
Den 19 april 1940 griper svensk polis den brittiske affärsmannen Alfred Rickman, som misstänks vara ledare för en brittisk sabotageliga i Sverige. Misstankarna bekräftas inom kort då polisen hittar 200 kilo sprängämnen. Utifrån tidigare hemligstämplat material skildrar Tommy Jonason och Simon Olsson de häpnadsväckande attentatsplanerna i boken Rickmanligan.
Ett pressmeddelande berättar:
Snart grips ytterligare personer och utredningen växer. Det står klart att den så kallade Rickmanligan har planerat ett omfattande sprängdåd mot hamnen i Oxelösund, som skeppar svensk järnmalm rakt in i tysk krigsindustri.
– Vi visar att attentatet var förankrat på högsta ort, hos premiärminister Chamberlain och marinminister Churchill, säger bokens ena författare Simon Olsson, och fortsätter:
– Attentaten planerades utan hänsyn till Sveriges neutralitet och eventuella svenska offer.
Under rättegången avslöjas chockerande detaljer om ligans långt framskridna planer – till och med datumet var redan bestämt. Det svenska samhället skakas av uppgifterna.
– Hur nära var det att ett attentat på svensk mark verkligen genomförts? Och hur hade det i så fall påverkat Sveriges roll i det pågående kriget? Det här är frågor som vi också diskuterar i boken, berättar bokens andra författare Tommy Jonason och framhäver:
– Först häromåret hävdes hemligstämpeln på det brittiska materialet, som har gett oss nya avslöjande detaljer om Rickmanligan och dess planer.

Boken är tung, den är tjock, men går lätt och snabbt att läsa. Skärva för skärva växer ett känslomässigt landskap fram, samtidigt som familjernas liv flätas samman med Sveriges koloniala politik. Eposet är skrivet i en lyrisk form med oftast bara några korta rader per sida. Samtidigt som det är lätt att läsa är varje ord vägt på guldvåg och det finns så mycket i varje rad. Jag kan sitta och läsa några rader på en sida och sedan se inom mig så mycket, känna så mycket inom mig. Diktverket har som alla riktigt, riktigt stora litterära verk många nivåer och den tål att läsas om och om igen. Varje gång kommer läsaren att uppleva något nytt, något som fördjupas för varje gång och människorna i verket träder fram som levande framför mig. 















