Titel: Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz
Författare: Göran Rosenberg
Förlag: Albert Bonniers förlag
Utgiven: 201203
ISBN 978-91-0-012627-8
Jag har alltid läst Göran Rosenbergs böcker och artiklar med stor behållning och jag blev väldigt glad när jag såg att hans bok ”Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz” blivit nominerad till Augustpriset. Det är en mycket bra bok. Det har på senare till kommit ut många romaner på temat ärvda trauman, formandet av identitet hos andra generationens invandrare, främlingskapet och känslan av utanförskap när personliga minnen inte går ihop med den offentliga omgivningens minnen.
Göran Rosenberg har ingående försökt sätta sig in i sin fars känslor och tankar efter upplevelserna i krigets Tyskland och Polen, fångenskapen i koncentrationsläger och framför allt befrielsen, som enligt omgivningens mening borde varit den ultimata lyckoupplevelsen, men vars himlastormande känslor aldrig infann sig. Som barn funderade han naturligt nog inte mycket över dessa frågor men allt eftersom tiden gått, med mognad och erfarenhet som följd, har tanken på fadern och vem han var vuxit, ältats, formats och omformats för att slutligen skrivas ner till en strålande insiktsfull roman.
Göran Rosenberg är journalist i botten och detta märks i hans enormt gedigna researcharbete med romanen, som delvis har formen av dokumentär. Han beskriver livet i det nya landet efter kriget och 1950-talets svenska folkhem med stor detaljrikedom allt ifrån möblerna i den lilla lägenheten i den nybyggda stadsdelen Näset i Södertälje till arbetet på lastbilsfabriken och faderns ansträngningar att uppnå bekräftelse och egenvärde.
Den tyska krigsindustrin led under året 1944 brist på arbetare och man beordrade det tyska förintelsemaskineriet att leverera slavarbetare. Provisoriska slavarbetsläger inrättades och slavarbetare levererades från Auschwitz, de transporterades från plats till plats allt eftersom industrierna bombades sönder. Författaren beskriver i boken sin mödosamt genomförda bilresa i faderns fotspår genom denna lägerarkipelag i Tyskland.
Bokens språk har sedan slipats litterärt till vacker och gripande prosa, oerhört njutbar att läsa. Bara inledningen av boken när han beskriver den gamla gångbron över kanalen i Södertälje, med sina stålbalkar och hemska dragning till djupet inunder är en kraftfull metafor som visar på vad komma skall. Och senare – en tillbakablick från våren 1943 när ghettot i Warszawa likvideras till tonerna av musiken och skratten från en karusell i en park utanför dess murar!
En bra roman kan ge nya insikter, denna gav mig den att lyckliga slut inte existerar i en välmenande men oförstående omvärld.
Jag unnar verkligen Göran Rosenberg belönas med Augustpriset för boken ”Ett kort uppehåller på vägen från Auschwitz”. Nu återstår bara att hålla tummarna!
Text: Vivian Gustin
Allt han skrivit är bra och denna bok i synnerhet.
Ps.
Boken ”Plikten,profiten och konsten att vara människa” är också värd att nämnas i sammanhanget.
Ds.