• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

kulturhuset

How to become Swedish in 60 minutes – en stor skrattfest

22 maj, 2016 by Lotta Altner

howtobecomeswedish

How to become Swedish in 60 minutes”
Manus Bjarni Thorsson
Regi Sigurdur Sigurjonsson
Studion, Kulturhuset i Stockholm den 21 maj 2016

Att vara nationalistisk förknippas nog av många svenskar som något ganska problematiskt. Vi är ett folk som inte gärna vajar med vår blå-gula flagga och skriker Sverige. Ja det ska möjligen vara till ett fotbolls-VM och under påverkan av en mellanöl.

Föreställningen med namnet “hur att bli svensk på 60 minuter” är en lättsam show för utlänningar på semester eller tillfälligt besök i den svenska huvudstaden. Men det visade sig att ungefär två tredjedelar av publiken faktiskt var svenskar. Det skämtade naturligtvis komikern på scenen om och frågade om vi alla hade en identitetskris.

Det första som bör sägas om föreställningen är att det var länge sedan jag hörde människor skratta så mycket. Ja vi torra svenskar satt faktiskt där och skrattade med varandra och åt oss själva. Med en fantastisk balas klarade Barni Haukur Thorsson (isländsk filmregissör i grunden) att driva med oss svenskar, samtidigt som andra nationer också fick sina “smällar”.

Med enorm stor glimt i ögonvrån slussade komikern oss igen 15 stycken punkter som behövdes förklaras för att du till fullo skulle förstå den svenska naturen. Det var allt från lagom, språket och vår oförmåga till närkontakt. Thorsson har inte bara ett väldigt roligt och spexigt kroppsspråk, han talar också en fantastiskt korrekt och vacker engelska. Jag var också mycket fascinerad av hans skånska och danska som var träffsäkrare än många infödda.
Sceniskt var berättandet uppbyggt på ett sådant sätt att föreställningen mycket väl skulle kunna filmas för Tv. Däremot tror jag att showens sk. samspel med åhörarna ger en helt ny dimension till föreställningen. Charmtroll gör sig inte riktigt lika bra på en filmduk utan att i verkligheten kunna småflörta med publiken.

Trots att Thorsson naturligtvis driver med svenskheten så finns det delar av föreställningen som gör en stolt över sitt ursprung. Man känner också igen sig en hel del. Det ger mig också svar på frågan varför jag inte alltid känner mig hemma och passar in de Svensson liv som ofta prackas på en.

Det är med starkare magmuskler och djupare kindgropar man går ifrån lokalen och hoppas att lite av den glad känslan som finns i kroppen över svenskheten, ska få lov att dyka upp den 6 juni, utan den svenska skulden eller skammen.

Arkiverad under: Recension, Scen, Teater, Teaterkritik Taggad som: kulturhuset, Scenkonst, Studion, Teater, Teaterkritik

Tankar efter premiären av Gösta Berlings saga på Stockholms stadsteater

14 mars, 2015 by Rosemari Södergren

Gösta Berlings saga - Stockholms stadsteater

Gösta Berlings saga
Av Selma Lagerlöf
Dramatisering Runar Hodne
Dramatisering Cecilia Ölveczky
Regi Runar Hodne
Scenografi Magdalena Åberg
Kostym Maria Geber
Ljus Andreas Fuchs
Ljud Petter Samuelsson
Komposition, Musikarrangemang Jon Nilsson
Rörelseinstruktör Bernard Cauchard
Mask Katrin Wahlberg

Gösta Berlings saga är ett av den svenska litteraturens vidunderliga texter. Gösta Berlings saga är Selma Lagerlöfs debutroman, utgiven 1891. Berättelsen utspelar sig i Värmland under 1820-talet och kretsar framför allt kring den avsatte prästen och kavaljeren Gösta Berling och är en skildring av livet i Värmland under 1820-talet. Boken består av en inledning i två delar och 36 kapitel. Många kapitel bjuder på alternativa historier, där bipersoner skildras ingående och färgstarkt.

Det är en fascinerande berättelse med flera lager och som Horace Engdahl skriver i programmet för Stockholms stadsteaters föreställning: Att läsa Selma Lagerlöfs mästerverk är att en stund få vara sin egen mor och barn till sig själv.
Gösta Berlings saga bjuder också ett annat botemedel mot tvesynen, nämligen inspirationens eld, som magiskt förvandlar jämmerdalen till lustgård.

Verket är dock en roman, en saga, ett litterärt mästerverk – och att berätta något i litterär form är inte samma sätt att berätta i dramatiskt form på en teaterscen. Bitvis fångar föreställningen in mig totalt och jag blir helt slukad av karaktärerna och deras dialoger, konflikter och möten – men emellanåt är det rena transportsträckor då berättelsen framförs genom att någon av rollerna berättar istället för att handlingen då gestaltas. Det kan bli segt och är framför allt inte drama längre.

Senast “Gösta Berlings saga” sattes upp på Stockholms stadsteater var 1973. Då gjordes titelrollen av Per Myrberg som nu 42 år senare återvänder för att göra en av kavaljererna på Ekeby. Per Myrberg är en i raden på den imponerande rollistan.

Gösta Berlings sagaGösta Berlings saga i regi av flerfaldigt prisbelönte norske teater- och filmregissören Runar Hodne på Stockholms stadsteater har en lång rollista med många duktiga skådespelare. Samuel Fröler som djävulen äger scenen, han behöver inte säga något eller ens röra sig, bara stå där och han utöver den mörka sidans makt. Åke Lundqvist gör en närmast shakespearsk underbar humorfigur med karaktären Örneclou, Sten Ljunggren är stark i rollen som brukspatron Melchior – ja in i minsta biroll är rollbesättningen mycket bra.

Orkestern är med på scen och har olika biroller – en smart och bra lösning. Musiken och orkestern är en av föreställningens största behållningar – bra musik som tillför och fördjupar berättelsen.

Scenlösningen är sparsam och snygg. I första akten – träd och i paus fylls stor del av golvet med vatten och skådespelarna får plaska i vått underlag.

Utan tvekan lär föreställningen vara årets kostymuppsättning på Stockholms stadsteater med alla dessa dräkter från 1800-talet, kvinnornas långklänningar och herrarnas kavaljeriska klädsel.

Selma Lagerlöf fick som första kvinna Nobelpriset 1909. Gösta Berlings saga, hennes debutroman, är en av svensk litteraturs största klassiker.

– Gösta Berlings saga har haft enormt inflytande på många plan. Bilden av Sverige är delvis formad av Gösta Berlings saga, men kanske framförallt bilden av Sverige i utlandet, säger Runar Hodne i ett pressmeddelande.

Jag såg inte föreställningen 1973, jag var ung och bodde inte i Stockholm då. Det skulle vara intressant att ha sett den. Det är svårt att överföra en bra litterär roman till scenkonst på teater – i den här föreställningen blir vissa delar av berättelsen stela då de olika karaktärer berättar handlingen istället för att den dramatiseras. Men då scenerna inte berättades utan dramatiserades sög föreställningen in mig helt och jag fängslades av spelet.

Handlingen utspelar sig i 1820-talets Värmland och en sak som var intressant för mig är paralleller till boken “De förklädda flickorna i Kabul” av Jenny Nordberg om kvinnor som under sin uppväxt i Afghanistan klär sig i pojkkläder och lever pojkars liv. Kvinnor och män lever helt olika liv i Afghanistan och en kvinna får inte röra sig ensam ute på gator utan att ha en man som har kontroll över henne, hennes make, bror eller far. Under 1800-talet i Sverige var unga kvinnor på liknande sätt ägda av sin far och sedan av sin make.

Gösta Berlings saga

MEDVERKANDE PÅ SCENEN
Gösta Berling Joel Spira
Majorskan på Ekeby Ann Petrén
Elisabet Dohna Sofia Ledarp
Märta Dohna Odile Nunes
Henrik Dohna Morten Løvstrøm Olsen
Marianne Sinclair Kirsti Stubø
Melchior Sinclair Sten Ljunggren
Gustava Sinclair Lilian Johansson
Anna Stjärnhök Maria Salomaa
Kvastflickan Happy Jankell
Anna Lisa Kerstin Steinbach
Sintram Samuel Fröler
Majoren Lars Edström
Kristian Berg Tomas Bolme
Beerencreutz Ralph Carlsson
Örneclou Åke Lundqvist
Liljecrona Anders Berg
Löwenborg Carl Kjellgren
Eberhard Per Myrberg
Fuchs Lars Lindholm
–
Musiker/Ruster Jon Nilsson
Musiker/Kevenhüller Anders Åkered
Musiker/Kusin Kristoffer Adrian Jones
Musiker/Patron Julius Leo Svensson Sander

 

——

Detta inlägg ingår i #blogg100
Dag 14

Arkiverad under: Scen, Teater, Teaterkritik Taggad som: Gösta Berlings saga, kulturhuset, Scenkonst, Selma Lagerlöf, Stockholms stadsteater, Teater, Teaterkritik

Bildgalleri: Four Tet, Omar Souleyman och Neneh Cherry på Red Bull Music Academy Weekender

4 november, 2013 by Jonatan Södergren

neneh-2

Den London-födde, ständigt utmanande producenten Four Tet — eller Kieran Hebden som han egentligen heter — var den röda tråden när nya klubbfestivalen Red Bull Music Academy Weekender den 3 november gick in på sin fjärde och sista dag. Utöver sitt nyligen utgivna album Beautiful Rewind har han ju även producerat den syriske bröllopssångaren Omar Souleymans senaste opus Wenu Wenu såväl som Neneh Cherrys kommande släpp, och passande nog var samtliga tre akter ikväll samlade på Kulturhuset. Kulturbloggen hade en fotograf på plats som dokumenterade kvällen i bilder:

neneh-1

neneh-3

omar-3

omar-1

omar-2

four-2

four-1

four-3

Foto: Jonatan Södergren

Arkiverad under: Musik Taggad som: Four Tet, kulturhuset, Neneh Cherry, Omar Souleyman, Red Bull Music Academy

First Aid Kit förgyllde utdelningen av Astrid Lindgren-priset

28 maj, 2012 by Rosemari Södergren

Med sedvanlig kunglig glans delades Astrid Lindgrens-priset ut i det blå Kulturhuset i Stockholm.

Ett blått hus – tolkat på flera sätt.
Det är egentligen smått ironiskt att ett pris som delas ut till minnet av en författare som inte alls hyllade de fina folket med makt delas ut med en inramning av både kungahuset, borgerlig kulturminister och en hel del välbärgade invånare med fina titlar. Det är liksom långt från Astrid Lindgrens värld, så att säga.

Hallå: “Astrid Lindgren har blivit kidnappad” skulle jag vilja ropa, där jag satt, placerad på första balkong och på ett sådant avstånd att jag inte kunde ta någon bild att förmedla till er, kära besökare av Kulturbloggen. Jo jag tog en bild, men programledarna är bara två små prickar – så då lade jag av det där med att dokumentera i bilder.

Programledarna var Daniel Sjölin, känd från tv, och Johanna Koljoner, känd på många sätt, som DN-journalist, författare och pristagare av Stora Journalistpriset för #prataomdet-tweeten. Den som är modebloggare skulle säkert beskriva hennes rutiga klänningar femtiotalsstuk som bedårande. Daniel Sjölin var lika elegant i sammetskavaj och röd näsduk och fluga. Allt hölls på engelska och Johanna Koljonen har en mysig engelska med finsk brytning.

Kronprinsessan Victoria var den som delade ut priset. Jag undrar om det här uppdraget var hennes första officiella uppdrag sedan Estelle föddes? För dopet kan väl inte räknas som officiellt uppdrag även om det var en officiell tillställning.

Att den holländske författaren Guus Kuijer är en värdig pristagare kom fram tydligt på flera sätt. Bland annat spelades ett stycke ur hans bok “The Book of Everything” upp av skådespelare från Unga Klara.
Det var ett starkt stycke om en nioårig pojke som växer upp i ett strängt religiöst hem där fadern slår både mamman och pojken – men pojken verkar hitta en klok gammal tant, som alla barnen brukar trakassera för de har fått för sig att hon är en häxa.

Under kvällen presenterades flera av hans andra böcker – och det märks att han liksom Astrid Lindgren står på barnens sida.

Kvällens höjdpunkt för mig var dock systrarna i First Aid Kit som spelade. Och som de spelade. De spelade både i inledningen, en bit in i programmmet och två låtar till avslutningen, efter att kronprinsessan tågat ut ur salen. Vi alla i publik fick nämligen inte gå ut ur salongen då, av säkerhetsskäl.

Förresten så uppträdde också Georg och Sarah Riedel, bland annat passande nog med en annan holländares lyrik: Fredrik Åkare av Cornelis Vreeswijk.

Programmet innehöll dessutom en fascinerande dans av Virpi Pahkinen. Till musik av Jonas Sjöblom och en stor bakgrund med träd och en scenografi som föreställde en sjö framförde hon “Dance of the Black Bird” som gav känslan av att vi hade förflyttats till en läskig men spännande sagans värld.

Peter Högberg har skrivit från Astrid Lindgren konferensen i Vimmerby

Foto: Stefan Tell

Läs även andra bloggares åsikter om Alma-priset, Astrid Lindgren, Guus Kuijer, bok, litteratur, Kulturhuset

Arkiverad under: Kulturpolitik, Litteratur och konst Taggad som: Alma-priset, Astrid Lindgren, Bok, Guus Kuijer, kulturhuset

Hot Chelle Rae – Studion Kulturhuset, bilder från spelningen

5 april, 2012 by Rosemari Södergren

Hot Chelle Rae
Studion i Kulturhuset i Stockholm
Betyg 4

Amerikanska popbandet Hot Chelle Rae spelade på Studion i Kulturhuset i Stockholm onsdagen den 4 april 2012.
De slog igenom med låten ”Tonight, Tonight” som till och med sålde dubbel platina.
Publiken bestod mest av tjejer.

Det var en mysig stämning mellan publiken och bandet. Ryan Follesé och de andra medlemmarna hade ögonkontakt hela tiden med de unga tjejerna.

De bjöd på sin hitlåt ”Tonight, Tonight”, under framträdandet hade de ballonger som flög som virvlar runt över havet med fans. Det blev så uppskattat att de även framförde låten som sin sista låt innan det var dags att dra sig vidare.

Överraskande nog bjöd de även på en fantastisk cover av Katy Perrys låt ”Teenage Dream”.

Hot Chelle Rae var faktiskt bättre än jag trodde, det var jättehärliga på scen och bjöd verkligen på sig själva. De bad till och med att publiken skulle lära sig deras låtar innan, så att de nu kunde köra sing-along tillsammans med dem. En mysig allsång som varade i ungefär en timme.

När man sedan frågade Jamie Follese om vad han tyckte spelningen var, så sa han att det var bättre än konserten som de hade i Amsterdam.

Stockholm och Amsterdam är de enda Europa spelningarna som de gör under denna turné.

Bandet består av sångaren Ryan Follesé, Nash Overstreet på gitarr, bassisten Ian Keaggy och Jamie Follese på trummor.

Text och foto: Calle Andersson

Läs även andra bloggares åsikter om Hot Chelle Rae, musik, Kulturhuset

Arkiverad under: Musik, Recension Taggad som: Hot Chelle Rae, kulturhuset, Musik

  • Gå till sida 1
  • Gå till sida 2
  • Gå till sida 3
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Frida och Fritiof
Mikael Jensen

Spel kan skapa beroende

Viktigt om spel
Casinohex.se
Casino utan svensk licens

Nytt

Lyssna: Van Morrison

Van Morrison har släppt första singeln … Läs mer om Lyssna: Van Morrison

Filmrecension: Erna i krig

Erna i krig Betyg 3 Svensk premiär - … Läs mer om Filmrecension: Erna i krig

Filmrecension: Raya och den sista draken

Raya och den sista draken Betyg … Läs mer om Filmrecension: Raya och den sista draken

Filmrecension: Rättfärdighetens ryttare – en underbar film värd en stor publik

Rättfärdighetens ryttare Betyg 5 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Rättfärdighetens ryttare – en underbar film värd en stor publik

Sällskapet för ofrivilliga drömmare av José Eduardo Agualusa

Sällskapet för ofrivilliga … Läs mer om Sällskapet för ofrivilliga drömmare av José Eduardo Agualusa

Följ oss på Facebook

Kulturbloggen
Online casinon utan svensk licens
https://casinoutansvensklicens.casino
https://vasacasino.se/, men bilden alt text:
Casinogringos
casinonutanlicens.nu
Casinoutanreg.com
Spela casino utan licens på casinoorbit.com
Svenska Casinobonusar
Hitta rätt casino bonus i Norge.

En resurs med info om finska casinon.

Kategorier

  • Blandat
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Filmrecension
    • Musikalrecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Opera
    • Teater
    • TV
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dramaten ekonomi Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie journalistik Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik Roskilde samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik tv TV-serie USA Video Way Out West

Kulturbloggen Twitter

Tweets by Kulturbloggen

Bloggportaler

Bloggtopp bokbloggar 2017
Blogglista.se 

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2021 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in