Bolanders skor
Manus Bengt Järnblad
Regi Gerhard Hobertorfer
Klara Soppteater, Stockholms stadsteater
Urpremiär 18 april 2012
En god soppa serverad till lunch, står framdukad när du kommer och en timmes teaterföreställning – soppteater är ett bra koncept och lockar både pensionärer och yrkesarbetande. Urpremiären på den nyskrivna Bolanders skor uppfyller nog med råge publikens förväntningar.
Bengt Järnblad och Mats Qviström spelar två åldrade damer som tillsammans driver en skobutik och som börjar närma sig tiden då det är dags att dra sig tillbaka från yrkeslivet. De två kvinnorna, Gunhild och Vivvi knöt täta vänskapsband i åttonde klass och när det var studentfest gick de tillsammans hem innan dansen började. De var lite udda, lite utanför, under skoltiden, som en del är.
Tack vare att de hade varandra har de tagit sig vidare, de fick jobb tillsammans i en gammaldags skobutik och de fick en lägenhet tillsammans.
Men har de levt det liv de vill, eller har de överlevt och aldrig vågat ta steget till något annat? Eller har de egentligen varit förälskade i varandra, men aldrig vågat inse det? Föreställningen har en mängd outsagt som flyter under ytan, som aldrig sägs rent ut. Det är fantastiskt vad mycket som kan sägas mellan raderna och på så kort tid som en timme: Ett helt människoliv och dess tillkortakommanden blottas för oss.
Gunhild och Vivvi sköter en skobutik där varje kund tas emot personligt, där skorna ska anpassas efter varje enskild individs fötter – en symbol för gamla ideal som det inte finns plats för idag. Fast rent realistiskt kan jag ändå ifrågasätta om det finns människor som dessa två kvinnor idag? De uppför sig mer som den generation som föddes i början av 1900-talet och om det finns någon kvar av dem så är de nu i hundraårsåldern och drivet inte någon skobutik. Men föreställningen behöver inte tolkas realistiskt, den har andra poänger.
Den dag vi möter de två har något hänt, det finns en spricka mellan dem, anar vi. Sprickan vidgas. Under en söndagspromenad har de träffat en man som visat intresse för en av dem. Nu ska Vivvi träffa den mannen istället för att som alltid på en måndagskväll laga Janssons frestelse och spela bridge tillsammans med Gunhild och ett äldre par.
Gunhild är djupt sårad och gör vad hon kan för att hindra Vivvi att träffa mannen. En stark beskrivning av krampaktig vänskap, om människor som låser in den de älskar.
Föreställningen har många bottnar och vi får se lager efter lager avslöjas. Skickligt spelat av Bengt Järnblad och Mats Qviström i en humoristisk men samtidigt skrämmande berättelse.
Foto: Petra Hellberg
Läs även andra bloggares åsikter om Klara Soppteater, Stockholms stadsteater, teaterkritik, scenkonst, Bengt Järnblad, Gerhard Hoberstorfer
