Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Recension

Filmrecension: Bullet Train – En tågresa som får både Tarantino och Thomas the Tank Engine att blekna i jämförelse

by

Bullet Train
Betyg 4
Svensk biopremiär 5 augusti 2022
Regi David Leitch

Bullet Train är baserad på boken av Kōtarō Isaka från 2010. Jag har inte läst förlagan, men på förhand hade jag förväntat mig att den skulle vara i stil med traditionella japanska deckare som The Tokyo Zodiac Murder, The Honjin Murders eller The Decagon House House Murders. Men jag blir snart varse om att Bullet Train är mer av en mörk komedi i stil med Tarantino eller Cohen-bröderna.

I huvudrollen som “Ladybug”, en otursförföljd småtjuv som går i terapi och precis har upptäckt zen, ser vi Brad Pitt. Jag tycker han gör rollen med en stor nypa charm. Han får hoppa in i ett uppdrag att stjäla en resväska på Shinkansen, ett snabbtåg som går från Tokyo till Kyoto. Det visar sig att tåget är späckat med en mordisk ensemble yakuzas och lönnmördare. Däribland de charmiga brittiska “tvillingarna” Lemon och Tangerine, varav den ena är besatt av Thomas the Tank Engine.

Filmen är strax över två timmar lång men är förvånansvärt underhållande, åtminstone i jämförelse med andra filmer inom genren. Det rör sig mellan slasher, komedi och action. Själva handlingen är chockerande simpel och det bjuds inte på särskilt många twister, men karaktärerna bär mer eller mindre hela filmen på egen hand med sin kemi och humor. Bullet Train kommer knappast gå till filmhistorien som ett mästerverk men den bjuder på högintensiv underhållning och kan mycket väl bli en kultfilm.

Filmrecension: The Gray Man – inget för den som inte gillar action på högsta volym

by

The Gray Man
Betyg 2
Premiär på Netflix 22 juli 2022
Regi Anthony och Joe Russo
I rollerna Ryan Gosling, Chris Evans, Ana de Armas, Jessica Henwick, Regé-Jean Page, Wagner Moura, Julia Butters, och Billy Bob Thornton
Bygger på boken The Gray Man av Mark Greaney

En man (spelas av Ryan Gosling) som sitter fängslad för ett mord får ett erbjudande av en rekryterare från CIA att slippa ut ur fängelset om han blir en hemlig mördare för CIA. Hans kodnamn blir Sierra Six och hans uppdrag blir att på order av CIA eliminera personer som CIA bedöms vara farliga för människor. En sådan korrumperad överenskommelse är ganska väntat skum. Under ett uppdrag upptäcker Sierra Six att CIA är korrumperad högt upp i organisationen och han blir jagad.

Den som gillar filmen med action på högsta volym med slagsmål på flygplan som brinner, spårvagnar och bussar som exploderar och oräkneliga dueller med kulsprutor – den får väl sitt lystmäte mättat. Det är en film för den som gillar action och ännu mer action i högsta fart med kulsprutor och en skum handling där CIA tar hjälp av en sociopatisk lönnmördare som till sitt förfogande har oräkneliga armeer som tar upp jakten på en enda person som av slump råkar få tag på uppgifter som bevisar korruption på hög nivå. Det är ett förutsägbart och väl beprövat recept på tvistad action med korrumperade makthavare och en helt galen lönnmördare. Det är en handling vi sett förr.

Om CIA ens gör hälften av det som filmen pepprar med då är USA ett extremt skrämmande odemokratiskt land. Jag funderar på om allt kan vara helt taget i luften?

Skälen till att filmen inte får ännu lägre betyg är att den är snyggt filmad och ihopklippt, den är påkostad med scener från många städer runt om i världen. Ett plus är också huvudrollsinnehavaren Ryan Gosling son är en duktig skådespelare med brett register från romantiken i Lalalaland till denna actionrulle på högsta volym. Men för den som inte är något fan av actionfilm är det nog knappast värd pengarna för biobiljetten. Det är en film för den som gillar action på hög volym.

Recension: Alla kort på bordet – sommarfars med fejkad död och speldjävul i en skrattsalig blandning

by

Betyg: 4

Premiär: 26 juni 2022, Bellevueparken, Karlshamn – spelas till och med den 6 augusti.

Manuskript: Jan Sundberg

Bearbetning och sångtexter: Elin & Mats Sandelius

Regi: Nina Olsson och Mats Sandelius

I rollerna: Per-Anders Gustafsson, Mitzou Hedén, Johan Jansson, Britta Lindgren, Elin Sandelius och Mats Sandelius.

Årets sommarfars i Karlshamn: ”Alla kort på bordet” 😆

Kan man göra något som i grund och botten är en personlig tragedi, kortspelande som i sin tur leder till stora spelskulder, och det kombinerat med en fejkad död med en dito fejkad dödsannons i tidningen till en sommarfars? Ja, det kan Sandelius Kultur och Nöje, som i år sätter upp föreställningen ”Alla kort på bordet”, där det kläcks en ”genial” plan som är så invecklad och osannolik att det står klart, om man utgår från sunt förnuft, att det inte kommer att fungera. Och när det inte gör det kräver det förstås än mer (o)genomtänkta och föga geniala planer för att lösa problemet som växer likt en snöboll i rullning utefter en brant sluttning.

Och när det inte fungerar som det ju borde, blir det förstås allt galnare, men samtidigt riktigt roligt. Handlingen kretsar kring bonden Rudolf som drabbas av speldjävulen och drar på sig 10 000 kr i spelskulder hos en korthaj. Denne vill ha betalt, annars ryker fingrarna på bonden. Men istället för en enkel lösning baserad på sunt förnuft, väljer alltså Rudolf att krångla till det, rejält. Det med en, så klart, genial plan – man kan ju inte utkräva en spelskuld från någon som är död. En dödsannons i lokaltidningen för den i allra högsta grad levande bonden kanske kan lösa alla problem en gång för alla? Nja, det vete hundan. Snarare eskaleras problemen och skrattsalvorna haglar.

Med i handlingen i årets sommarfars i Bellevueparken, Karlshamn, får vi alltså se bonden Rudolf (Mats Sandelius), drängen Axel (Johan Jansson), pigan Britta (Elin Sandelius), svärmor (Britta Lindgren), husmor (Mitzou Hedén) och prästen (Per-Anders Gustafsson) och det märks att de kan genren. De har tidigare varit med i ”Bakom lås och Boom” (2017), Smällar man får ta (2018), ”En riktig Hästkur” (2019) och ”Vattnet har gått” (2021). Årets sommarfars är både snabb och rolig, det med lättsamma små och bra sångnummer som är med här och där under handlingens gång. Föreställningen sätts upp i Bellevueparken i Karlshamn till och med den 6 augusti.

Filmrecension: Official Competition – en riktig rolig satir över filmvärlden

by

Official Competition
Betyg 4
Svensk biopremiär 26 augusti 2022
Regi Mariano Cohn och Gastón Dupra

En rolig satir om filmindustrin med Antonio Banderas och Penélope Cruz i två av huvudrollerna. Penélope Cruz spelar Lola, en högst originell filmregissör som fått uppdraget att regissera en film med två storstjärnor som spelas av Antonio Banderas och Oscar Martínez. Filmen är rolig på en småputtrigt sätt.

Satir är svårt och risken finns att det blir billig revy – men för min del gör det inget att det emellanåt är överdrivet och att det syns att skådespelarna har roligt själva när det spelar.


Filmregissören Lola får uppdraget att skapa en film som ska räknas till de stora filmerna. En stenrik H vill genom att betala för filmen skapa ett odödligt avtryck till eftervärlden genom att ha bekostat detta prestigeprojekt. Lola räknas som säker regissör för att uppnå framgång och prestige i film- och kulturvärlden. Lola väljer att till de två huvudrollerna ha två legendariska skådespelare som dels är väldigt olika och samtidigt rivaliserande egocentriker.

Banderas karaktär Felix är en firad Hollywoodstjärna som fått flera stora priser och drar stor publik till filmerna och därför också har hög lön för sin medverkan. Martínez spelar Ivan, en respekterad skådespelare och lärare i scenkonst som valt en helt annan väg in teater och film: han gör svåra roller och är inte ute efter stjärnglans och om han skulle få en Oscar skulle han vägra åka dit. Ivan föraktar den underhållande filmindustrin som, enligt honom, inte har något konstnärligt äkta engagemang.

Det är kul och filmen driver med alla slags karaktärer, med såväl egotrippade regissörer som okunniga producenter, fjäskande medhjälpare och divor till skådespelare. Jag tycker om denna lugna satir som samtidigt ändå är en kärleksförklaring till filmindustrin. Visst bygger det delvis på klichéer, men det måste satir ofta göra. Jag stör mig inte på det som är klichéer i filmen för det är samtidigt roligt och av och till oväntade vändningar. Det var rätt länge sedan jag hade så roligt när jag såg en film. Dessutom är alla tre huvudrollsinnehavarna, Antonio Banderas, Oscar Martínez och Penélope Cruz, mycket duktiga skådespelare.

Official Competition är Cruz och Banderas tredje gemensamma film; i Smärta och ära spelade hon hans mor i tillbakablickar och de hade ett par scener tillsammans i Kära passagerare. Mariano Cohn och Gastón Duprat har regisserat Official Competition, samt även skrivit manus tillsammans med Andrés Duprat. Oscar Martínez sågs i Cohns och Duprats El ciudadano ilustre/The Distinguished Citizen, som 2016 erhöll Vittori Veneto-priset samt en Volpi Cup till Martínez vid filmfestivalen i Venedig.

Official Competition nominerades till Guldlejonet i Venedig, samt till bästa film i San Sebastián.

Mikael Wiehe i Växjö

by

Växjö Konserthus 2022-05-09 Betyg: 5

Ja, Mikael Wiehe, Mikael Wiehe,
dina sånger ska inte bli glömda.
Från gitarr till gitarr ska dom
spridas över stad och land.

Dom ska vagga oss till sömns
när våra nätter blir långa.
Dom ska marschera med oss
när dagen är här.
(för att parafrasera sången Victor Jara)

Hemkommen och nedvarvad efter konserten med Mikael Wiehe på konserthuset i Växjö. Det var lite vemodigt att se en avskedsturné med denne nestor av den svenska proggen.

Foto: Maria Laakso Åman

Konserten bjöd på åtskilliga tillfällen till gåshud; Keops pyramid, Titanic, Sakta lägger båten ut från land, Victor Jara, Vem kan man lita på, Den jag kunde va, Som en duva, En sång till modet och en rasande version av Bob Dylans ”Masters of war” som i Mikaels översättning heter ”Ni som tjänar på krig”. Vilken låtskatt han försett oss med. Några låtar från senaste plattan fanns också med i setlistan, bland annat öppningslåten ”På livets hav” som var gripande och angav tonen för hela konserten.

De korta mellansnacken visade på ett spännande och intressant vis hur han drog kopplingar till dagsaktuella skeenden vilket gav många låtar en ny tyngd. Greta Thunberg jämfördes med Kassandra som gavs förmågan att se in i framtiden av guden Apollon, men som också blev förbannad av Apollon när hon inte gensvarade hans kärlek. Förbannelsen var att hon inte skulle bli trodd i sina spådomar. Låten som följde var Flickan och kråkan. Gåshud mina vänner, gåshud.

Foto: Maria Laakso Åman

Konserten i Växjö var den tjugofjärde av den sjuttiofem spelningar långa turnén. Jag rekommenderar verkligen alla som, likt mig, har vuxit upp med proggen, Hoola Bandoola och hela den svängen, att skaffa biljett. Jag rekommenderar även alla som inte fått det med sig i uppväxten, som kanske fnyser lite överlägset, att gå och lyssna. Jag håller inte med om en hel del politiska slutsatser som Mikael Wiehe har dragit men jag vet att mycket av mitt intresse för politik och samhälle har fått näring ur hans texter.