Havsmannen
Författare: Carl-Johan Vallgren
Förlag: Albert Bonniers förlag
ISBN 978-91-0-012729-9
Utgiven: 201203
Varje berättelse har en början och ett slut, berättar Nella för sin lillebror. ”Början kanske inte alltid är så vacker; huvudsaken är att den leder till en punkt där saker och ting blir bättre”. Men Nellas eget liv i 80-talets Falkenberg går runt i cirklar.
Den 15-åriga flickan har ett tungt ansvar på sina axlar. Hennes pappa sitter i fängelse, mamman super och 13-åriga brodern Robert mobbas i skolan. Det är Nella som får se till att syskonen har mat, som köper hudkräm till Roberts eksem och som lagar hans glasögon när mobbarna har trampat sönder dem. I skolan håller hon dessutom ständigt ett vakande öga på brodern, som utsätts för en allt grymmare mobbing.
Efter att ha blivit ögonvittne till en obehaglig händelse blir hon själv angripen och hotad av klasskamraten och psykopaten Gerard, som är ledare för mobbarna. Och när syskonens pappa kommer hem från fängelset blir situationen ännu värre.
Trots allt elände håller Nella sig flytande och söker ständigt nya lösningar. Det som ger henne energi är kärleken till brodern. Hon har också två vänner, klasskamraten Tommy och ”Professorn” som skadat benen i en bussolycka och bor ensam med en stor samling av böcker och föremål.
En bit in i romanen tar dock berättelsen en ny vändning när Havsmannen dyker upp. Havsmannen är en annorlunda frälsargestalt som blir syskonens räddning. Fångad och plågad av människorna behöver även han Nellas hjälp till att börja med, men till slut blir det han som offrar sig för Robert.
Havsmannen är på ett plan en obehaglig studie i mobbingens väsen. Beskrivningen av hur en störd person som Gerard kan få sina medlöpare att plåga både människor och djur kopplas till historien om hur Havsmannen blir misshandlad och hånad. Vallgren sätter fingret på det oresonliga hat som tycks väckas hos människor när de möter svaghet och hjälplöshet.
Samtidigt är boken en skildring av kärlek mellan syskon, om att ställa upp för varandra och om att inte ge upp. Även om alla berättelser inte har ett tydligt och lyckligt slut så förmedlar Havsmannen att det alltid finns hopp och att hjälp kan finnas där man minst anar.
Relaterat: recensioner i Svenska Dagbladet, Expressen, Corren.
Läs även andra bloggares åsikter om Carl-Johan Vallgren