• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Scenkonst

Boulevardteatern arrangerar teaterfestival i samband med Pride

11 juli, 2012 by Redaktionen

Boulevardteatern bjuder in till en teaterfestival i samband med Pridefestivalen i Stockholm slutet av juli och i början av augusti: PRIDE@Boulevard.

För första gången Boulevardteatern anordnar en egen scenkonstfestival i samband med Stockholm Pride.
– Vi vänder oss till de som vill maxa sin Pride-upplevelse och inte tycker att det ordinarie programmet är nog, men också till de som inte har råd med en veckobiljett till själva Pride-festivalen och ändå vill
insupa lite queer-kultur, skriver teaterns konstnärlige ledare Adam Gardelin i ett mail

Festivalen innehåller följande föreställningar:

DARK ROOM
– En homomonolog av och med Linus Törneberg

Det handlar om att komma ut. Det handlar om att våga. Vem ser till att du vågar och vad kan konsekvenserna bli? Vi får träffa Freddy som gömmer sig i sin mörka garderob, men som har något inom sig som försöker
få honom att säga ”det”. Säga att han är bög, homo, gay …
Följ med i en hisnande komma ut-historia i Jekyll & Hyde-anda.Vem vinner kampen inombords? Kampen i Freddys eget ”dark room”.

Linus Törneberg har studerat vid Boulevardteaterns teaterskola. 2010 medverkade han i World Championships of Performing Arts i Los Angeles. Dark Room är Linus första soloföreställning.
Text och medverkan: Linus Törneberg
Regi: Adam Gardelin

BORN THIS WAY?
– En scenisk studie i människans val av och med Adam Gardelin
och Angelica Herger, Featuring Åslög Enochsson

Vilka val definierar människan? Är det de små eller stora valen som formar oss mest? Hur kan vi påverka val som biologin har gjort åt oss? Och hur omedvetna är våra medvetna val?

I denna rafflande nyrevy gör vi en djupdykning i människans inre och vrider och vänder på frågor om sexualitet, kön, identitet och självbild på ett ganska kontroversiellt sätt.

Angelica Herger och Adam Gardelin är performanceduon som rört sig från queerklubben Högkvarteret, med sin “Ho-rah-rah Revue” till Kungliga Dramaten med “Unga Om Ingmar – Bergman Bakom Baskern”. Med sång, dans
och lite naket som sina främsta vapen ger de både hetero- och homonormen en rejäl känga!
Text, regi och medverkan: Angelica Herger och Adam Gardelin, Featuring Åslög Enochsson

KEEP IT GAY!
– Musikalkonsert i en akt presenterad av Trojkan Nöjesproduktion

Under denna intima konsert får vi följa med på en resa genom musikalens underbara värld. Publiken kommer bjudas på hits från musikaler som RENT, Grease, The Producers, Wicked, Wizard of Oz, Rocky Horror Show, Hedwig and the Angry Inch, Saturday Night Fever, och många,
många fler. Det blir både sånger med gaytema och mer traditionella låtar som fått
en queer twist.

Trojkan Nöjesproduktion har tidigare producerat både nyskriven musikal, musikalshow och musikalkonsert och nu är de redo att sprida magi över Boulevardteatern.
Konferencier: Adam Gardlein
Kapellmästare: Johan Östlund
Medverkande: Henric Flodin, Sandra Johansson, Hjalmar Nordén, Elin Westin, Sanna Magnusson, Martin Lindroos, Jennifer Nilsson, Rebecka Gustafsson, Annika Uppenberg, Sanna Gibbs, Anders Almgren

BONUSFÖRESTÄLLNING:
Dr Jekyll & Mr Pride

– En färgsprakande musikalisk tolkning av Robert Louis Stevensons mörka klassiker med Konstkompaniet Bombina Bombast.

Att inte passa in är en känsla som alla människor upplevt, oberoende vilken tid och plats man levt i. De flesta av oss väger mellan två personligheter, en som vi visar upp för allmänheten och en som vi har
inom oss. I Robert Louis Stevensons klassiska roman ”The Strange Case of Dr Jekyll & Mr Hyde” handlar det om en mans kamp mellan sin goda och onda sida, men när vi i Konstkompaniet Bombina Bombast återberättar denna historia i HBTQ-tappning utgår vi från ett annat tidlöst dilemma
– Att våga vara oss själva eller passa in i normen.

Mer om festivalen på dess Facebooksida: www.facebook.com/PrideBoulevard

Läs även andra bloggares åsikter om Boulevardteatern, teaterfestival, Pridi, hbtq, hbt, gay, teater, scenkonst

Arkiverad under: Scen, Teater Taggad som: Boulevardteatern, gay, hbt, hbtq, Pridi, Scenkonst, Teater, teaterfestival

Bra är inte ordet: Ödmjukt auditiondrama gästar Parkteatern

27 juni, 2012 by Redaktionen

“Bra är inte ordet”,
Parkteatern Stockholm
Galärparken,
Manus: Bengt Järnblad
Regi: My Holmsten
Musik: Johanna Perera Eriksson, Jonas Gröning
Scenografii: Sven Haraldsson

Speakerrösten kallar gällt till Parkteaterns audition. De två skådespelarna Joanna Perera Eriksson och Oscar Pierrou Lindén hastar, i en metaversion av sig själva, mellan prover och castings för att tillfredsställa en jury som alltid vill ha mer, bättre eller annat. De formulerade motiven är olika; man vill göra mamma stolt, bekräftas som person eller få det stora genombrottet. Men vägen dit, som en nobody med anonymt könummer och hemliga drömmar om ett kravlöst liv i kassan på ICA, är ett hårt pris att betala. Om pjäsen har en frågeställning lyder den; Varför utsätta sig för bedömning? Varför inte bara duga som man är?

Dessa är mantran som präglar Bengt Järnblads minimusikal “Bra är inte ordet” i regi av My Holmsten. Alla våras dröm om bekräftelse à la ”mamma titta på mig” och samtidigt hatkärleken, det nästintill beroendeartade förhållandet till att bli bedömd, hinns med under de knappa 60 minuter då föreställningen spelas. Korta passager av fattig monolog/dialog och ett par tafatta försök att bjuda in publiken, leder oss fram till de musikalnummer, vilka utgör föreställningens styrka. Musikinslagen (som är komponerade av skådespelarna själva) lyckas ringa in en bredd från traditionell musikal till soul och Abbaschlager och de ömsom krävande sångnumren, utförs med bravur och ackompagneras av stundtals riktigt fina arrangemang.
Järnblads pjäs vågar sig också på lite samhällskritik i ett försök belysa juryns maktutnyttjande och de rasistiska samt homofoba fördomar som får avgöra i ett urval där ens talang inte längre spelar in. Tyvärr är dialogen med den inspelade juryrösten en aning schablonartad och i brist på finkänlighet riskerar publiken att skrivas rejält på näsan.

Musikalen bjuder dock på ett och annat hjärtligt igenkänningsskratt, framförallt då arbetsmarknadsutsikter för wannabe-kulturarbetare tas upp, där man i bästa fall erbjuds ströjobb som smurf på finlandsfärja.

Den dramatiska bågen existerar dessvärre inte och efter en obegriplig vändpunkt sitter man i slutnumret och väntar på poängen. Som inte kommer. Trots detta vill jag ge en eloge till skådespelarna som kämpar i det svårflirtade sommarvädret och sprider värme och medmänsklighet i sina roller, som dock hade mått bra av en matigare dialog och en mer direkt publikkontakt. Idén är tydlig, men tyvärr når utförandet inte ända fram. Med risk för att låta som en uttagningsjury är bra inte riktigt ordet.

Text: Karin Westlund

Medverkande: Oscar Pierrou Lindén, Joanna Perera Eriksson

Läs även andra bloggares åsikter om Parkteatern, recension, scenkonst, teater

Arkiverad under: Recension, Teater, Teaterkritik Taggad som: Parkteatern, Recension, Scenkonst, Teater

Världens kvinnliga dramatiker träffas i Stockholm i augusti

20 juni, 2012 by Redaktionen

Afghan voices, en grupp unga tjejer från Afghanistan, Guerilla Girls on Tour från USA, skådespelerskorna Shabnam Toulei från Iran och Lana Nasser från Jordanien, den egyptiska journalisten, aktivisten och regissören Sondos Shabayak. Det står på programmet när WPIC, Women Playwrights International Conference, träffas i Stockholm och det är första gången konferensen hålls i norra Europa.

Ett pressmeddelande berättar att 260 deltagare från 46 länder kommer till Stockholm för att mötas, diskutera och utbyta erfarenheter och idéer. Det späckade programmet ger en inblick i teater från hela världen. Arabvärlden, Afghanistan, Baltikum och Afrika är i fokus.

Fem offentliga föreställningar ges, från Amman, Teheran och Berlin. Konferensen är en av årets stora teaterhändelser i Sverige. Den hålls på Södra Teatern och Dramalabbet 15-20 augusti med Riksteatern som värd.

Konferensen har temat ”The Democratic Stage” med tre Key Notes, nyckelteman för olika dagar. De är ”Arabvärlden”, ”Teater för barn och unga” och ”Afrika”. Dessutom workshops, föredrag, readings och föreställningar. Samtliga Key Notes och fem av föreställningarna är offentliga.

Från uppmärksammade Ballhaus Naunynstraße i Berlin kommer Beg your pardon av Marianna Salzmann, en stark berättelse om den unga Thea, som har svårt att finna ro i sin tillvaro. Hon är gravid och barnets pappa gläder sig. Men hon flyr utomlands, för att komma undan det traditionella liv hon vantrivs med. Resan tvingar henne gång på gång att rannsaka sig själv. Föreställningen ingår i teaternätverket Europe Now, som Riksteatern är del av. Föreställningen ges 19 augusti på Södra Teaterns stora scen.

In the Lost and Found: The Red Suitcase är skriven av Lana Nasser, Jordanien, som även spelar föreställningen. Den vann Etel Adnan Award for Women Playwrights 2011 och får nu Skandinavienpremiär. Föreställningen speglar västvärldens syn på kvinnorna i Mellanöstern. Utifrån egna erfarenheter och andra kvinnors berättelser lyfter hon sociala tabun och projiceringar. Föreställningen spelas torsdag 16 och fredag 17 augusti på Dramalabbet. Etel Adnan (f 1925), som är inbjuden till konferensen, är en amerikansk-libanesisk poet, författare och bildkonstnär. Priset finansieras av Riksteatern tillsammans med teatern Al Madina i Beirut och delas ut för tredje gången under konferensen.

Andra föreställningar att se fram mot är Autumn Dance med den iranska skådespelerskan Shabnam Toulei. Sedan 2005 lever hon i exil i Paris eftersom hon inte får utöva sitt yrke i hemlandet. Autumn Dance är berättelsen om tre kvinnor med helt olika bakgrunder. Efter att ha trotsat den iranska regimen möts de i Teherans ökända fängelse ”Evin”. Shabnam Toulei gestaltar alla tre rollerna. Spelas söndag 19 och måndag 20 augusti på Dramalabbet.

Lördagens nyckeltema är barn- och ungdomsteater som diskuteras av Suzanne Osten och Marina Barham från Al Harah i Palestina. Varför är teater viktigt för barn och unga? Sverige har ett gott renommé när det gäller barnteater. Men vad betyder det i Palestina, där Suzanne Osten gästat Al Harah?

Söndagen innehåller afrikanskt tema med samtal mellan Sydafrikas grand old lady, Fatima Dike, och den betydligt yngre Amy Jephta. Hur beskrivs världsdelen Afrika, söder om Sahara, av de kvinnliga dramatikerna? Denna dag presenteras även platsen för nästa konferens, år 2015. Cape Town.

Guerilla Girls on Tour! ger föreställningen Feminists are funny och håller även en workshop med de hitresta dramatikerna. Medlemmarna har tagit sina namn efter döda kvinnliga artister, när de framträder bär de masker för att dölja sina riktiga identiteter. Dom gör det för att belysa frågor om diskriminering och rasism i stället för att lyfta sina egna personligheter. Det är också ett sätt att förhindra att kvinnliga artister förpassas till fotnoter och historieböckernas baksidor.

Förutom föreställningarna medverkar en rad starka personligheter i konferensen. En av dom är den egyptiska journalisten, aktivisten och regissören Sondos Shabayak som deltar i protesterna vid Tahrirtorget och leder gruppen Tahrir Monologues. De arbetar nu med ett material som består av berättelser från revolutionen. I sin föreläsning kommer hon att koppla frågan om skrivande till händelser just nu, om hur storytelling blir ett möjligt sätt att spegla vad som händer när det händer snabbt. Och hur storytelling kan bidra till nytt skrivande. Tillsammans med Nidal Al-Achkar från Al Medina Theatre och Mona Knio, Beirut University, medverkar hon på temadagen om Arabvärlden torsdag den 16 augusti.

Unga dramatiker från Baltikum och Ryssland, som skriver på sex olika språk, presenterar sig i ett uttömmande seminarium. Ett annat seminarium tar upp kvinnors rättigheter och möjligheter att få uttrycka sig konstnärligt med bl a Agneta Pleijel från svenska PEN. Diskussioner förs kring hur minoriteter görs synliga på scenen och hur står det till med den kvinnliga representationen på våra scener i Sverige, England, Australien? Och vad betyder begreppet Community Theatre i olika länder?

Fakta
WPI, Women Playwrights International, är ett nätverk för kvinnliga dramatiker i syfte att stödja utvecklande kontakter över gränserna och skapa internationellt erkännande av kvinnors arbete inom teatern. I riktlinjerna står bland annat att det omfattar alla kvinnor på teatern, oavsett ras, klass, ålder, etnisk eller religiös bakgrund, sexuella preferenser eller funktionshinder. En konferens arrangeras vart tredje år, nu 2012 för nionde gången. Sedan starten 1988 i Buffalo, USA, har konferensen, en kreativ mötesplats, flyttat runt till Canada, Australien, Irland, Grekland, Filippinerna, Indonesien och Indien.
I år, den 15-20 augusti, hålls konferensen på Södra Teatern och Dramalabbet i Stockholm med Riksteatern som värd. Det är första gången den hålls i norra Europa. För att bredda kontaktytorna har särskilt fokus lagts på att nå kvinnliga dramatiker i Mellanöstern och Afrika, bl a genom samarbete med de båda teatrarna Al Madina i Libanon och Al Harah i Palestina. Ca 260 deltagare från 46 länder kommer till Stockholm.

Nätverkets hemsida hittar du här.

Mer om konferensen på Riksteaterns hemsida.

Läs även andra bloggares åsikter om Women Playwrights International Conference, WPIC, dramatiker, scenkonst, teater, Dramalabbet, Södra teatern

Arkiverad under: Scen, Teater Taggad som: Dramalabbet, Dramatiker, Scenkonst, Södra teatern, Teater, Women Playwrights International Conference, WPIC

Plask! – dråpliga clowner plaskar runt

7 juni, 2012 by Redaktionen

Plask!
Pantominteatern som del i Parkteatern i Stockholm
Premiär 6 juni 2012

Att på nationaldagen ta sig till Tensta och Nydalsparken för att se premiären av Plask!, en pantomimteater, kändes som en bra sätt att fira dagen. Tensta, är en invandrartät stadsdel i Stockholm. Efter en stunds funderande så kom jag fram till, att den dagen, man inte tänker
på var nationaldagen firas, den dagen ser jag fram emot. Det är full fart i Tensta centrum när vi kommer ut ur tunnelbanan och det pågår en hel del aktiviteter och det firas.

Enligt programbladet är Plask! ”en interaktiv och rolig mimföreställning för barnfamiljer. Två sommarvikarierande parkarbetare dyker upp vid plaskdammen för att åtgärda ett problem, men det går inte riktigt som de har tänkt sig…” en uppsättning av Pantomimteatern.

Eftersom föreställningen vänder sig till småbarnsfamiljer, så tog jag med mig Lucas 2 1/2 år för att få en ”småbarnsbedömning”.

Nydalsparken är till lekytan en stor parklek och plaskdammen upptar en hel hel del av den ytan. Trots att det är rätt många barn och vuxna på plats, så känns inte föreställningen speciellt intim, utan något som
pågår en bit bort. Under tiden föreställningen pågår, kommer fler besökare. Mimarnas engagemang är det inget fel, de väcker nyfikenhet och de är verkligen inte rädda för att bli blöta.

Trots en nyvaken och rätt sur Lucas, så fastnar hans blick snart på ”parkarbetarna” en bit bort och han blir fascinerad av de dråpliga clownerna som plaskar runt. Föreställningen som är på 20 minuter känns
rätt kort och efter en förvandling från parkarbetare till dansande, vadj jag tror är fåglar så är det över. Han har suttit hela tiden och tittat, så tröttnade gjorde han inte. Det måste ge ett gott betyg till
Plask!

Har man barn i småbarnsåldern, ska man mao inte tveka utan ta sig till något av de ställen Plask! spelas under sommaren. Bristerna i föreställningen berodde mer på parkens, för föreställningens, passande storlek, än på skådespelarna. Det hade varit roligare att ha varit närmare, kanske till och med fått några vattenstänk på sig. Men för Lucas spelade det ingen större roll, han satt nyvaken och nyfiken i vagnen
och följde med i hela föreställningen.

Idén till föreställningen står Micaela Gustafsson för, som också är en föreställningens mimare. Enligt regissören Stalle Ahrreman ville hon sätta upp Svansjön i Kungsträdgårdens damm mitt inne i stan och ur den idén föddes sen tanken på Plask!, en mimföreställning på en plats i de rätta elementen, där barn och vatten finns under sommaren.

Idé: Micaela Gustafsson
Regi Stalle Ahrreman
Kostym: Sara Kander,
Rekvisita: Stalle Ahrreman
Skrädderi: Bengt Wallgren,
I plaskdammen:
Linn Bergstam och Micaela Gustafsson

Text och foto: Lena Dahlström

Läs även andra bloggares åsikter om Pantomimteater, Plask!, Parkteatern, Tensta, barnteater, teaterrecension, scenkonst, familjeföreställning

Arkiverad under: Recension, Scen, Teater, Teaterkritik Taggad som: Barnteater, Pantomimteater, Parkteatern, Plask!, Scenkonst, Teaterrecension, Tensta

Hotel Pro Forma Sum Up – en enastående film om hur ett scenkonstverk växer fram

4 juni, 2012 by Rosemari Södergren

Hotel Pro Forma Sum Up
Betyg 4
Av Theresa Benér och Peggy Eklöf
Släppt på dvd 26 april 2012

Ett scenkonstverk växer fram och vi får följa processen. Vi får möta regissör, dramaturg, kostymmakare,  ljussättare och kompositörer när de skapar verket ”War Sum Up” som är en slags operainstallation om krigets väsen, med nykomponerad musik och där scenerna är starkt inspirerade av japanska mangaserier och japansk Noh-teater.

Hotel Pro Forma är en speciell dansk scen, ett scenkonstlaboratorium som experimenterar, utvecklar och utforskar scenkonstens möjligheter. Föreställningen ”War Sum Up” är influerad av popmusik, konstmusik, opera, Noh-teater och mode. Den går inte att placera i något fack. Det är opera – men också smycket annat.

DVD:n innehåller som bonus sex filmklipp ur det färdiga verket – ett estetiskt verk, till formen drömlikt vackert och samtidigt skrämmande starkt och ödsligt. En äkta förmedling av känslan kring krig.

Att få höra hur ljussättaren arbetar var lärorikt. Medan ljussättaren berättar om sina tankar kring hur ljuset används får vi se hur olika ljus påverkar scenbilden. Att få se att det finns flera nyanser av vitt, var fascinerande.

Även om den här dokumentären skildrar hur föreställningen ”War Sum Up” växte fram känns den allmängiltig. Att få komma närmare den skapande processen, att få höra de olika konstnärernas tankar kring sin uppgifter, är inspirerade och öppnar ögonen för hur andra scenkonstverk vuxit fram. Filmen har något att ge alla som är intresserade av scenkonst, både den som själv arbetar inom scenens värld men också för alla som besöker teater, opera, dans och annan scenkonst.

Jag blir förstås grymt sugen på att se själva föreställningen ”War Sum Up”. Verket fick Reumertpriset i Danmark 2012, vilket är den främsta teaterutmärkelsen i Danmark för scenografin. Verket var också nominerat i kategorin opera. Hoppas den kommer till Sverige.

Filmen ”Hotel Pro Forma Sum Up” ska ha internationella premiär den 5 juni 2012 på Lettlands Natinalopera i samband med Rigas internationella Operafestival.

Här kan du läsa mer om dokumentären.

Läs även andra bloggares åsikter om Hotel Pro Forma, War Sum Up, opera, scenkonst, film, recension

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Teater Taggad som: Hotel Pro Forma, Opera, Recension, Scen, Scenkonst, War Sum Up

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 97
  • Sida 98
  • Sida 99
  • Sida 100
  • Sida 101
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 103
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

SVT öppnar Roxettes arkiv med en ny … Läs mer om Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

U2 - Carnaval De Luz - Betyg 4 … Läs mer om Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Lilla Amélie eller tecknet för … Läs mer om Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Teaterkritik: God jul – Underbart rolig och träffsäker

God jul Av Jonas Karlsson Dramatisering … Läs mer om Teaterkritik: God jul – Underbart rolig och träffsäker

Uppseendeväckande fullödig produktion – Den fule

Den Fule utan titel 5 Inspelad … Läs mer om Uppseendeväckande fullödig produktion – Den fule

Filmrecension: A Talent For Murder – känns ofärdig och som ett måttligt genomtänkt experiment

A Talent For Murder Betyg 2 Svensk … Läs mer om Filmrecension: A Talent For Murder – känns ofärdig och som ett måttligt genomtänkt experiment

Filmrecension: Sheep In The Box

Sheep in the box Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Sheep In The Box

Filmrecension: How to Rob a Bank – Robin Hood i en brutal samtid

How to Rob a Bank Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: How to Rob a Bank – Robin Hood i en brutal samtid

Recension: Really Good Time på Hus 7 – ett namn som faktiskt håller vad det lovar

Betyg 5 (5) Det är inte direkt enkelt … Läs mer om Recension: Really Good Time på Hus 7 – ett namn som faktiskt håller vad det lovar

Teaterkritik: Vad är en vuxen och var är de? På Moment Teater

Vad är en vuxen och var är de? … Läs mer om Teaterkritik: Vad är en vuxen och var är de? På Moment Teater

Trollhättan Jazz & Blues 2026 – Sedvanliga kontraster, några toppar och god stämning på välorganiserad musikfest

6-7/11 2026 Folkets Hus i Trollhättan … Läs mer om Trollhättan Jazz & Blues 2026 – Sedvanliga kontraster, några toppar och god stämning på välorganiserad musikfest

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in