• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Medier

Uppgifter om att Julian Assange från Wikileaks är anhållen för våldtäkt måste fram, det är i linje med Wikileaks metoder kring öppenhet

21 augusti, 2010 by Rosemari Södergren


Wikileaks grundare Julian Assange är anhållen i sin frånvaro misstänkt för våldtäkt.
– Det handlar om våldtäkt och ofredande, säger Maria Häljebo Kjellstrand, jouråklagare vid city åklagarkammare i Stockholm.
Julian Assange nekar till anklagelserna i ett mail till Aftonbladet.

Från Aftonbladet.

Vi är nog många som känner kalla rysningar efter ryggraden när vi läser detta, nyheten som slår ut allt i svenska medier.
Vad är väl ett val och en valupptakt i jämförelse?

(Uppdatering: Det tog en halv dag och sedan kom en form av dementi, det svenska rättsstaten tog tillbaka anhållan.
Ur Aftonbladet:
Men vid 16.30-tiden släppte chefsåklagare Eva Finné nästa bomb – hon hävde beslutet att Assange ska anhållas.
– Jag anser inte att det finns anledning att misstänka att han har begått våldtäkt, sa hon i ett pressmeddelande.

Övriga delen av detta blogginlägg skrevs alltså innan vi fått beskedet om att anhållan hävts. Men det vi skriver håller dock fortfarande: transparens och öppenhet är nyckeln för demokrati.)

Julian Assange var ju i Sverige förra helgen, på ett seminarium arrangerat av Broderskap. Jag var där. Det var värsta hajpen, Assange är som en rockstjärna.

Vad jag förstår har någon anmält honom till polisen, han är alltså inte dömd. Men han är anhållen.

Scaber Nestor uttrycker de tankar som far runt och som säkert delas av många:

Man blir chockad och förvånad, förbannad och ledsen.
Men samtidigt så kommer tvivlet som ett brev på posten.
Det är helt enkelt lite väl bra tajmat för min smak.

Fast å andra: den kvnna eller man som vågar ställa sig upp och anmäla en våldtäkt av en så känd person måste vara modig.
Han/hon måste ju veta att uppgifterna kommer att bli ifrågasatta, världen över av anhängare till det Wikileaks gör.
För det Wikileaks gör är nog så viktigt: de allra största makthavarna, de som kan skicka ut hundratusentals människor i krig granskas.
Det är absolut nödvändigt att de mäktigaste granskas.

Fast egentligen är det som när en politiker misstänks för sexbrott. Det är i så fall den personen som gjort fel, det har inte med den politiska ideologin att göra, egentligen. Fast ändå blir det så, som en ren ryggmärksreflex minskar vårt förtroende för den politiken.
Det hade verkligen varit ett steg framåt för den civiliserade delan av människar kropp, själ och ande och vi kunde skilja på ideologier och visioner och de människokrakar som representerar visionerna.

Julian Assange är, som jag inledde med, inte dömd på något vis än. Ändå slås då den här anmälningen upp stort. Medierna har fullt sjå med att förklara varför de valt att publicera. Som Sydsvenskan:

Jag tycker att man ska vara mycket försiktig med att kalla någon namnpublicering för okomplicerad. Att namnge någon som är misstänkt för brott är alltid komplicerat: den namngivnes liv kommer i någon mening att bli förstört av publiciteten, oavsett skuldfrågan och sanningshalten i anklagelserna.
Ändå väljer man som utgivare att gå ut med namn när allmänintresset kräver det, när uppgifterna är av sådan art eller magnitud att det är en medborgerlig rättighet att få tillgång till dem.
Julian Assange är en i allra högsta grad offentlig person. Att svenska myndigheter anhåller honom in absentia, misstänkt för våldtäkt, är uppgifter som har ett uppenbart allmänintresse, inte minst som händelsen lär påverka Wikileaks.

Det är helt klart så medierna resonerar. Plus förstås att om två medier gått ut och publicerat måste alla andra i klickjournalistikens namn också publicera. Annars går deras läsare till de andra två sajterna den här helgen.

Det finns dock en stor fara i det här:
I princip kan vem som helst gå till polisen och anmäla ett brott. Polisen måste utreda.
Det är då en offentlig handling.
Alla medier kan hänga på.
Vem som helst kan i princip döda en känd person hur lätt som helst på det sättet.
Det spelar ingen roll hur rentvådd han/hon blir sedan.
Den publicistiska skadan och ryktesspridningen är igång.

Fast jag vet inte vad alternativet skulle vara. Om medierna teg nu så skulle det också vara fel.

Uppgifterna på Åklagarmyndighetens hemsida:

Jouråklagaren i Stockholm bekräftar medieuppgifter om att Julian Assange anhållits i sin frånvaro.

Anhållan avser två skilda händelser, en anmälan om ofredande och en anmälan om våldtäkt. Assange är anhållen i sin frånvaro då det finns risk för att han kan försvåra utredningen.

Fler uppgifter kan för närvarande inte lämnas. Jouråklagaren har heller ingen möjlighet att ge intervjuer.

Om nya uppgifter kommer som kan lämnas ut, kommer dessa att publiceras här.

Det är egentligen samma sak som Wikileaks själva står för: transparens.
Öppenhet.
Det är det enda sättet vi kan hantera den värld av möjligheter att sprida information som den fungerar idag. Öppenhet ska bemötas med öppenhet.

Det är som Piratpartiets Anna Troberg säger i en intervju: Anklagelserna mot Julian Assange påverkar inte Piratpartiets samarbete med Wikileaks. ”Organisationen gör ett viktigt arbete för demokratin”, säger Anna Troberg, vice partiledare till SvD.se.

Öppenhet och transparens är vad världen behöver – och oavsett vad Julian Assange har gjort eller inte har gjort, är den vägen vi måste gå i dagens mediavärld: öppenhet. Och Wikileaks kommer helt klart att överleva med eller utan Assange.

Öppenhet är en pelare för sanningen och redan för tvåtusen år sedan sade en vis man ”Sanningen ska göra er fria.”
Så för att avsluta rent religiöst eller filosofiskt: öppenheten är en förutsättning för att vi ska hitta sanningen.

—
Fast det är klart Wikileaks får sig en törn, som i en match där man går ner för räkning i två sekunder och sedan omskakad och groggy ger sig in i matchen igen.

Relaterat:
Sydsvenskan
Expressen 1, Expressen 2, Svenska Dagbladet 1, Svenska Dagbladet 2, Svenska Dagbladet 3, Dagens Nyheter 1, Dagens Nyheter 2, Dagens Nyheter 3 och Verdens Gang.

Läs även andra bloggares åsikter om Wikileaks, transparens, medier, kulturpolitik, juridik, våldtäkt, anhållen, Assange, sexbrott, journalistik, Piratpartiet

Arkiverad under: Kulturpolitik Taggad som: anhållen, Assange, Journalistik, juridik, Kulturpolitik, Medier, sexbrott, transparens, våldtäkt, wikileaks

Tror tusan att bloggar behövs när TV4 använder folkpartist som retorikexpert

16 augusti, 2010 by Rosemari Södergren

Att traditionella medier till största delen ägs av högern är ett faktum. Att dessa medier därmed också nyhetsvärderar efter en världsbild från högerhåll är en naturlig följd därav.
Ett av de mer uppenbart dåliga exemplen var när TV4 nyligen lät en retorikexpert betygsätta politkers tal. Folkpartiets tal fick mycket gott omdöme.
Och nu visar det sig att denna retorikexpert är folkpartist.
Dagens Nyheter:

Enligt bloggen Alliansfritt Sverige är Camilla Eriksson vice ordförande och gruppledare i Lidingö Kultur- och Fritidsnämnd – för FP. Därtill var hon partiets kampanjledare för Folkpartiet i EU-valet.
Trots det har hon under upptakten till valrörelsen varit retorikexpert på TV4.
Omdömet om Jan Björklund löd:
– Jag fick gåshud över hela kroppen.

Såg ni källan till DN-artikeln? Just det: en blogg, Alliansfritt Sverige.

Det är förresten riktigt dåligt att DN inte länkar till Alliansfritt medan DN längre ned i artikeln länkar till retorikexpertens blogg.

Jo, det är precis som Alexandra från bloggen HBT-sossen skriver i en debattartikel i Aftonladet tillsammans med John Aravosis, Chefredaktör för AMERICAblog.com, en av USAs mest inflytelserika progressiva bloggar med över 300.000 unika besökare i månaden:

Bloggarna är en maktfaktor – vad än politikerna säger
…
Engagerade medborgare, oavsett om de mår bra eller ej, har blivit en medial maktfaktor. Det är inte för att de har tillgång till nyare teknik, bättre datorer eller tjusigare bloggverktyg. Det är för att de samarbetar. För oss båda som är djupt engagerade i hbt-rörelsen har bloggen och olika nätverk för progressiva bloggare inneburit helt nya möjligheter för att synliggöra sådant som andra vill marginalisera.

Behöver jag nämna att Aftonbladet självklart inte heller länkar till debattskribenternas bloggar?

S-buzz och Joakim Hörsing skriver också om artikeln.

Läs även andra bloggares åsikter om bloggar, politik, samhälle, medier, hbt-sossen, AmericaBlog

Arkiverad under: Scen Taggad som: bloggar, Medier, Politik, samhälle

Piratpartiet vill hjälpa Wikileaks och fundering kring massor av trasiga Iphone

16 augusti, 2010 by Rosemari Södergren


I helgen hade jag chansen att höra Julian Assange, Wikileaks grundare, när han deltog i ett seminarium i Stockholm.

Wikileaks gör något som de traditionella medierna borde göra: publicera dokument som visar på krigets vidrighet.
Bland annat.

Världen behöver mer transparens och mindre av sekretess. Det finns något i människan som gör att maktens folk har en tendens att missbruka sekretess till att göra brott eller ta felaktiga beslut, som mest är till för att ge dem själva mer. Maktens människor är väldigt ofta de personer som mest gett efter för sitt omättliga begär efter ständigt mer makt och mer av allt. Och till slut tror det att de själva är värda mer än andra människor.

Därför behövs sajter som Wikileaks.

Piratpartiet har varit snabbt ute nu och erbjuder stöd.

Ur Expressen:

Piratpartiet sträcker ut en hand till Wikileaks
Piratpartiet vill ge Wikileaks stöd – men inte pengar.
– De gör en hjälteinsats, säger partiledaren Rick Falkvinge.
Nu ska han träffa Wikileaks grundare Julian Assange för att diskutera saken vidare.

—-
De flesta som är intresserade av sociala medier har ofta också ett större engagemang för frågor som yttrandefrihet, integritet och kampen mot myndigheters sekretess av för allmänheten viktiga uppgifter.

Väldigt många av dessa sociala medier-engagerade är aktiva på Twitter och Facebook och har antingen en Android eller en IPhone.

Nu har det kommit en ny version av IPhone och då har, enligt försäkringsbolag, många fått fel på sin gamla IPhone.

Ur Expressen:

Ny Iphone? Oj, den gamla är trasig
Ny Iphone i butiken – då ökar anmälningarna till försäkringsbolagen om att den gamla telefonen är trasig.

Jag går inte på försäkringsbolaget när det gäller dessa uppgifter. Försäkringsbolag försöker i stort sett alltid hitta sätt att misstänkliggöra den som vill få ut något på sin försäkring.
Jag tycker traditionella medier borde ifrågasatt försäkringsbolagens uppgifter i det här fallet.

—-
Åter till Julian Assange. Han ska chatta på DN idag, måndag 16 augusti, vid 13-tiden. Så om du har någon fråga kan du skicka iväg den till DN-chatten.

Relaterat:
Dagens Nyheter
Piratpartiet begär ursäkt till Wikileaks från Pentagon
Falkvinge om Pentagons övergrepp.

Läs även andra bloggares åsikter om piratpartiet, wikileaks, Pentagon, chatt, yttrandefrihet, integritet, iphone, försäkringsbolag, journalistik, medier

Arkiverad under: Kulturpolitik Taggad som: chatt, försäkringsbolag, integritet, iphone, Journalistik, Medier, Pentagon, piratpartiet, wikileaks

Att diskutera med Wikipedia är som att bråka med en sekt

2 augusti, 2010 by Rosemari Södergren

Wikpedia är en intressant företeelse.
Grundtanken är god, tycker jag: att alla gemensamt har otroligt mycket kunskap och därför kan hålla ett uppslagsverk på Internet levande och med bra information.
Ibland blir jag väldigt imponerad av exempelvis snabbheten hos Wikipedia. Sajten har ju blivit vårt vardagliga referensverk.

Traditionella uppslagsverk kostar att driva. De är dyra att köpa och om de överhuvudtaget finns tillgängliga på webben handlar det om att köpa inloggningsuppgifter. De traditionella uppslagsverken har oftast en stor personalstyrka med mycket erfarenhet. Det är en styrka – men å andra sidan har Wikipedia all världens människors samlade kunskap som sin styrka.

Att driva en sajt som Wikipedia måste vara en utmaning. Hur garantera att uppgifterna blir så objektiva som det är möjligt?
Vissa ämnesområden och vissa rubriker på Wikipedia förekommer det en del politik kring.

Det har med jämna mellanrum också förekommit ”attacker” då personer lyckats föra in falska uppgifter. Oftast i syfte att visa på bristerna med Wikipedias system.

Adam Svanell på Svenska Dagbladet testade Wikipedia nyligen och skrev en artikel om detta:

Den på pappret så vänliga gemenskapen beskrivs allt oftare som en meritokrati där nykomlingar blir avfärdade och utmobbade.

Larry Sanger går så långt som att kalla dagens Wikipedia för ”en anarki styrd av kriminella gäng”. Jag hittar ett blogginlägg där en före detta wikipedian skriver att han slutade redigera på grund av trakasserier och hot från en annan användare. Avhopp har blivit så vanliga att de fått ett eget namn: ”wikicide”.

Adam Svanell testade att registrera sig och lade in uppgifter om sig själv och efter ett tag lade han in flera lustiga, fast falska uppgifter:

Jag skriver in i artikeln att jag ”är känd för att på bilder och i tv alltid framträda i en prickig hög hatt”. Inget händer. Nästa dag fortsätter jag med påståendet att jag driver en konferensanläggning i Lycksele tillsammans med Robinson-Kent. Ingen reaktion.

Jag borde kanske vara nöjd, men känner mig mest snopen. Nästa dag gör jag ett nytt tillägg och sparar inte på krutet: ”Varje år toppar han Veckorevyns lista över Sveriges sexigaste män. Han är barndomsvän med Barack Obama och ses oftast som den egentliga hjärnan bakom presidentens politik. Han har vunnit Stora journalistpriset tusen gånger.”

Adam Svanell lär Wikipedias representant läsa artikeln, men han korrigerade faktafel men bestämde själv över formuleringarna, berättar han i sin blogg:

Vad som är sant är att han bad att få läsa min artikel innan publicering, vilket jag gick med på eftersom det alltid är bra att låta en utomstående kontrolläsa en text. Guldbrandsson svarade sedan med ett mejl där han föreslog en mängd ändringar. I sitt blogginlägg kallar han dess ändringar för ”rättningar” och påstår att jag struntat i att föra in dem i texten.

I själva verket gjorde jag en mängd ändringar efter Guldbrandssons mejl – saker som faktiskt var fel, felstavade eller kunde uttryckas på ett tydligare sätt. Vad jag däremot inte gjorde var att följa samtliga Guldbrandssons egna förslag på hur min text skulle formuleras. Exempelvis tyckte han att jag efter konstaterandet att Wikipedia har infört många regler skulle skriva ”men reglerna är nödvändiga” och att jag i stycket om Larry Sanger skulle påpeka att Sanger ändå ”fortfarande gillar Wikipedia”. Han föreslog till och med ett eget slut, där han själv skulle få sista ordet i texten:

Ett av det största problemen med Wikipedia tycker jag är de grindvakter som finns. Det finns ett antal personer som har högre rättigheter än andra och kan ta bort material och slänga ut medarbetare.
En person jag kände ville skriva in mig i Wikipedia, jag hade ju trots allt gett ut en bok om att blogga (Alla kan blogga utgiven på Bilda förslag) och jag driver sedan början på 2000-talet en blogg som ett par gånger blivit nominerad till Stora Bloggpriset. Jag driver Stora Kulturbloggpriset som förra årets hade prisutdelning i Dramatens lokaler.
Okey, jag är inte alls någon jättekändis, men har ändå gjort en del som kunde göra det befogat att jag fanns med. Men den person jag känner som lade in uppgifter av mig blev utkastad från Wikipedia av grindvakterna och de var dessutom otrevliga på olika sätt.

Jag tror att det är det som är problemet med Wikipedia, att en klick som Svanell skriver meritokrati härjar, där nykomlingar blir avfärdade och utmobbade.

Det är synd på en så bra grundidé.

Och jag kan slå vad om att det under dagen kommer att komma ett par oerhört spydiga kommentar från denna meritokrati att jag bara är sur för att jag inte fick vara med i Wikipedia. Det är så den mobben fungerar, precis som mobben i sekter.

Synd är det. För i grund och botten är Wikipedia ett utmärkt exempel på kraften i sociala medier. Egentligen gillar jag Wikipedia.

Farmorgun har också bloggat om Svanell och Wikipedia.

Mattias Boström, som håller på att skriva en bok om sociala medier, har också tagit upp fallet i sin blogg:

Jag tycker dessutom att det är synd att Svanell över huvud taget inte nämner den källkritiska aspekten. Att Wikipedia alltid måste läsas med ett källkritiskt öga, att alltid kolla ”visa historik” för en artikel som man tänker hämta uppgifter från. Kommer alla fakta i artikeln från en enda skribent, som inte angett någon källa – ja, då ska man förstås dubbelkolla på annat ställe. Om artikeln försetts med något uppseendeväckande fakta under de senaste timmarna eller dagarna – ja, då ska man också vara försiktig med att använda sig av just detta fakta. Resten av Wikipedia-artikeln kanske man kan lita mer på, och speciellt i de fall då det är en flitigt redigerad artikel, dvs om ett ämne som är av större allmänintresse.

Kristina Alexandersson har också bloggat om det.
Här är för övrigt Wikipedias Lennart Guldbrandsson ( svar på SVD-artikeln.

Läs även andra bloggares åsikter om medier, wikipedia, mobbning, journalistik, Adam Svanell

Arkiverad under: Kulturpolitik Taggad som: Medier, mobbning, wikipedia

DN lade sig platt fall för Littorin, eller fick de den åtråvärda intervjun?

14 juli, 2010 by Rosemari Södergren


Uppvisningen i konsten att springa politikernas ärenden.
Det är en möjlig rubrik på ett inlägg som tar upp den intervju med Sven Otto Littorin som Dagens Nyheter publicerar idag 14 juli.
DN har lyckats med det som alla medier idogt har kämpat för sedan Littorin avgick som arbetsmarknadsminister.
Alla vill ha intervjun med honom, alla vill få honom att tala ut.
Men å andra sidan har DN fått vika sig totalt, de har lagt sig platt fall för de villkor Littorin ställde. Fast det var å andra sidan skulle det nog inte blivit något intervju alla, annars.

DN redogör för villkoren för intervjun:

Sven Otto Littorin kontaktade Dagens Nyheters arbetsmarknadsreporter för att få ge sin bild av den senaste veckans händelser. Han krävde dock att få intervjuas per mejl, för att själv få formulera sina svar i lugn och ro. DN har gått med på detta, under förutsättning att han svarade på följdfrågor.

Människor är knepiga varelser. Många med mig undrar varför Littorin inte direkt sade till Aftonbladet att han inte köpt sex. Han säger i intervjun att han är oskyldig till det han beskylls för i Aftonbladet.
Men osvuret är bäst. Människor är inte alltid helt smarta och gör inte alltid allt helt perfekt och enligt riktlinjer.
Littorin hade haft enorm press på sig på många håll och framför allt en pressad sitation kring sina barn. Om det är något som tär på en människa är det när barnen är inblandade.

Förra arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin anser att han har hamnat i en mardrömslik situation, där han anklagas för saker som han inte har någon möjlighet att fria sig ifrån. Han hade föredragit att få försvara sig i en rättslig process, och hoppas på en publicistisk prövning.

Att halvsanningarna fallit också på statsminister Reinfeldt är ett faktum däremot. Reinfeldt har gjort en blek figur och verkar inte ha agerat som någon bra chef när hans minister helt klart mådde dåligt.

Men det intressanta att diskutera nu är: föll DN pladask för Littorins villkor för intervjun? Borde de ställt fler och andra frågor?
Intervjun känns rätt lam och den upplevs rätt mycket som beställd av högerregeringens supportrar.
Jag skulle vilja ha svar på varför han valde att inte bara säga ”NEJ det är inte sant ” på Aftonbladetsfråga.

Cecilia Jacobsson som gjort intervjun för DN är en duktig journalist och noggrann och med integritet. Jag är kluven i frågan, borde en så stor och inflytelserik redaktion som DN trots allt tackat nej när de bara fick göra intervjun via mail? Eller kanske blir det bättre då. Littorin kan aldrig säga att han feltolkats, kan aldrig säga att journalisterna förvrängt hans svar.

Politiskt har Littorin varit en av de ledande i den utveckling som ställt många arbetslösa utan ersättning eller till så låg ersättning att det är en ren förolämpning. Littorin är en av frontfigurerna i högerns kamp för att minska de fackliga organisationernas inflytande. Trots det är han en människa och jag förstår att långvarig press kan ta också på en sådan figur.

Du har ju varit pr-konsult och ska väl vara expert på hur man sköter affärer i medierna. Varför gick det så snett den här gången?

–?Livet är en ingen handbok i pr. Man gör så gott man kan. Och när det är krig på alla fronter i ens liv samtidigt – om barnen, om hedern och i politiken – så är det så otroligt lätt att göra fel eller säga fel. Jag har bara försökt skydda mina närmaste. Även om inte det gick, så vet de åtminstone att jag försökt.

Läs även andra bloggares åsikter om journalistik, medier, skandaler, politik, högerregeringen, Littorin

Arkiverad under: Kulturpolitik Taggad som: högerregeringen, Journalistik, Medier, Politik, skandaler

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 13
  • Sida 14
  • Sida 15
  • Sida 16
  • Sida 17
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 38
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Filmrecension: Djävulen bär Prada 2 – ljummen mellanmjölk

Djävulen bär Prada 2 Betyg 2 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Djävulen bär Prada 2 – ljummen mellanmjölk

Filmrecension: Medelklassen – bitvis väldigt rolig men också orealistisk

Medelklassen betyg 3 Svensk biopremiär 1 … Läs mer om Filmrecension: Medelklassen – bitvis väldigt rolig men också orealistisk

Stimulerande med oväntade sound – Forq hos Playhouse

24/4 2026 Valand i Göteborg (arrangör … Läs mer om Stimulerande med oväntade sound – Forq hos Playhouse

Lågmält vibrerande pärla – Hold Everything Lightly aV Isabel Rumble

Isabel Rumble Hold Everything … Läs mer om Lågmält vibrerande pärla – Hold Everything Lightly aV Isabel Rumble

Krönika: Bandet som försvann – och dök upp på Kapellet

Det finns kvällar som inte riktigt går … Läs mer om Krönika: Bandet som försvann – och dök upp på Kapellet

Recension: Rat Pack Rhapsody, när musiken bär mer än historien

Rat Pack Rhapsody, Kulturhuset … Läs mer om Recension: Rat Pack Rhapsody, när musiken bär mer än historien

Fyndigt och fånigt om vartannat när tvåsamhetens villkor dubbelexponeras – Han den andre på Göteborgs Stadsteater

Av Monika Isakstuen Regi, … Läs mer om Fyndigt och fånigt om vartannat när tvåsamhetens villkor dubbelexponeras – Han den andre på Göteborgs Stadsteater

Sammanhållet statement övertygar i sin innerlighet – Peaceful Warrior av Örjan Hultén

Örjan Hultén Peaceful … Läs mer om Sammanhållet statement övertygar i sin innerlighet – Peaceful Warrior av Örjan Hultén

Recension: Ingen reträtt – Avantgardet vägrar bli bekväma

Avantgardet - United States of Sverige - … Läs mer om Recension: Ingen reträtt – Avantgardet vägrar bli bekväma

Recension av tv-serie: Unchosen – bygger mest på klichéer

Unchosen Betyg 2 Premiär på Netflix 21 … Läs mer om Recension av tv-serie: Unchosen – bygger mest på klichéer

Filmrecension: Left-handed girl – färgsprakande, berörande film om en påhittig femåring vi bara måste älska

Left-handed girl Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Left-handed girl – färgsprakande, berörande film om en påhittig femåring vi bara måste älska

Filmrecension: Dead Man’s Wire – siktet inställt på att hålla det hela så lätt och enkelspårigt som möjligt

Dead Man’s Wire Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Dead Man’s Wire – siktet inställt på att hålla det hela så lätt och enkelspårigt som möjligt

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in