• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Islam

Är burka och slöja bra för kvinnors jämställdhet och frihet?

29 januari, 2012 by Rosemari Södergren

I krig såväl som i inbördeskrig är det alltid kvinnor och civilbefolkningen som är de största offren.
Kvinnors frihet beskärs alltid när män krigar. Jag har precis ett filmen ”Rachida” som visar på Göteborgs fimfestival.

Bara mardrömmarna är gratis i Algeriet, konstaterar Rachida, en ung lärarinna som trakasseras av fundamentalister för sin vägran att bära huvudduk. En dag vägrar hon också att bära terroristernas bomb till sin skola och blir skjuten på fläcken. Hon överlever, men upplevelsen traumatiserar henne så till den grad att hon tvingas leva i inre exil i sitt eget land. In i det längsta har hon stått emot provokationerna och hoten som riktas mot henne, men tvingas till slut fly till en by i bergen.
…
Rachida är en modig debutfilm som ger en osminkad bild av ett samtida Algeriet där varje tendens till modernisering utlöser konvulsioner.

Det var en stark film (recension kommer i Kulturbloggen senare) och den kändes extra aktuell när jag i morse läste juristen och författaren Jesús Alcalás debattartikel om Skolverkets riktlinjer när det gäller slöjor, burka och andra huvudbonader.

En av de svåra frågorna i samhället idag är frågan om slöjor, burka och andra huvudbonader som kvinnor inom vissa delar av islam är påbjudna att bära. Några europeiska länder har stiftat lagar som gör att män (oftast är det ju faktiskt män) som tvingar en kvinna att bära sådana huvudbonader får böter. I Sverige har Skolverket tagit fram riktlinjer för hur skolor ska hantera situationer när en del av eleverna bär huvudbonader som döljer deras ansikte. Skolverket har intagit en riktigt feg ståndpunkt och skyfflat över beslutet i varje enskilt fall till läraren.

Jesús Alcalá skriver:

Mycket förtigs i Skolverkets nya riktlinjer för burka och niqab i skolan. Verket ignorerar bland annat Europarådet som säger att ”religionsfriheten inte får accepteras som ursäkt för kränkningar av kvinnans rättigheter”. Att vara emot ett förbud för heltäckande slöja i skolan har ofta sin grund i rädslan för rasism. Men skolan är folkrätts- och grundlagsskyldig att verka för jämställdhet. Frågan är alldeles för viktig för att Skolverket ska få sista ordet. Ansvaret är riksdagens.
…

Bristerna i Skolverkets analys är påtagliga. Argumenten är få och torftiga. Mycket förtigs och hoppas över. Inga principiella resonemang förs.

Jesús Alcalá påpekar att i flera fall när kvinnor bär döljande huvudbonader i klassrum har det samtidigt inneburit begränsning av andra elevers och lärares frihet.

Det är konstigt att den här debatten blivit så infekterad. Den som tycker det är fel att kvinnor tvingas bära sådana huvudbonader blir lätt stämplad som rasist.

Tänk om det kom en lag i Sverige som sade att alla kvinnor måste bära huvudbonader som begränsar kvinnors möjlighet att delta i en del aktiviteter, som att vara i en simhall och simma samtidigt som det finns män i samma lokal, eller utöva en sport där det inte fungerar att ha ansiktet dolt. Då skulle det bli ramaskri. Men när en mindre grupp kvinnor av en del religiösa ledare pådyvlas tron att gud skulle bli arg om de visade sitt ansikte, då accepterar vi detta förtryck av dessa kvinnor. Varför? För att inte vara rasister?

Jesús Alcalá skriver:

Och ansiktet är inte vilken kroppsdel som helst. Ansiktet visar vår identitet, ja mer än så – i ansiktet uttrycks vår glädje, vår sorg, vår tvekan, vår avsky. Kort sagt våra reaktioner och sinnesstämningar. Just detta är väl vad det ytterst handlar om.

Ska vi eller ska vi inte motverka sedvänjor som avpersonifierar människor och hindrar oss från att möta varandra som enskilda individer? Öppet. Ansikte mot ansikte.

Det här är så infekterat. Varför?
Det finns säkert kvinnor som har en stark tro på islam och tolkar tron som att deras gud vill att de ska dölja sitt ansikte och sin kropp. Jag menar att de har den tron själva, utan att någon man sagt det till dem.
Om en sådan kvinna inte får gå en utbildning – ja då blir det svårt om hon inte får bära sin huvudbonad.

Fast å andra sidan: är det verkligen så att en gud skulle straffa en kvinna som visar sitt ansikte?

Filmen ”Rachida” skildrar hur svårt det är för kvinnor som lever i fundamentalistiska omgivningar att leva ett fritt och jämställt liv. Om vi måste välja mellan att kvinnor går i burka eller att de får leva jämställt, då vet jag ju vilket som är mitt val.

Kan någon säga mig ärligt: kommer reglerna om att kvinnor ska dölja sitt ansikte från kvinnor ursprungligen, är det en regel som är till för att öka kvinnors jämställdhet?
Vad är viktigast i vårt samhälle: att kvinnor bär burka och liknande huvudbonader eller att vi har ett jämställt samhälle? Går det att förena?

Läs även andra bloggares åsikter om islam, jämställdhet, debatt, samhälle, politik, burka, slöja

Arkiverad under: Krönikor Taggad som: burka, debatt, Islam, jämställdhet, Politik, samhälle, slöja

Sex och religion av Dag Øistein Endsjø

4 juni, 2011 by Rosemari Södergren

Religioner har lagt sig i hur människor har sex och med vem i årtusenden. Kristendomen och buddhismen är nog de två religioner som mest uttalat är negativa till sex, fast av olika skäl. Inom buddhismen är det inte sexet i sig som är det som ses som dåligt, utan de begär som fångar människan. Därför lägger oftast inte buddhistiska organisationer så står vikt vid om det är heterosex eller homosex.

Inom kristendom är det ofta heterosexuellt sex inom äktenskapet som rekommenderas, all annan sex fördöms.
Inställningarna kan förstås skifta avsevärt mellan olika delar av kristendomen och framför allt har inställningarna ändrats i nutidens kyrkor, där det finns mycket mer acceptans både för sex mellan samma kön och sex före äktenskap.

Boken ”Sex och religion” av Dag Øistein Endsjø har varit väldigt intressant att läsa. Dag Øistein Endsjø är professor i religion vid universitetet i Bergen. Visst är boken lite akademiskt torr och det är ingen stor litteratur, men det är inte heller vad jag väntar mig av en sådan här faktabok. Däremot är den fylld av intressanta redovisningar kring hur olika kyrkor och religiösa samfund tolkat och tolkar sina religiösa skrifter.

Bitvis är det skrämmande läsning. Otrohet var enligt lagen i Michigan i USA ett brott som den skyldige kunde dömas till fängelse för i början av 2000-talet. I Sverige anser nog en majoritet idag att vem en vuxen människa har sex med, när båda samtycker, är en privat fråga och inget som vare sig kyrka eller samhälle med sina lagar ska lägga sig i.

Å andra sidan: Om en religiös person är övertygad om att människor som inte beter sig rätt inte bara riskerar att själv hamna i evig fördömelse utan också kan dra på sig Guds straff för hela landet, då är det begripligt att den religiöse gör alla vad han kan för att få samhällets lagar att verka efter hans inställning.

Det var inte alltför länge sedan som många stora kristna kyrkor predikade att sex mellan olika raser var fel och emot guds lagar. Liknande rasistiska inställningar om sex mellan olika raser finns inom flera religioner, fast inte så ofta inom islam. Där kan det vara förbjudet att ha sex med någon från andra religioner. Men om den personer konverterar till islam är det tillåtet.

Det absolut vanligaste är att religionerna sex allt utifrån mannens synvinkel. En man kan ha rätt att ha sex utanför äktenskapet så länge han inte har sex med en kvinna som är gift med någon annan. Sex med en ogift kvinna eller en prostituerad kan vara tillåtet, eller i alla fall inte något straffbart.

En något annorlunda religiös inställning till homosexualitet finns i den japanska Kobo Daishis bok som rekommenderar sex mellan äldre munkar och yngre noviser. Boken berättar hur munkar ska tolka antydningar från manliga noviser, hur de ska förföra dem och vilka sexuella tekniker och positioner munkarna ska välja när de fått e unga männen på kroken.

Boken var mycket intressant att läsa, lika mycket som den berättar hur kyrkor och samfund ställt sig till sex, berättar den om mänskligt beteende.

Ur baksidestexten:
Religioner förbjuder och påbjuder sex, fördömer och välsignar, straffar och belönar. Din sexpartners kön, äktenskapliga status, hudfärg, religion och kast är faktorer som kan leda dig antingen till frälsning eller till förtappelse.

Medan kristna tonårsflickor går på bal där de lovar Gud att avstå från sex innan äktenskapet, framhäver buddhistiska munkar homosex som ett heligt mysterium. Dagens nyhetsbevakning kan ge intryck av att religionerna är mer upptagna av sex än någonsin tidigare, och vi ser ett starkt religiöst motstånd mot sex. Här fördöms sex med fel personer, på fel plats samt att det talas för mycket om sex – på fel sätt.

Verkligheten är dock mer komplicerad än så. Vi ser inte att dessa fördömande uttryck samtidigt innebär en tydlig välsignelse av sex, men då självklart av ”rätt” sorts sex. Samtidigt som homosexuella diskuterat rätten att få vigas i svenska kyrkan, har andra frågat sig om det bör vara dödsstraff för utomäktenskapliga sexuella relationer, om promiskuitet leder till naturkatastrofer, om Gud fördömer äktenskap mellan svarta och vita och om man har sex i himlen.

Sex och religion handlar om de olika religionernas inställningar till homosex och heterosex, till sexrasism och demonsex, till pliktsex och avhållsamhet, till oralsex, analsex, skilsmässa och månggifte. Den handlar också om varför vissa religiösa sexregler framhävs, medan andra glöms bort.

Titel: Sex och religion : från kyskhetsbal till heligt homosex
Författare: Dag Øistein Endsjø
ISBN: 9789113033105
Förlag: Norstedts
Originaltitel: Sex og religion. Fra jomfruball til hellig homosex
Översättare: Malin Ericson

Pressmeddelande om boken.

Läs även andra bloggares åsikter om sex, religion, kristendom, buddism, islam, buddhism, homosex

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension Taggad som: Buddhism, buddism, homosex, Islam, kristendom, Religion, sex

Förvånande att DN:s Jonas Thente inte känner till islams självmordsbombare

23 april, 2011 by Rosemari Södergren

Kristendomen har blivit den enda nu levande världsreligionen att helga människooffer. Skriver Jonas Thente i DN i en artikel där han filosoferar kring kristendomen och Jesus död och uppståndelse.

Jag förstår inte hur han kan säga så. Varenda människa som lever i nutiden vet att också islam har dödsoffer. Det händer då och då att män (oftast män, någon enstaka gång en kvinna) offrar sig själva.
Självmordsbombare kallas det.

Kanske Thente menar att Jesus räknas som gud. Och ingen annan religion har en gud som dött för människornas skull. Men det skriver han inte. Han skriver att ingen annan religion helgar människooffer.
Fundamentalistiska delar av islam helgar definitivt självmordsbombare och ger dem titeln martyrer och helgon.

Jag förstår inte det där behovet att låtsas att sopa dåliga sidor av islam under mattan. Och jag förstår inte behovet av att framställa kristendomen som den sämre av religioner.

Också inom den japanska varianten av buddismen har människooffer hyllats och helgats. Om Kamikaze från Wikipedia:

Kamikaze (???), bokstavligt ”gudomlig vind”, är en västerländsk benämning på de självmordsattacker som utfördes av japanska arméflyget och den Kejserliga japanska flottans marinflyg mot de allierades fartyg i Stilla havet under slutskedet av andra världskriget. Kamikazepiloternas uppdrag gick ut på att avsiktligt kollidera sina flygplan, i regel fullastade med bomber, torpeder och bränsle, in i de allierades skepp.
Kamikaze syftar ursprungligen på en tropisk storm som år 1281 skingrade Kublai Khan’s flotta som hotade landet under de mongoliska invasionerna av Japan. Namnet som gavs åt orkanen användes under andra världskriget om en kampanj självmordsattacker mot de allierades skepp utförda av japanska piloter. Ordet har i engelska och svenska kommit att användas om självmordsattacker i allmänhet vilket inte överensstämmer med ordets ursprungliga betydelse.

Inom buddismen finns inte någon gud – men att dö som kamikazepiloterna betraktades som oerhört ärofyllt.

För min del tycker jag det är värre när religioner helgar att människor offrar sig. Det är större att guden själv offrade sig.

Läs även andra bloggares åsikter om religion, islam, kristendom, Jonas Thente

Arkiverad under: Krönikor Taggad som: Islam, kristendom, Religion

Kulturhuset som stängde dansföreställning på grund av Facebook-uppdateringar, ännu ett steg mot en ofri kultur

9 april, 2011 by Rosemari Södergren

Kulturhuset stängde förra helgen en feministisk dansföreställning för att någon sett föreställningen i förväg och skrivit på Facebook att han kände sig kränkt eftersom en vers ur Koranen skulle läsas under föreställningen.

Det måste vara det hittills sämsta argumentet – och det mest rasistiska – för att stänga ett kulturevenemang på grund av islam. Om jag vore muslim skulle jag känna mig kränkt över att jag uppfattas som så hotfull och farlig att en föreställning måste stängas för att en vers ur Koranen skulle läsas.

Det är flera saker som är farliga för samhället med den här reaktionen att stänga något så fort någon och i synnerhet en muslim, anses vara kränkt. För det första blir det väldigt konstigt att ett samhälle och dess kulturutövare måste följa riktlinjer för en religion de oftast inte ens själva omfamnar. För det andra bygger dessa reaktioner på ett ständigt förmodat hot från muslimer. Om muslimer är så extremt farliga: då är det en fruktansvärt hot för vår demokrati. Då borde den frågan tas upp ordentligt. Vill vi leva i en värld där vi på grund av hot från muslimer måste stänga kulturevenemang?

Mustafa Can som själv är muslim reagerar på detta och skriver i en krönika i SVD:

Först av allt tackar jag er för att ni som ansvariga på Kulturhuset beslutade att ställa in en dansföreställning eftersom en av dansgrupperna använt en tonsatt bön ur Koranen. Visst blir det fel fokus om musikstycket med koranverserna skulle vara med. Föreställningens syfte var trots allt att lyfta fram kvinnors roll inom urban danskultur.

Om jag till exempel ska göra en 60-minuters naturfilm om björnar och har med några minuters bilder på uttrar som råkar vara i närheten – ja, hur skulle det se ut? Tittarna kanske skulle strunta i björnarna.

På sätt och vis har de extrema grupperna vunnit slagit, eftersom kulturinstitutionerna viker sig. Som Lena Andersson skriver i en signerat ledare i DN:

Flera islamiskt motiverade våldsaktioner mot konst och konstnärer har förekommit på senare år. Varje händelse är illa nog men det som förgiftar kulturklimatet är ängsligheten de väcker, de förebyggande åtgärderna, den förekommande försiktigheten. Kulturinstitutionerna går på glödande kol. Så fort ett fåtal klagar viker man sig och kan sedan inte ens förklara ordentligt om orsaken är säkerhet, hänsyn till sårade känslor eller något annat.

Kulturhuset som stängde dansföreställning på grund av Facebook-uppdateringar, ännu ett steg mot en ofri kultur. Och förmodligen av det sämsta skälen hittills. Skälen har varit luddiga och inte sagt något utan istället, inte klargjort något utan istället gett upphov till desto fler dimridåer och spekulationer – samt ökat på misstroendet mot muslimer. Så alla är förlorare.

För övrigt noterat jag att Gunilla Brodej gärna vill ha ett nytt operahus men inte nämner förortsteatrarna som hotas av nedläggning:

Ett land med Birgit Nilsson på 500-sedeln, Astrid Lindgren på tjugan och Hammarskjöld på 1000-lappen kan rimligen inte sakna skolbibliotek, köra ut flyktingar eller ha en huvudstad med det sunkigaste operahuset i hela norra Europa.

Relaterat:
Teatermagasinet, Humanistbloggen och Soldatmamman, liksom bloggen Medelklass och Olssons tankar.

Läs även andra bloggares åsikter om islam, yttandefrihet, koranen, censur, rädsla, dans, Kulturhuset

Arkiverad under: Krönikor, Kulturpolitik Taggad som: censur, Dans, Islam, Koranen, kulturhuset, rädsla, yttandefrihet

Förbjudet för svenska hockeydomare att publicera bilder på Muhammed på Facebook

2 januari, 2011 by Redaktionen


En svensk hockeydomare har stängts av sedan han publicerat en karikatyr av profeten Muhammed på Facebook. Enligt Aftonbladet har även Säpo kopplats in.

Det var strax innan jul som Svenska hockeyförbundets domar- och säkerhetschef Peter Andersson kallade den allsvenske hockeydomaren till ett personligt möte. Med på mötet som hölls på förbundskansliet vid Globen var också tävlingschefen Mikael Lundström.
Enligt uppgifter till Sportbladet ska den nu avstängde domaren då ha konfronterats med uppgifter om att han publicerat en karikatyr av profeten Muhammed på sin Facebook-sida. Säkerhetschefen ska också ha haft en utskrift av domarens Facebook.
– Domaren ska ha erkänt att han lagt upp bilden och hänvisat till yttrandefriheten, säger en källa.

Det är helt sjukt.
Vad hade hänt om en annan domare lade in en karikatyr på Jesus eller på Buddha? Skulle den domaren också bli avstängd? Eller har islam en särskild gräddfil som gör att just deras religion inte får kritiseras med humor?

Vad har Svenska hockeyförbundet för anknytning till islam som gör att de har rätt att stänga av en domare för att han haft en bild på Facebook?

Vad har vi hamnat i för samhälle? Ska människor stängas av från sina uppgifter utan rättegång till och med?

Apg 29 är en blogg som drivs av en aktiv kristen man. Han reagerar kraftigt och skriver så här:

Snacka om att böja sig i fruktan för Islam som är orsakad av terror!
Lägg märke till att jag bara skrev ”Muhammed”, inte ”profeten” eftersom Muhammed är en falsk profet.
Jesus säger att han är den förste och den siste. Ingen kommer före Jesus och inte heller efter. Därför kan inte Muhammed komma efter Jesus som profet. Varje fall inte som en sann profet, men som en falsk!

Vad skulle hända om denna bloggare jobbade inom Svenska hockeyförbundet? Hans åsikter är rätt kraftiga, han anser ju till och med att Muhammed är en falsk profet.

Den hälsosamme ekonomisten påpekar:

Något som är mer skrämmande är terrorismen är faktiskt samhällets reaktioner för att skydda sig mot terrorismen. De visar nämligen att terroristerna nått framgång i att strypa yttrandefriheten i Sverige. Kan en hockeydomare publicera en muhammedkarikatyr?

I ett demokratiskt land med yttrandefrihet borde det bara vara innehavaren av de kommersiella rättigheterna till bilden som skulle kunna ha synpunkter på detta. Skulle han kunna publicera en karrikatyr av Jesus? Om svaret på den frågan är JA, så bör svaret på den andra frågan också vara JA.

Ja det är skrämmande. Alltså har terrorn redan vunnit: vi har inte längre yttrandefrihet.

Relaterat: Svenska Dagbladet

Läs även andra bloggares åsikter om bilder, karikatyrer, Svenska hockeyförbundet, censur, yttrandefrihet, Muhammedkarikatyr, islam, religion

Arkiverad under: Kulturpolitik Taggad som: bilder, censur, Islam, karikatyrer, Muhammedkarikatyr, Religion, Svenska hockeyförbundet

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Sida 4
  • Sida 5
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

I mästerlig monolog pendlas mellan rättfärdigande och rannsakande – Djävulens advokat i gästspel på Trixter

Manus: Rasmus Dahlstedt Regi: Peter … Läs mer om I mästerlig monolog pendlas mellan rättfärdigande och rannsakande – Djävulens advokat i gästspel på Trixter

Förledd: charm och mognad

Titel: Förledd  Författare: Elin … Läs mer om Förledd: charm och mognad

Kvinnorna på Weyward Cottage: Att falla nerför en trappa

Titel: Kvinnorna på Weyward Cottage … Läs mer om Kvinnorna på Weyward Cottage: Att falla nerför en trappa

Whiskey on the rocks vann Prix Italia

SVT:s Kristallen-belönade dramaserie … Läs mer om Whiskey on the rocks vann Prix Italia

Filmrecension: Vi dör i natt

Vi dör i natt Betyg 1 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Vi dör i natt

Sofia Andruchovytj och Nils Håkanson tilldelas Kulturhuset Stadsteaterns internationella litteraturpris

Sofia Andruchovytj Foto: Olga … Läs mer om Sofia Andruchovytj och Nils Håkanson tilldelas Kulturhuset Stadsteaterns internationella litteraturpris

Unik gärning formidabelt utförd – Shades of Gil Evans med Bohuslän Big Band på Skeppet

22/10 2025 Skeppet i närheten av … Läs mer om Unik gärning formidabelt utförd – Shades of Gil Evans med Bohuslän Big Band på Skeppet

Filmrecension: Springsteen: Deliver Me From Nowhere – snuddar någotsånär vid vad som gjort en ordinär man från New Jersey till den största rockpoeten i modern tid

Springsteen: Deliver Me From … Läs mer om Filmrecension: Springsteen: Deliver Me From Nowhere – snuddar någotsånär vid vad som gjort en ordinär man från New Jersey till den största rockpoeten i modern tid

Filmrecension: Frankenstein – finalen är oemotståndlig

Frankenstein Betyg 4 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Frankenstein – finalen är oemotståndlig

Pastellfärgat motstånd – Kvinnors Byggforum gör entré på nytt

Pastellfärgat motstånd – Kvinnors … Läs mer om Pastellfärgat motstånd – Kvinnors Byggforum gör entré på nytt

Lyckligtvis en annan pjäs än den man hade anledning att befara – Fear på Backa Teater

Av Mohammad Al Attar (översättning: … Läs mer om Lyckligtvis en annan pjäs än den man hade anledning att befara – Fear på Backa Teater

Filmrecension: Confessions of a Swedish Man – överraskande dokumentär som visar att det finns saker som kan förena över ideologiernas gränser

Confessions of a Swedish Man Betyg … Läs mer om Filmrecension: Confessions of a Swedish Man – överraskande dokumentär som visar att det finns saker som kan förena över ideologiernas gränser

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.
Hos sajten Casinodealen hittar ni alla svenska casinobonusar som nya spelare kan ta del av.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2025 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in