Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

socialdemokraterna

Teaterkritik: Socialdemokraterna – The Musical – imponerande, enastående

by

Foto: Sören Vilks

Socialdemokraterna – The Musical
Av Klas Abrahamsson
Komposition & musikarrangemang Åsmund Flaten
Regi Markus Virta
Scenografi och kostym Stine Martinsen
Koreografi Roger Lybeck
Ljus Palle Palmé
Ljud Niklas Nordström
Mask Anna Jensen Arktoft
Musikaliskt ansvarig Carina E Nilsson
Medverkande Glenn Edell, James Lund, Odile Nunes, Kajsa Reingardt, Lars Göran Persson, Elisabet Carlsson, Frida Hallgren, Hani Arrabi och Anna Thiam.
Musiker Rigmor Bådal, Barbro Lindkvist, Jonas Lindholm, Viktor Sand
Premiär på Klarascenen på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm 17 mars 2023

Att på en och en halv timme kunna sammanfatta både vad Socialdemokraterna kommer ifrån, vart partiet är på väg, vad det har betytt och vilka utmaningar partiet det står inför och vilka styrkor som finns – det är imponerande, enastående av hela teamet bakom denna makalösa musikal. Det är lysande, ja helt enkelt en storartad musikal som vilar tryggt på nio duktiga artister och en bra orkester med låtar om boränta, populism och Tjocka Lotta tjänsteman blues. Föreställningen skildrar både Socialdemokraterna och Sverige och av och till handlar föreställningen också om politik och vad som är möjligt att göra som politiker.

Föreställningen är rolig och lustig men samtidigt skarp med berättelser om hur utsatta människor blivit ännu mer utsatta och hur klassamhället återvänt med besked och det har skett med arbetarrörelsens välsignelse. Socialdemokraterna är Sveriges största parti och har betytt oerhört mycket för vad Sverige är. Många år har partiet haft egen majoritet i riksdagen och kunnat bilda regering utan att behöva stödja sig på småpartier som Miljöpartiet, som nte ens fanns då Socialdemokraterna var som störst. Att på nittio minuter få fram så mycket är helt fenomenalt.

Föreställningen handlar inte om enskilda aktörer utan skildrar partiet som en grupp, som en rörelse. Pjäsen som är skriven av dramatikern Klas Abrahamsson skrevs för Arbeiderpartiet i Norge och hade urpremiär på Teater Ibsen i Norge 2021. Den har nu anpassats av Klas Abrahamsson till svenska förhållanden. Klas Abrahamsson berättar:
– Jag skriver det jag själv vill se. Och jag är betydligt mer intresserad av gruppdynamik och kollektiva berättelser än individuella konflikter, som dramatik ofta handlar om. Teaterchefen Maria Sid hörde av sig när vi höll på med Arbeiderpartiet – the musical i Norge och vill att vi skulle göra den även på Stadsteatern. Grundstrukturen i Socialdemokraterna är densamma men den är anpassad till svenska förhållanden. Och precis som att Ingvar – en musikalisk möbelsaga handlar om en uppblåst svensk självgodhet och vulgärkapitalism så handlar Socialdemokraterna – the musical mer om nationella stereotyper än ett enskilt politiskt parti.

Handlingen börjar med dagen efter en valförlust. Partiet har förlorat makten och nio högt uppsatta partifunktionärer samlas för att gå igenom vad som hänt. Partiet måste söka sin roll i en ny framtid, med nya utmaningar. Till vänster på scenen projiceras bilder från en powerpoint-presentation och på bordet står en vas med slokande rosor. Någon börjar sjunga ”Äntligen dags att ge opp” och en kavalkad av sång och dans startar med sånger om forna dagar och tidigare partiledare. Var det verkligen bättre på Tage Erlanders tid? Vad hade Olof Palme som gjorde honom så stor? Vad hände nu och varför röstade inte tillräckligt många på Socialdemokraterna? Är det folket som röstade fel?

Sammanträdesrummet byts efter cirka halva tiden ut till en röd trappa för artister på Socialdemokratins schlagerfestival och där framförs bland andra låten Boräntan dansar och en parafras på Nationalteaterns Bängen trålar som blivit Gängen trålar.

Premiären fick stående ovationer, mycket välförtjänst. Det är en sjusärdeles underhållande sång- och dansföreställning som under ytan ändå är allvarlig och tar upp viktiga frågor att fundera vidare på, både för socialdemokrater och alla andra i landet. Det är klart att det skulle gå att göra djupare analyser men för att vara en föreställning på nittio minuter är den imponerande heltäckande. Skulle analysen fördjupas skulle föreställningen behöva bli betydligt längre och jag är inte ens säker på att det skulle bli bättre. Denna musikal om Socialdemokratins identitetskris är också en historia om Sverige, vad Sverige varit och vart Sverige kan vara på väg. Med en fantastisk ensemble, så samkörda som om de spelat ihop jättelänge. Så bra helt enkelt och så upplyftande och hoppfullt att jag studsade i mina steg på väg hem.

”Partiledaren som klev in i kylan” blir teater i Uppsala

by

partiledaren_teater

Nu släpps den uppmärksammade boken ”Partiledaren som klev in i kylan” av Daniel Suhonen – berättelsen om Juholts fall och den nya politiken. I april 2015 blir boken också teater på Uppsala stadsteater, berättar ett pressmeddelande:

Stina Oscarson skriver manus och Dennis Sandin kommer att regissera en föreställning i klassisk thrillerstil – ett drömspel och en moralkaka med rätt dålig eftersmak.

Uppsala stadsteater rör sig i laddade fält i samtiden – nu med denna moderna thriller. En spännande historia som man kan associera till John Le Carrés agenthistorier och deras svindlande känsla av att det alltid finns ännu ett dubbelspel, en intrig till – att man aldrig kan få grepp om sanningen. Att det dessutom ställer frågor om hur samspelet mellan politiker och lobbyister kanske ritar om det politiska landskapet, och hur det påverkar demokratin på lång sikt, gör det inte mindre angeläget.
— Linus Tunström, VD/Teaterchef

Premiär: 25 april på Stora scenen.

Nu måste alla myndigheter granskas – och speciellt Transportstyrelsen

by

Den ena skandalen efter den andra kommer i ljuset nu. Den ena myndigheten efter den andra visar sig ha haft folk i ledningen som anser sig ha rätt att lägga enorma pengar på fester.
Säpos som hade Bond är ett skrämmande osmakligt exempel och att det nu visar sig att FRA är storslösare, det förvånar mig inte ett dugg. En myndighet som jobbar med att att bevaka folket drar troligen till sig en särskild slags personal.

Men det finns myndigheter som slösar med skattebetalarnas medel på annat sätt också. Ta Transportstyrelsen som ett exempel. Vilken service erbjuder de medborgarna? Ofta väldigt usel och så fördröjd att det är ren skandal.
För två år sedan blev jag bestulen på min plånbok och där låg mitt körkort. Att spänna körkortet gick lätt, det kunde jag göra via Internet. Två dagar sedan fick jag ett telefonsamtal. En man hade hittat min plånbok: rensad på pengar med körkortet fanns kvar. Då försökte jag kontakta Transportstyrelsen för att dra tillbaka förlustanmälan. Det var omöjligt att få kontakt med en levande själ på Transportstyrelsen. Jag satt i telefonkö i mer än en halvtimme flera gånger – sedan hade jag bara inte tid att sitta ännu längre i telefonkön utan gav upp. Jag mailade dem och fick inget svar, jag skickade vanligt brev till dem. I mail och i brev berättade jag att körkortet kommit tillrätta och så bad jag om något svar från dem, så jag visste att de fått mitt brev. Jag ville veta att körkortet inte var spärrat. Det är bra att veta när jag hyr bil, till exempel. Nej, jag fick inget svar att Transportstyrelsen.

Ska de ha löner av våra skattepengar när deras servicenivå inte är högre än så?

Jag kan dra upp massor av fall som visar hur usel Transportstyrelsens service är. I slutet av maj skickade en ung man jag känner in en ansökan om tillstånd att ta körkort. Nu har tre månader gått och han har inte fått något svar.

Nej, det är skandal.

Jag har ingen aning om ifall Transportstyrelsen lägger pengar på stora fester istället. Det spelar ingen roll. De slösar med våra skattemedel när de inte kan upprätthålla högre service till oss medborgare.

Nu är det dags att granska alla myndigheter – och då är det inte alls bara vilka fester de har och hur de gör upphandling till dem som bör granskas. Vad ger myndigheterna för service till oss medborgare? Behandlar myndigheterna oss medborgare som kunder de är rädda om, eller behandlar de oss som lägre stående varelser som får ta vad vi får?

Nu måste alla myndigheter granskas, som Socialdemokraterna föreslår.

Relaterat: Aftonbladet och Dagens Nyheter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Lagen mot åldersdiskriminering ska skärpas – jag hånskrattar: den fungerar ju inte ens nu

by

Skärpt lag mot åldersdiskriminering, rapporterar Aftonbladet.
Regeringen vill förbjuda åldersdiskriminering på alla områden i samhället. I dag gäller förbudet mot åldersdiskriminering endast arbetslivs- och utbildningsområdet.

Visst är det vackert tänkt. Men när åldersdiskrimineringen i arbetslivet inte minskat på något sätt – hur trovärdigt blir det att regeringen vill ta itu med den inom fler områden? Javisst, det är bra tänkt. Människor diskrimineras på grund av ålder i många sammanhang.

Vad kan göras?
Visst vore en åtgärd troligen hyggligt effektiv: att alla rekryteringsföretag som rekryterar på uppdrag inte får ha formulär där de som söker jobb ska ange födelseår. Fast å andra sidan visar ju datum på betyg och intyg en hel del. Om en person har tjugo års erfarenhet efter examen på högskolan då är han eller hon förmodligen minst 45 år.

När vi närmar oss 50 blir vi helt ointressant för de flesta svenska arbetsgivare: och det gäller partier som Socialdemokraterna och Moderaterna och de flesta fackförbund likaväl som medier som Aftonbladet och TT. Alla sorterar bort arbetssökande som fyllt 50.

Jag tror det här med åldersdiskriminering är oerhört svårt att ta itu med, det handlar om attityder och fördomar. Arbetsgivarna har fördomen att det tror att människor som jobbat med något i tjugofem år har sämre erfarenhet och sämre förmåga att göra bra ifrån än en som jobbat tre år.
Vad är annars förklaringen till den utbredda åldersdiskrimineringen?

Många med invandrarbakgrund reagerade starkt på statsminister Reinfeldts uttalande om att arbetslösheten egentligen inte är så hög i Sverige, om man tittar på etniska svenskar mitt i livet.

TT: Hur länge ska man vänta innan man stimulerar ekonomin? Till tio procents arbetslöshet? Det är nu en arbetslöshet som ni beskrev som massarbetslöshet 2006.

– Det är inte korrekt att beskriva Sverige som i ett läge med massarbetslöshet. Om man tittar på etniska svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet. Vi beskrev då (2006) ett vidare utanförskap som handlade om att en stor del av de som var i arbetsför ålder, men som inte jobbade, inte beskrevs som arbetslösa. Och utanförskapet har minskat, säger Reinfeldt.

Lika nonchalant som Reinfeldt är mot människor med annan etnisk bakgrund än svensk, lika nonchalant är han här mot människor under 30 och över 50. Att unga inte får jobb är en katastrof för samhället och för den enskilda, precis som det är illa för samhället att vi som är 50 sorteras bort om vi inte vara smarta nog att hänga oss stenhårt fast vid tidigare jobb eller av något skäl blivit arbetslösa efter 45.

Så som sagt: med en sådan statsminister har jag inte stort hopp om att lagen mot åldersdiskriminering ska skärpas på allvar.

PS: Ett bevis för hur djupt fördomar mot människors ålder sitter: se hur lite som skrivs om åldersdiskrimineringen.

PS2: Reinfeldts uttalande betyder alltså att han erkänner att jobbskatteavdragen varit en vinst för vit män mellan 30-40 år. För alla som inte är etniska svenska mitt i livet är andelen som inte har den typ av arbete som ger jobbskatteavdrag ökat – och därmed har dessa människor förlorat ännu mer under alliansregeringens år vid makten.

PS3: För övrigt undrar jag vad som är statsministerns definition av etnisk svensk. Min mamma var från ett annat europeiskt land, är jag därmed oetnisk svensk?

Relaterat:
Alliansfritt

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Liberaler borde sträva mot och begränsa integritetskränkande lagar, inte vara de som hejar på dem allra mest

by


Liberaler borde sträva mot och begränsa integritetskränkande lagar, inte vara de som hejar på dem allra mest.
Det menar folkpartisten Mathias Sundin som på torsdag kommer att rösta emot partilinjen när riksdagen ska rösta om lagen som ska bestämma hur polis och åklagare ska få använda sig av övervakningslagen datalagringsdirektivet.

Sundin skriver i en debattartikel i DN om sitt beslut och han påpekar något som de flesta politiker totalt tycks ha missat:
Även om tekniken är ny, så är vår rätt till ett privatliv densamma. Skulle någon politiker föreslå att alla vanliga brev och paket registrerades av staten blev nog han eller hon snart landshövding, eller ambassadör i Brasilien. Men ett brev skiljer sig inte från ett mejl.

Sedan Socialdemokraterna tillsammans med högeralliansen röstade igenom datalagringsdirektivet lagras all information om vem du har ringt, vilka du har mejlat och när du har loggat in på internet. Vad som nu ska röstas om är hur lätt myndigheter ska få tillgång till alla dessa uppgifter. Sundin menar att: När staten berett sig tillgång till så massiv information om våra liv är det rimligt att lagarna för när de får tillgång till den skärps.

Istället blir det förmodligen tvärtom. Det blir ännu lättare för myndigheter i fortsättningen att få tillgång till övervakningens uppgifter.

Sundin påpekar:
I grunden är det bra med en ny lagstiftning, den nuvarande ordningen är märkligt utformad, så mitt nej ska inte ses som ett nej till att reformera lagen, utan ett nej till det som föreslås just nu. I dag regleras de brottsbekämpande myndigheternas tillgång till elektronisk kommunikation i rättegångsbalken. För avlyssning av en telefon krävs att det finns en skäligen misstänkt person, beslut om avlyssningen ska fattas av domstol. Men myndigheterna kan också gå vägen via lagen om elektronisk kommunikation, där det inte krävs någon misstänkt person, inget domstolsbeslut.

Sundin är tyvärr väldigt ensam bland liberaler om att vara motståndare till den ökande övervakningen. Ordet liberal har fått en helt annan innebörd sedan Folkpartiet kröp upp i knät på Moderaterna.

I Tyskland har Piratpartiet snabbt gått framåt. Piraterna tar kraftfull ställning emot övervakning och för integritet på många plan. Jag tror att om majoriteten av svenska riksdagspartier inte inser hur de kör över människors integritet med den ena övervakningslagen efter den andra, då kommer Piratpartiet också i Sverige att gå framåt bland väljarna. Det är fler än liberaler som borde vara emot övervakningslagar. I det långa loppet brukar ökar övervakning alltid vara till gagn för den lilla klicken som äger mest – och till men för den stora massan och den enskilde lilla maktlösa individen. Socialdemorkraterna borde inte gå i armkrok med högern i dessa frågor.

Relaterat: Aftonbladet och SVT Nyheter.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,