• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Opera

Kanske får vi se Måns Zelmerlöw sjunga opera i allsången på Skansen

23 april, 2011 by Rosemari Södergren

Måns Zelmerlöw älskar utmaningar. Det måste vara så, annars skulle han inte hoppa på uppdraget som ledare för allsången, uppdrag som programledare i Melodifestivalen och ta rollen som Romeo i en musikal där Shakespeare blandvers byts ut mot nyskriven text till kända poplåtar.

Och det mesta Zelmerlöw kastar sig ut i verkar bli succér.

I sommar leder han alltså allsången och kanske, kanske kan vi där få se honom sjunga opera. I en intervju jag gjorde med honom för Teatermagasinet berättar han att han tränar opera ett par gånger i veckan med Loa Falkman.

Det är dock möjligt att vi får uppleva Måns Zelmerlöw sjunga opera under allsången. Han ligger i operaträning. Loa Falkman som spelar Fader Laurence i Romeo & Julia tränar honom ett par gånger i veckan.

– Vi får se om jag lärt mig tillräckligt. Än är jag inte bra nog för det, säger Måns Zelmerlöw.

I intervjun berättar Måns Zelmerlöw att en drömvärvning till Allsången vore Coldplay. Ja, det håller jag med honom om. Om han lyckas få dit Chris Martin med bandkamrater skulle nog Skansen bli hur fullsmockad som helst med fans som skulle köa i veckor i förväg.

Läs även andra bloggares åsikter om Måns Zelmerlöw, opera, allsången, Skansen, intervju

Arkiverad under: Scen Taggad som: Allsången, Intervju, Måns Zelmerlöw, Opera, Skansen

Operakritikens framtid diskuterades och det fanns faktiskt en 30-åring i publiken

29 mars, 2011 by Rosemari Södergren

Mogens H Andersson, som bloggar om opera för Kulturbloggen, var med i panelen när Kungliga Operan i Stockholm hade bjudit in till en diskussionsafton med utgångspunkt i frågan:
Vad händer med operakritiken i framtiden?

Operakritikens framtid diskuterades och det fanns faktiskt en 30-åring i publiken. Det var Loretto Linusson som bloggar om musik och teater på Kulturbloggen och som också bloggar i sin blogg Kaffekopp och cigarettrök.

Opera som konstart har problemet att den associeras med konservativa värderingar, att den inte upplevs ha något att säga om samhället idag. Det är synd att det är så. Det togs upp under paneldebatten. jörn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter berättade att han pratat opera med kända kulturskribenter som vägrar skriva om opera för att det inte är någon folkets kultur.
– Intellektuella går inte på opera och om de gör det så skäms det, sade Björn Wiman

I slutet av debatten tog Kungliga Operans chef, Birgitta Svendén, upp att hon inte tyckte det rådde någon kris för operakonsten, egentligen. De digitala sändningarna av opera av Folkets hus och parker runt om i landet är ofta slutsålda och har lockat massor till operan. Fria operagrupper har startats.

Men ändå, faktum är ju att den yngre generationen lyste med sin frånvaro under operadebatten under tisdagskvällen. En stund under debatten fick några operakritiker komma fram och prata. De sade framför allt att utrymmet i papperstidningarna krympt, att de inte får skriva så mycket. Det är ju också ett argument som kommer ur en konservativ syn på situationen. Det finns inget brist på utrymme på webben.

En sak jag tycker blev konstig i debatten var att all kritik handlade om de traditionella redaktionernas kritiker, som kallades professionella medan alla bloggare betraktades som amatörer. En mycket konstig attityd.
En ung journalist som kommer till DN skulle alltså vara med professionell än en person som kanske skrivit om opera i andra sammanhang i tjugo-trettio år? Eller hur är det med vi som är journalister men väljer att publicera oss i bloggverktyg, är vi amatörer eller proffs? Är proffskritiker bara de som jobbar på DN, SVD, Aftonbladet och Expressen?

Kristina Widestedt, medieforskare, berättade att kritikerkåren växte fram under 1950-talet, i samband med när journalistkåren växte och etablerades som ett yrke.

Björn Wiman, DNs kulturchef tog upp sin tidnings kamp för att ett nytt operahus. Ja, DN:s kulturavdelning går hand i hand med Folkpartiet när de driver denna fråga. Det tog han dock inte upp, men han sade däremot att ett nytt operahus behövs för att operan ska få den position i kulturlivet som det förtjänar.

Birgitta Svendén, operachefen, menade att operahuset med sin trappa kan vara skrämmande både metaforiskt och bokstavligt.

Det var en intressant diskussion på många sätt, framför allt det som handlade om operan och operakonsten. Den krystade indelningen mellan proffskritiker och bloggare, hoppas jag dock slippa höra mer om.

Här kan du höra lite ur inledningen och vad vår operabloggare, Mogens H Andersson berättade om sig och sitt förhållande till opera och operabloggande.

PS Övriga i panelen var: Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, Johanna Garpe, regissör och Kristina Widestedt, medieforskare. Moderator var Torbjörn Eriksson, press- och informationschef och Katarina Aronsson, dramat

Läs även andra bloggares åsikter om kulturpolitik, opera, Mogens H Andersson, Kungliga Operan, operadebatt

Arkiverad under: Kulturpolitik Taggad som: Kulturpolitik, Kungliga Operan, Mogens H Andersson, Opera

Kulturbloggens operabloggare medverkar i diskussion om operakritikens framtid

22 mars, 2011 by Rosemari Södergren

Vad händer med operakritiken i framtiden? Det ska diskuteras på en diskussionskväll arrangerad av Kungliga Operan i Stockholm. Mogens H Andersson, som bloggar om opera för Kulturbloggen kommer att delta i panelen tillsammans med Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter, Johanna Garpe, regissör och Kristina Widestedt, medieforskare.

Moderator är Torbjörn Eriksson, press- och informationschef och Katarina Aronsson, dramaturg.

Diskussionen kommer att utgå från frågeställningar som:
Med mindre utrymme på kultursidorna, och ett medielandskap i förändring, hur kommer operakritiken att se ut?
Diskussionen om kritiken och dess roll förs ständigt i operahusen.

Kungliga Operan bjuder in till ett samtal där forskare, kritiker, publik, kulturjournalister och representanter från de konstnärliga grupperna belyser frågan ur olika perspektiv och blickar framåt. Vad ska vi ha kritiken till? Vilken kritik vill vi läsa? Är den viktig? För vem?

Samtalet äger rum tisdagen den 29 mars kl 18.00-19.30 i Operakaféet.

Här bjuder Kungliga Operan in till diskussionen.

Läs även andra bloggares åsikter om opera, kulturpolitik, kultur, kulturjournalistik, Mogens H Andersson, Björn Wiman, Kungliga Operan, debatt

Arkiverad under: Kulturpolitik Taggad som: Björn Wiman, debatt, Kultur, Kulturjournalistik, Kulturpolitik, Kungliga Operan, Mogens H Andersson, Opera

Salome, Richard Strauss festopera

1 december, 2010 by Redaktionen


Tisdagen den 30 november var det min födelsedag och egentligen är det ju inget märkvärdigt med att fylla år, men nu handlade det alltså om min 65-årsdag, vilket ju innebär att jag dagen efter var pensionär på riktigt dvs ATP-pensionär för det är väl det som det kallas?

Egentligen slutade jag arbeta när jag fyllde 62, så jag upplever ju att jag redan är pensionär, men med den skillnaden att nu får jag lite mindre att röra mig med, men å andra sidan kommer jag ju nu att bli berättigade till pensionärsrabatter så det kanske jämnar ut sig.

Vad gör man på sin födelsedag om man nu gillar opera, jo man går naturligtvis på opera. Från första början hade jag ju planerat att se ”Madama Butterfly” som just nu går på Malmö Opera, men eftersom jag såg premiären i lördags så ville jag hellre gå på bio och se Richard Strauss ”Salome” som gick på SF:s Operabio och med vår egen Erika Sunnergårdh som Salome.

Det var en filmad liveversion från Teatro di Communale i Bologna, som hade premiär i januari 2010.

Det är en opera som jag har sett ett par gånger tidigare bland annat på Malmö Opera och med en fantastisk Jochanaan, Fredrik Zetterström och egentligen skulle Susanna Levonen ha sjungit Salomes parti, men just den kvällen var hon ersatt av en annan sopran.

I denna uppsättning sjöngs Salome´s parti av Erika Sunnergårdh och det gjorde hon med äran i behåll. Det är ju ett mycket krävande parti även för en skicklig dramatisk sopran. Erika var självklart bäst på plan, men det fanns även andra goda prestationer och utöver Jochanaan, som sjöngs av Robert S Doss och Herodes som sjöngs av Robert Brubaker vill jag särskilt framhålla Mark Milhofer som sjöng den tjänstvillige löjtnanten Narraboths parti. Det var en ren fröjd att lyssna på honom.

I övrigt har jag inget särskilt att anmärka på och för en gångs skull kunde jag utan vidare acceptera scenografin och det är numera inte så ofta det händer.

Orkestern under ledning av den för mig helt okände dirigenten, Nicola Luisotti, gjorde enligt min enkla mening en fantastisk prestation. Att följa Richard Strauss partitur lär sannerligen inte vara en sinekur, men den uppgiften klarade de galant. Det är något visst med Strauss musik och det är ju definitivt en musik som jag gärna lyssnar till särskild efter att ha lyssnat på två operor av Giacomo Puccini, med bara några dagars mellanrum. Även om Puccinis musik tillhör min absoluta favoritmusik så skadar det inte med lite Richard Strauss då och då.

Det här var andra gången jag såg på Operabio med SF och förra gången såg jag Don Carlos i en inspelning från La Scala och det var faktiskt något av det tråkigaste jag har sett och den föreställningen hade jag lika gärna kunnat se på dvd hemma i spendid isolation.

Gårdagens föreställning gav absolut mersmak och det är med en viss spänning som jag kanske kommer att se W A Mozart´s ”Cosi fan tutte”

Här kan du läsa mer om föreställningen.

Arkiverad under: Musik Taggad som: Opera, Richard Strauss, Salome, SF Bio, Teatro di Communale di Bologna

Skivrecension: Divine – A Divine Christmas

1 december, 2010 by Redaktionen

Divine – A Divine Christmas
Carpe Diem

När de tre tenorerna José Carreras, Plácido Domingo och Luciano Pavarotti strålade samman i början av nittiotalet och körde arenaopera för fulla hus var det lite som att deras karriärer var lite på dekis. Visst, de var (och är i den mån de är i livet) fortfarande affischnamn på sina respektive operahus, men de stora prestationernas tid var över för deras del. Dock medförde de tre tenorerna att många fler fick möjligheten att ta del av operans stora schlagerlåtar i en betydligt folkligare kontext än Scalan och Mettan.

Trion Divine som består av Gabriella Lambert-Olsson, Katarina Böhm och Caroline Gentele befinner sig mitt i sina karriärer och har alldeles nyligen tilldelats Kjerstin Dellerts stipendium. Folkligheten är vad som förena Divine med De Tre Tenorerna (även om det nu rör sig om två sopraner och en mezzo) även om det inte är fullskaliga arenakonserter, utan snarare intima små konserter runt om i land och rike för en publik som annars inte skulle ha tillgång till operans små örhängen.

Divine Christmas avviker på intet sätt från denna folknärhet. Det rör sig om elva låtar (plus en gömd bonuslåt som inte alla cd-läsare – däribland min – inte klarar att läsa av) bestående av en traditionell julrepertoar. Bland låtarna finns O helga natt, Stilla natt, två Ave Maria (Gaccini jämte Bachs) med flera, snyggt arrangerat för att sjungas i trio och faktiskt med en befriande avsaknad av julmossighet. Ok, flosklerna finns där i form av en och annan virveltrumma och andra klockiga slagverksinstrument ljuder. Men det hör liksom till, en julplatta är inte gjord för att lyssnas till, utan för att vara bakgrundsmusik. En låt som annars är värd att lyssnas på på riktigt är annars Mozarts Alleluja ur Exsultalte Jubilate där Gabriella Lambert-Olsson får komma till sin rätt.
Läs även andra bloggares åsikter om julskivor, opera, recensioner, musik

Arkiverad under: Recension, Skivrecensioner Taggad som: julskivor, Musik, Opera, recensioner

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 13
  • Sida 14
  • Sida 15
  • Sida 16
  • Sida 17
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 24
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

SVT öppnar Roxettes arkiv med en ny … Läs mer om Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

U2 - Carnaval De Luz - Betyg 4 … Läs mer om Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Lilla Amélie eller tecknet för … Läs mer om Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Teaterkritik: God jul – Underbart rolig och träffsäker

God jul Av Jonas Karlsson Dramatisering … Läs mer om Teaterkritik: God jul – Underbart rolig och träffsäker

Uppseendeväckande fullödig produktion – Den fule

Den Fule utan titel 5 Inspelad … Läs mer om Uppseendeväckande fullödig produktion – Den fule

Filmrecension: A Talent For Murder – känns ofärdig och som ett måttligt genomtänkt experiment

A Talent For Murder Betyg 2 Svensk … Läs mer om Filmrecension: A Talent For Murder – känns ofärdig och som ett måttligt genomtänkt experiment

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in