poesi, skriver Melody Farshin, ståuppkomiker och skribent i Dagens Nyheters kulturbilaga den 3 januari 2019.
Melody Farshin som debuterade som författare hösten 2018 med boken Mizeria var konferencier på Ortens bästa poet sedan starten 2015.

Melody Farshin ger uttryck för stark besvikelse och skriver att Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning inte har örat mot gatan och att den vägrar lyssna på folket. Hon jämför med hur mycket resurser som staden var beredd att satsa för att istället för att satsa på poesi gav stöd till en melodifestival i förorten.

Det är väl ganska typiskt, denna fördomsfulla nedvärdering och förutfattade meningar från beslutsfattare gentemot människor som bor i mindre eleganta stadsdelar. För att människor inte har lika hög genomsnittslön som i Danderyd och inte lika många med höga akademiska poäng behöver dessa människor inte vara obildbara och bara vilja ha lättsmält ytlig underhållning.

I förorter där genomsnittsinkomsten ofta är lägre än i välbärgade områden bor ofta en större mångfald människor med brokigare bakgrund. För att dessa människor inte tagit sig in i de välavlönade svenska arbetsplatser betyder inte att de inte skulle ha förståelse eller känsla för poesi eller att uttrycka sig metaforiskt eller symboliskt. Det finns människor som flytt från andra länder som är poeter.

Jag tycker det är sorgligt och bedrövligt att Ortens bästa poet inte kan överleva för poesi vidgar vårt språk, vidgar får fantasi och vår förmåga att förstå och utveckla språket och alla dess möjligheter.

2017 fick föreningen drygt en halv miljon i bland annat kulturstöd från Stockholms stad. Förutom det fick de ytterligare nästan 1,3 miljoner kronor från landstinget, studieförbund och privatpersoner, som delvis använts för att finansiera tävlingen ”Ortens bästa poet”, rapporterar SVT Nyheter.

För 2018 fick föreningen 300.000 kronor i kulturstöd från Stockholms stad och 250 000 kr från statens kulturråd. Men de får ändå inte projektet att gå ihop.

– Vi har inte nått upp till de nivåer vi behöver för att finansiera tävlingen, säger Bipasha Huq, från Förenade förorter till SVT.

Arkiverad under: Krönikor, Kulturpolitik, Litteratur och konst, Toppnytt Taggad som: Kulturpolitik, Lyrik, Poesi, Pooesi

Ædnan av Linnea Axelsson en värdig Augustprisvinnare

27 november, 2018 by Rosemari Södergren

Foto: Sara Mac Key

Ædnan av Linnea Axelsson tilldelades Augustpriset i skönlitteratur 2018. Ett mycket bra val, det rätta valet av jurun. Priset tillkännagavs på Augustpris-galan måndag den 26 november 2018. Ædnan av Linnea Axelsson är en värdig Augustpris-vinnare. Ædnan är gammal nordsamiska och betyder landet, marken och jorden. Boken var förhands-tippad och litteraturkritikernas favorit, helt klart. Den sticker ut bland de nominerade med dess djupa litterära kvalitet.

Ædnan, detta mäktiga epos som på en ordknapp vers berättar om två samiska familjer, är enastående, det är ett mästerverk. Genom de två familjernas öden speglas samernas moderna historia.

Linnea Axelsson tackade på Augustpris-galan alla samer som genom historien vågat berätta.
– Under lång tid har ”storsamhället” inte haft något intresse för deras vittnesmål, sade hon.

Boken är tung, den är tjock, men går lätt och snabbt att läsa. Skärva för skärva växer ett känslomässigt landskap fram, samtidigt som familjernas liv flätas samman med Sveriges koloniala politik. Eposet är skrivet i en lyrisk form med oftast bara några korta rader per sida. Samtidigt som det är lätt att läsa är varje ord vägt på guldvåg och det finns så mycket i varje rad. Jag kan sitta och läsa några rader på en sida och sedan se inom mig så mycket, känna så mycket inom mig. Diktverket har som alla riktigt, riktigt stora litterära verk många nivåer och den tål att läsas om och om igen. Varje gång kommer läsaren att uppleva något nytt, något som fördjupas för varje gång och människorna i verket träder fram som levande framför mig.

Augustpriset delades i år ut för 30:e året i följd. Priset går till de författare som skrivit årets bästa nyutkomna böcker på svenska. Sex nominerade verk i tre kategorier tävlar. Varje vinnare får 100.000 kronor.

Magnus Västerbro tilldelades priset för årets fackbok, “Svälten. Hungeråren som formade Sverige”. Den handlar om den katastrof och det armod som drabbade landet under slutet av 1860-talet, det som var en stor anledning till den stora utvandringen från Sverige till Amerika.

Årets svenska barn- och ungdomsbok blev “Gropen”, so är skriven av Emma AdBåge. Berättelsen kretsar kring händelser i ett grustag bakom skolans gymnastiksal dit barnen dras för att leka – till de vuxnas missnöje och rädsla. Illustratören AdBåge tackade sina anhöriga för att hon får vara i en grop även som vuxen.

Illustratören Ilon Wikland hyllades på galan. Hon är den första mottagaren av Svenska Förläggareföreningens hederspris. Wikland är välkänd för sina illustrationer av Astrid Lindgrens böcker.

Arkiverad under: Litteratur och konst, Scen, Toppnytt Taggad som: Augustpris, Bok, boktips, Epos, Lyrik, Poesi, Samer

Linnea Axelssons Augustprisnominerade diktverk AEdnan får Svenska Dagbladets litteraturpris

13 november, 2018 by Redaktionen

AEdnan, ett 800 sidor tjockt epos på dikt, av Linnea Axelsson är en av årets Augustpris-nominerade böcker i kategorin skönlitteratur. Enligt kulturbloggens bedömning torde detta epost vara en av de som har största chans att ta priset. Hur det än går har Linnea Axelsson redan fått ett fint pris för Aednan. Hon har fått Svenska Dagbladets litteraturpris 2018.

Foto: Sara Mac Key
Eposet skildrar det moderna Sveriges framväxt och är hennes debut som lyriker. I boken skildrar hon tre generationer samer. Handlingen börjar med de tvångsförflyttningar som staten gav order om på 1920-talet.

Till Svenska Dagbladet säger Linnea Axelsson:
– Innan boken kom ut tänkte jag själv att det låg en risk i att kalla den här långa historien för ett epos, det skulle jag kunna få äta upp. Men då får man ju inte backa.

Arkiverad under: Litteratur och konst, Scen, Toppnytt Taggad som: Bok, Epos, litteraturpris, Lyrik, Poesi, Samer, Svenska Dagbladet

Snart dags för Stockholms Internationella Poesifestival

8 november, 2018 by Redaktionen

Den 30 november och 1 december är det dags för det stora poesikalaset i Stockholm! Tidskriften 10TAL bjuder för 22 året i rad in till Stockholms Internationella Poesifestival, i år på Konstakademien i Stockholm. Poesifestivalen är Nordens största mötesplats för samtida poesi från olika delar av världen.

Ett pressmeddelande berättar:

Poeter från fyra världsdelar, bland annat Kuba, Albanien, USA, Malaysia, Makedonien och Tyskland medverkar i år på Stockholms Internationella Poesifestival som äger rum på Konstakademien. Festivalen är en storslagen hyllning till poesin och anordnas sedan starten 1997 då Tomas Tranströmer invigde festivalen tillsammans med Fläskkvartetten.

Jan Wagner, Tyskland (foto: Nadine Kunath)

Flera hundra poeter av samtidens främsta och mest nyskapande poeter från 40 språk har framträtt genom åren tillsammans med svenska lyriker, musiker, konstnärer och andra artister. För 13 gången utdelas också det årliga Mare Kandre-priset till ett starkt innovativt författarskap i Mare Kandres anda. För 7 året arrangeras AKT UNG – scenen för unga poeter från 16 till 27 år.

Stockholms Internationella Poesifestival 2018 har valt det högaktuella temat Hem – Hemifrån. 2010 var festivalens tema Välkommen, som en protest mot Sverigedemokraternas flyktingpolitik och bristande medmänsklighet och för att uppmärksamma allmänheten på faran i att släppa fram och normalisera den främlingsfientliga inställning som detta parti i grunden står för. Sverigedemokraternas ungdomsförbund svarade då med en demonstration mot festivalens tema och de inbjudna författarna med exil-bakgrund genom att läsa klassiska svenska författare som Vilhelm Moberg och August Strindberg utanför Dramaten där festivalen hölls.

Avsaknaden av solidaritet med människor som flyr från krig, miljökatastrofer och fattigdom har sedan dess spritt sig i Sverige. Människor har blivit siffror och buntas ihop under begreppet »flyktingkrisen«, men poesin kan berätta om människan, var och en, om det som är för alla lika – hur vi älskar de vi älskar och våra hem, hur vi nu än bär dem: på ryggen eller i våra hjärtan och drömmar.

Festivalen ställer frågorna: Vad är ett hem? Vad innebär det att vara hemifrån? Hur bygger man upp ett nytt hem på en ny plats? Gemensamt för deltagarna vid årets festival är att de skriver om rörelsen från ett hem till ett annat, från ett språk till ett annat språk – minnesbild eller förhoppning. Några har rest långt från platsen där de föddes, i rotlöshet eller exil, andra har flytt från minnet av döden. »Språket blir poetens stad när tryggheten endast är ett minne«, skriver den makedonske poeten Nikola Madzirov, som i år är med och curerar temat tillsammans med Poesifestivalens grundare och konstnärliga ledare Madeleine Grive, 10TALs chefredaktör.

Medverkar gör bland andraJan Wagner (f. 1971) är en av Tysklands främsta samtida poeter. Han hyllas för sitt sätt att förena traditionella versformer med obunden lekfullhet, och för sitt överraskande bildspråk. Han har som enda poet tilldelats ett av Tysklands mest välrenommerade priser: Bokmässan i Leipzigs litteraturpris. På svenska finns diktsamlingen Självporträtt med bisvärm utgiven och den sålde genast slut. Jan Wagner kommer att framföra dikter tillsammans med sin översättare till svenska, Aris Fioretos.

Johannes Anyuru (f. 1979), debuterade med den hyllade diktsamlingen Det är bara gudarna som är nya, där han använder det homeriska eposet Iliaden som ram för sin skildring av samtidens Sverige – om krig, att befinna sig hemifrån och hemvändande. I hans författarskap gestaltas vår samtids smärtpunkter med drabbande styrka. Anyuru hävdar nödvändigheten i att vara politisk som poet och ger genom sitt skrivande samhällets anonyma grupper ansikten och röst. Hem och tillhörighet blir viktiga frågor med ofta våldsamma svar.

Jila Mossaed, Sverige (Foto: Eva Bergström)

Jila Mossaed (f. 1948) född och bosatt i Iran tills hon vid 38 års ålder flydde till Sverige, är författare, poet och nyligen invald ledamot i Svenska Akademien. Hon har benämnts som en »mästerlig uttolkare av exilens villkor« och är högt uppskattad både i Sverige och internationellt. Hennes författarskap skildrar exilens mellanrumstillvaro och aktualiserar frågor om ursprung, plats och tillhörighet. 2018 är hon aktuell med lyriksamlingen Vad jag saknades här.

Nikola Madzirov (f. 1973) är en av Makedoniens mest framstående poeter och co-curator till Stockholms Internationella Poesifestival 2018. Hans poesi har översatts till fler än 30 språk och han har bland annat tilldelats Hubert Burda European Poetry Award. Madzirovs familj flydde Balkankriget och i hans poesi löper personlig och politisk geografi samman för att utmana traditionellt historieberättande: lager på lager av erfarenheter som resulterar i en personlig mytologi. Hans är förskjutningens, migrationens och återvändandets poesi. 2013 översattes Madzirovs lyriksamling Rester från ett annat sekel till svenska av Miodrag Stankovski.

Mette Moestrup (f. 1969) debuterade med diktsamlingen Tatoveringer 1998och har sedan utkommit med en handfull banbrytande diktsamlingar, som med stor musikalitet och spännvidd undersöker begrepp såsom kön, sexualitet, identitet och makt i en formmedveten ram, som rymmer världslitteratur, vardag, filosofi, ordspråk och tecknade serier. Det är komplext, argt, politiskt, lärt och elegant. Och erotiskt.

Luljeta Lleshanaku (f. 1968) har kallats en pionjär inom albansk lyrik. Hon växte upp i husarrest under Enver Hoxhas stalinistiska regim, en tid präglad av förtryck och isolering. I hennes författarskap förenas ett nationellt förflutet med en personlig historia, i sökande efter försoning och förståelse. Hon är även verksam som forskningsledare vid Tirana’s Institute of Studies of Communist Genocide och aktuell med diktsamlingen Negative Space.

Rasha Alqasim (f. 1989) kom till Sverige 2014 från Irak för att medverka på poesiuppläsningar och lever sedan dess här i exil. Hennes första bok, Jag matar kriget med dem jag älskar, utkom på 10TAL Bok 2017 i översättning av Elisabeth Hjorth, Sara Mannheimer och Kholod Saghir. Hennes dikter berättar om kvinnornas värld och vardag i hemmet och deras försök att skapa ett normalt liv när deras män och söner förlorats till våld och rig. Det är en stark och kompromisslös skildring av patriarkatet, kriget, kampen för överlevnad och en ung kvinnas drömmar om livet och litteraturen.

Johannes Anyuru, Sverige (Foto: Khim Efraimsson)

Victor Rodríguez Nuñez (f. 1955) är kubansk poet, kritiker och översättare. Han är för närvarande professor i Latinamerikanska Studier vid Kenyon College, Ohio. Han är en bestämd motståndare till nationalism, en ideologi som han anser vara djupt pervers och begränsande. Poesin i hans bok Night Badly Written (2017) uppehåller sig vid migration, transnationellt medvetande och att skriva »utifrån annanhetens blick«. Det sägs att Rodríguez Nuñez poesi stryker kring nattens rand, på jakt efter det porösa tillstånd som motsätter sig konceptet gräns. Det är därför han har sagt »skuggan frågar inte efter mitt pass«. I en intervju från 2014 menar han att den kreativa processen har blivit än mer central i hans lyrik. Han ser den poetiska formen som ideologisk och sitt eget arbete som ett sökande efter en poesi utan gränser. Rodríguez Nuñez poesi har översatts till svenska av Lasse Söderberg, med titeln Världen ryms i en alexandrin (2011).

Katie Ford (f. 1975) är en amerikansk poet från Kalifornien. Hon har tidigare studerat teologi vid Harvard och är för närvarande professor i litterär gestaltning vid University of California. Ford har beskrivits som en av sin generations mest eftertänksamma och begåvade poeter, med en poesi som bottnar i religiösa bildspråk och metaforer. I en intervju i The Millions beskriver Ford teologi som »en fantasifull strävan« vars syfte är att synliggöra den bräckliga relationen mellan människans språk och det ovetbara. Fords poesi söker efter sätt att förmedla det överväldigande, det som inte kan uttryckas: trosfrågor, naturkatastrofer, politiskt våld och svek, men också vardagen. Fords senaste poesisamling är Blood Lyrics(2014).

Eddin Khoo (f. 1969) är poet och översättare från Malaysia. Han har studerat statsvetenskap och islamsk filosofi vid University of Newcastle Upon Tyne samt asiatisk konst och arkeologi vid University of London. Khoo är grundare av Pusaka, ett center som studerar och dokumenterar traditionell malaysisk teater, som håller på att försvinna i nordöstra Malaysia eftersom att landets islamska parti har förbjudit den. Khoo lever i utrymmet mellan flera kulturella traditioner. Utöver att skriva och översätta poesi strävar Khoo efter att lyfta fram bortglömda, traditionella konstformer. Att försvaga historien är för honom att ockupera ett land utan att föra krig. Khoo ser identitet som en resa där man lämnar och återvänder till olika platser, likt när nomaden lämnar minnen och säkerhet bakom sig.

Arkiverad under: Litteratur och konst, Toppnytt Taggad som: Lyrik, Poesi, Poesifestival

poeten Lisa Robertson från Kanada kommer till Stockholms Internationella Poesifestival

13 november, 2017 by Redaktionen

Den internationellt hyllade poeten Lisa Robertson från Kanada kommer till Stockholms Internationella Poesifestival och Sverige för första gången för att framföra sin poesi.

Ett pressmeddelande:
Lisa Robertsons poesi är nyskapande, hon arbetar både politiskt och feministiskt medvetet och leker med alla slags konst- och medieuttryck. Hon använder nyhetsprosa, psalmer och väderleksrapporter. Det politiska i hennes poesi berör ofta genus, sociala tillhörigheter och hierarkier. En diktsamling finns på svenska, Vädret (Rámus) i översättning av Niclas Nilsson.

Robertson har även skrivit essäsamlingar om samtidskonst, arkitektur, sociala mötesplatser, luft och urban geografi. I 10TAL nr 25, tema Bildstormare finns den briljanta essän ”Om färg och dess användning”.

Under Poesifestivalen kommer Robertson framträda med helt nyskriven lyrik i form av en diktsvit som går under namnet Starlings som relaterar till årets tema: Återförtrollning. Hennes dikter läses på svenska av skådespelaren Nina Zanjani. Översättningen är gjord av Niclas Nilsson.

Lisa Robertson framträder på lördag den 25 november kl 19.00. I söndagens program medverkar hon i ett samtal med lingvisten och kulturskribenten John Swedenmark.

Lördag 25 november, Återförtrollning! show kl 19–23
Nobelmuseum, Gamla stan
Poesifestivalen arrangeras 24–26 november – tre dagar med poesi, musik, dans, teater, seminarier och fest!

Arkiverad under: Litteratur och konst Taggad som: Poesi

  • Gå till sida 1
  • Gå till sida 2
  • Gå till sida 3
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Gå till sida 9
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Frida och Fritiof
Mikael Jensen

Spel kan skapa beroende

Viktigt om spel
Casinohex.se
Casino utan svensk licens

Nytt

Vandring från mänsklig stad till ruinerna av densamma

I dessa, kan man lugnt säga, mycket … Läs mer om Vandring från mänsklig stad till ruinerna av densamma

Efterlängtad stark solodebut från norrländsk proggikon – Ung och stark av Björn Sjöö

Björn Sjöö Ung och … Läs mer om Efterlängtad stark solodebut från norrländsk proggikon – Ung och stark av Björn Sjöö

Gratis film till alla över 70 år från 9 april till och med 31 maj

Mellan den 9 april till och med 31 maj, … Läs mer om Gratis film till alla över 70 år från 9 april till och med 31 maj

Lyssna: Andreas Moe – Hey Lulu

Andreas Moe har släppt sin andra låt för … Läs mer om Lyssna: Andreas Moe – Hey Lulu

Rumänska filmdagar i Sverige visas online och erbjuder gratis biljettbokning

Rumänska filmdagar i Sverige 15-18 april … Läs mer om Rumänska filmdagar i Sverige visas online och erbjuder gratis biljettbokning

Titta: Texas – Mr Haze

Texas har nu släppt videon till senaste … Läs mer om Titta: Texas – Mr Haze

Följ oss på Facebook

Kulturbloggen
https://casinoutansvensklicens.casino
https://vasacasino.se/, men bilden alt text:
Casinogringos
casinonutanlicens.nu
Casinoutanreg.com
Spela casino utan licens på casinoorbit.com
Svenska Casinobonusar
Hitta rätt casino bonus i Norge.

En resurs med info om finska casinon.

Kategorier

  • Blandat
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Filmrecension
    • Musikalrecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Opera
    • Teater
    • TV
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dramaten ekonomi Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie journalistik Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik Roskilde samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik tv TV-serie USA Video Way Out West

Kulturbloggen Twitter

Tweets by Kulturbloggen

Bloggportaler

Bloggtopp bokbloggar 2017
Blogglista.se 

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2021 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in