Växjö Konserthus 2022-05-09 Betyg: 5
Ja, Mikael Wiehe, Mikael Wiehe,
dina sånger ska inte bli glömda.
Från gitarr till gitarr ska dom
spridas över stad och land.
Dom ska vagga oss till sömns
när våra nätter blir långa.
Dom ska marschera med oss
när dagen är här.
(för att parafrasera sången Victor Jara)
Hemkommen och nedvarvad efter konserten med Mikael Wiehe på konserthuset i Växjö. Det var lite vemodigt att se en avskedsturné med denne nestor av den svenska proggen.
Konserten bjöd på åtskilliga tillfällen till gåshud; Keops pyramid, Titanic, Sakta lägger båten ut från land, Victor Jara, Vem kan man lita på, Den jag kunde va, Som en duva, En sång till modet och en rasande version av Bob Dylans ”Masters of war” som i Mikaels översättning heter ”Ni som tjänar på krig”. Vilken låtskatt han försett oss med. Några låtar från senaste plattan fanns också med i setlistan, bland annat öppningslåten ”På livets hav” som var gripande och angav tonen för hela konserten.
De korta mellansnacken visade på ett spännande och intressant vis hur han drog kopplingar till dagsaktuella skeenden vilket gav många låtar en ny tyngd. Greta Thunberg jämfördes med Kassandra som gavs förmågan att se in i framtiden av guden Apollon, men som också blev förbannad av Apollon när hon inte gensvarade hans kärlek. Förbannelsen var att hon inte skulle bli trodd i sina spådomar. Låten som följde var Flickan och kråkan. Gåshud mina vänner, gåshud.
Konserten i Växjö var den tjugofjärde av den sjuttiofem spelningar långa turnén. Jag rekommenderar verkligen alla som, likt mig, har vuxit upp med proggen, Hoola Bandoola och hela den svängen, att skaffa biljett. Jag rekommenderar även alla som inte fått det med sig i uppväxten, som kanske fnyser lite överlägset, att gå och lyssna. Jag håller inte med om en hel del politiska slutsatser som Mikael Wiehe har dragit men jag vet att mycket av mitt intresse för politik och samhälle har fått näring ur hans texter.