Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Astrid Lindgren

Bröderna Lejonhjärta fyller 50 år och spelas för första gången på svenskt teckenspråk

by

På bilden från vänster: Akad Polus, Nikolai Schmidt Wisny. Fotograf Tomas Kold

Bröderna Lejonhjärta fyller 50 år och spelas för första gången på svenskt teckenspråk, berättar ett pressmeddelande:

Astrid Lindgrens älskade berättelse Bröderna Lejonhjärta fyller i år 50 år. En tidlös saga som förtrollar publik i alla åldrar och omfamnar det extraordinära. För första gången spelar nu Bröderna Lejonhjärta på svenskt teckenspråk i en samproduktion mellan Riksteatern Crea och norska Teater Manu. Premiär den 30 september i Hallunda.

Bröderna Lejonhjärta är en berättelse om kampen mellan gott och ont, om rädsla och mod, och framför allt om hopp. Uppsättningen regisseras av Mindy Drapsa, känd för sitt arbete både inom teater och film. Mindy Drapsa skapar en värld som är både magisk och förankrad i verkligheten.

– Döva barn kommer för första gången att kunna få uppleva denna klassiker på sitt eget språk. Arbetet med Bröderna Lejonhjärta är också en generell påminnelse om hur vi kan arbeta med mångfald och inkludering inom kulturen, säger Mindy Drapsa, regissör och konstnärlig ledare för Riksteatern Crea.

Svenska Akad Polus och norska Nikolai Wisny Schmidt förkroppsligar berättelsens anda och ger liv åt bröderna, Skorpan och Jonatan. Denna hyllning till Astrid Lindgren är en samproduktion mellan Riksteatern Crea och Teater Manu. Med sju personer på scen spelas Bröderna Lejonhjärta i både Sverige och Norge.

– Bröderna Lejonhjärta påminner oss om att känna mod att stå upp för det goda i tider av oro och osäkerhet. När det är alltför lätt att känna sig som en liten ”lort”, uppmuntrar den här historien oss att våga hoppa, och hoppas, säger Mindy Drapsa.

Riksteatern Creas vision är att skapa den bästa scenkonsten på svenskt teckenspråk, med och av döva och teckenspråkiga konstnärer och kulturarbetare. Riksteatern Crea är Sveriges enda teckenspråkiga teater och är en viktig institution för att främja kulturell mångfald och inkludering.

Medverkande

Akad Polus
Nikolai Schmidt Wisny
Tommy Aldergrim
Robert Fransson
Bo Hårdell
Mette Marqvardsen
Gunilla Vestin Wallin

Konstnärligt team

Efter boken av Astrid Lindgren
Bearbetning: Alexander Mørk-Eidem
Regi: Mindy Drapsa
Scenografi: Christine Lohre
Kostym: Lars Otterstedt
Maskdesign: Linda Gonçalves
Ljusdesign: Charlie Åström
Komposition: Erik Hedin
Dramaturgi: Janne Langaas
Dramaturgi teckenspråk: Camilla Attestål

Stående och välförtjänta ovationer för Emil och hans hyss i kubik i Lönneberga

by

(Emils många hyss i Lönneberga, här sitter han hjälplöst fast med huvudet i soppskålen..)

Emil i Lönneberga, Bellevueparken, Karlshamn, 2023

Ca två timmars föreställning inklusive paus

Betyg: 5

Medverkande:

Mårten Bring, ”Pecka” Gustafsson, Mattias Herbst, Anna Melander, Ann-Sofie Othén, Moa Petersson, Ola Rydberg, Elin Sandelius, Joakim Sundman, Linda Thureson och som IDA: Olivia Burgos Copcutt och EMIL: Elliott Rydberg

Dramatisering: Elin & Mats Sandelius
Musik: Georg Riedel & Fredrik Åkerblom
Sångtexter: Astrid Lindgren

Föreställningar:

29 juni t o m 5 augusti

En ljummen och skön kväll i slutet av juni begav jag mig till Bellevueparken i Karlshamn för att se premiären på Sandelius Kultur och Nöjes familjemusikal ”Emil i Lönneberga”. Det är så att Emils hyss nu firar 60 år sedan Astrid Lindgren först började ge ut bokserien om livet i Katthult, Lönneberga socken. Och det har filmatiserats om Emil och hans många hyss och satts upp på scen förut, hur skulle detta falla ut? Mycket väl, skulle det visa sig tämligen omgående när väl föreställningen började. Det var många yngre i publiken, och deras fokus kom snabbt att ligga på pojken Emil, som sprang från sin far Anton efter ett hyss. Snyggt att fånga uppmärksamheten så.

Det är en bra och tydlig kombination av scenkläder och en distinkt småländsk dialekt hos skådespelarna, som jag tycker, gav en tydlig koppling till Lindgrens beskrivning av byn och dess invånare. På scenen kunde man t ex se föremål som Emils täljda trägubbar efter alla besöken i Snickerboa. För det är inte bara att sätta upp en sådan föreställning utan den kräver sitt av den 12 stycken samlade ensemblen på scen och koreografin likaså. Flera av de berättelser från klassikern finns med i teatern. Ett av de första av Emils klassiska hyss som vi fick se, är när han helt sonika fastnar i soppskålen. Den scenen minns man ju väl. Men snåla pappa Anton kom ju trots allt billigt undan akutbesöket hos doktorn i Mariannelund, eller gjorde han egentligen det?

Även pigan Linas förtjusning för drängen Alfred är något som genomsyrar hela berättelsen på scen. Och inte ens efter en 20 minuters fikapaus verkar Linas förtjusning direkt ha runnit ut. Något som kanske inte Alfred är helt entusiastisk för. Både Lina som spelas av Anna Melander och Alfred som spelas av Joakim Sundman bjöd på flera bra solosånger och applåderna från publiken låg på en hög ljudnivå, och applådera vi fick mer än gärna göra X antal gånger. Folket från byn stod ofta för både sång och dans och trots den avskalade scenen visste man i publiken precis vart man hamnat, vare sig man befann sig i Snickerboa eller hos doktorn i Mariannelund. Lina som spelas av Anna Melander tog oss genom de skiftande årstiderna och händelserna i Lönneberga. Något som syntes i ändring av kläder och rekvisita på scen, det ger ett bra sammantaget intryck.

Pappa Anton och sonen Emils relation, som vi väl känner till, den sätter ton redan från första inledande scen. Även om Anton ofta är ordentligt arg på sonen Emil, så älskar mamma Alma som spelas av Linda Thureson alltid sin son, oavsett hur många hyss det än blir på en dag. Anton spelas av Ola Rydberg och Emil spelas av Elliot Rydberg, som är far och son i verkligheten också. Det ger det hela en speciell och bra touch till själva handlingen och skådespeleriet dem emellan.

Lugna systern Ida som spelas av Olivia Burgos Copcutt är en tydlig kontrast gentemot syskonet Emil, som alltid är i farten med sina upptåg. Men även oaktat detta faktum, så kan Ida få för sig att vara med på Emils hyss, t ex att bli upphissad i flaggstången. Det är också flera välkända karaktärer från klassikern vi fick se på scen. Så som t ex Krösa-Maja och Kommendoran som styrde och ställde i fattighuset (ja, vem minns inte henne?) som spelades av Elin Sandelius. Även en och en annan fattighjon, för så såg det ut då det begav sig när fattigdom skulle vårdas bort.

När föreställningen var till ända gav publiken en stående ovation i den ljumma och ljusa junikvällen och man kunde se många känslor från skådespelarna, som förtjänar att få stående ovationer för denna föreställning för hela familjen är mycket bra. Det är således bara att ta sig till Bellevueparken i Karlshamn denna sommar och med stor sannolikhet kommer ni att få vara med alltifrån stående ovationer och applåder och underhållande dråpligheter allt inramat i en föreställning väl i linje med Lindgrens bokserie. Ända fram till den 5 augusti går det att se Emils hyss i kubik i Lönneberga.

Julberättelser av Astrid Lindgren blir ny jultradition i SVT 2023

by

Idéskiss för inramningen Foto: Qvisten Animation AS – Production design: Are Austnes

Julberättelser av Astrid Lindgren blir ny jultradition i SVT 2023, berättat ett pressmeddelande:

SVT vill fortsätta att skapa gemensamma tv-traditioner för nutidens och framtidens publik i Sverige och producerar Jul med Astrid Lindgren, en timme med berättelser baserade på verk av Astrid Lindgren. Från och med julafton 2023 kommer publiken att möta färgstarka karaktärer och magiska världar. Nyproducerade animationer blandas med klassiska klipp.

– Det känns fantastiskt att kunna lyfta fram Astrid Lindgrens stämningsfulla berättelser. Ambitionen är att skapa en fin julaftonstradition för alla generationer. Vi kan såklart inte bestämma på förhand om det blir en klassiker, det avgör publiken, men det är vad vi hoppas, säger Hanna Stjärne vd på SVT.

Novellen Lustig-Gök, som aldrig gestaltats rörligt, ramar in timmen och de nyproducerade animationerna är Emil och snöbollskriget, Nils Karlsson-Pyssling, Kajsa Kavat samt Räven och tomten som tidigare producerats. Arkivklippen kommer från TV-serierna Pippi Långstrump och Vi på Saltkråkan. Det är berättelser om ensamhet, saknad, behov av kärlek och samhörighet med familj och vänner.

Projektet är ett samarbete mellan SVT, Astrid Lindgren Aktiebolag och Qvisten Animation AS.

Innehåll:

Lustig-Gök (inramning med både animation och levande gestaltning)

Det är snart jul, syskonen Gunnar och Gunilla har legat sjuka i sängen i veckor. De är uttråkade och ropar ideligen på föräldrarna. Uttröttade på tjatet ger deras föräldrar dem ett gökur så att de kan hålla koll på tiden. Vad de inte vet är att inuti just denna klocka bor en magisk gök. Trägöken är levande och full av överraskningar. Han är akrobat, kan roliga skämt och skojar bakom föräldrarnas rygg. Han har också rest världen runt och vet var i stan alla små tomtar och andra magiska varelser bor. Plötsligt är det inte så tråkigt att vara sjuk längre.

Nyproducerade animationer:

Nils Karlsson-Pyssling

Bertil är en 7-årig pojke som bor med sina fattiga föräldrar. Varje dag måste de lämna honom ensam för att jobba på fabriken. Men en dag på senhösten när Bertil känner sig särskilt ledsen och ensam, dyker en liten pojke upp under hans säng. Han är bara några centimeter lång och heter Nils Karlsson-Pyssling. Han har hyrt ett rum av en råtta innanför väggen. Nils Karlsson-Pyssling är magisk och förvandlar Bertil till att bli lika liten som han själv! När du bara är några centimeter lång är världen full av möjligheter. En köttbulle blir en festmåltid och en tekopp stor som ett badkar. Bertil har äntligen fått en kompis som han kan skratta och leka med. Men för att detta ska hålla måste stackars Nils Karlsson-Pyssling kunna bo kvar i det lilla hyrda rummet innanför väggen.

Emil och snöbollskriget

Emils mamma Alma har bjudit alla i byn på julbord. I väntan på middagen startar Emils barnsliga skollärare ett snöbollskrig med alla gäster. Detta irriterar Anton som vill att julkalaset ska vara en respektabel tillställning. Han vill göra ett gott intryck på alla viktiga personer som bjudits in. Han springer ut för att få de barnsliga gästerna att sluta, men ingen lyssnar på honom. Medan han skriker kastar Emil av misstag en snöboll som fastnar i hans mun. Pappa Anton blir rasande och försöker få ut snöbollen. Och Emil, han åker till slut in i snickarboden, såklart.

Räven och Tomten

En hungrig räv jagar mat en kall vinternatt. I utkanten av skogen upptäcker han en liten gård och smyger sig in för att hitta en munsbit. Vad han inte vet är att Tomten vaktar gården och räven åker fast i hönsgården. När Tomten ser hur hungrig och trött han är, bestämmer han sig för att dela sin julgröt med honom, men bara om räven lovar att lämna gårdens djur i fred. Kan ett vilt hungrigt djur lita på någon annan än sig själv? Räven tar chansen och upplever en jul fylld av värme och vänskap.

Kajsa Kavat

6-åriga Kajsa bor tillsammans med sin mormor i ett litet hus i den fattiga delen av stan. Några dagar före jul bryter mormor benet. Detta är förödande för Kajsa som bestämmer sig för att ta sig an hela uppgiften att förbereda julen hemma och själv ta hand om mormor. Det är inte lätt för ett litet barn, men hon är modig, uppfinningsrik, uthållig och klarar att lösa julbestyren.

Arkivklipp:

Pippis jul

I Villa Villekulla firar Pippi jul ensam. Men på julaftonskväll överraskar barnen i byn Pippi med en julklapp. Själv har Pippi hängt upp julklappar i träden till alla barn.

Vi på Saltkråkan – visst finns det tomtar

Saltkråkan står i vinterskrud. Melker, Malin och barnen kommer till ön för att fira jul. Men tomten då – finns han? Javisst, han kommer i sin släde över isen. Men är han inte fasligt lik någon?

Världspremiär för ny Astrid Lindgren-bilderbok

by

Illustration: Marit Törnqvist

Astrid Lindgrens älskade vaggvisa, tonsatt av Georg Riedel och känd från filmen Alla vi barn i Bullerbyn, har nu illustrerats av Marit Törnqvist.

Ett pressmeddelande:
I Alla ska sova får vi följa med på en magisk promenad i den svenska sommarkvällen, till kohagen, till lammen och till andra små djur som hellre vill leka än sova. Först när skymningen övergår till natt verkar alla få ro. Till och med vareviga katt.

Världens mest lästa barnboksförfattare Astrid Lindgren skrev texten till Alla ska sova (även känd som Alla ska sova för nu är det natt) redan i mitten av 1980-talet. Ursprungligen gjordes den som text till en vaggvisa, tonsatt av Georg Riedel, som sjöngs i filmen Alla vi barn i Bullerbyn. När konstnären och illustratören Marit Törnqvist hörde sången framföras på Astrid Lindgrens begravning 2002 bestämde hon sig för att göra en bilderbok baserad på texten.
– När man förväntar sig i en vaggvisa att zooma in på barnet, göra världen liten, väljer Astrid att göra motsatsen. Hon zoomar ut och visar barnen allt. Hennes berättarperspektiv som stämmer så fint med mitt eget, säger Marit Törnqvist.

I Alla ska sova får läsaren följa med på en magisk promenad i den svenska sommarkvällen, till kohagen, lammen och till andra små djur som hellre vill leka än sova. Först när skymningen övergår till natt verkar alla få ro. Till och med vareviga katt.

Om Marit Törnqvist

Marit kom redan som barn i kontakt med Astrid Lindgren eftersom hennes mor, Rita Törnqvist-Verschuur, översatte Astrids böcker till nederländska. Bland annat tyckte Astrid att Marit var den ’skrålligaste Skrållan’ hon nånsin hade sett och föreslog att hon skulle spela Skrållan i Salkråkan-filmen. Planerna stöp dock på att Marit lärde sig gå för sent.
Astrid Lindgren bodde av och till hos familjen Törnqvist, både i Holland och på gården i Småland, och Marit minns fortfarande med förtjusning hur den då 65-åriga författaren ägnade en hel eftermiddag åt att hoppa i höet med barnen.

Direkt efter examen på konstakademin i Amsterdam 1987 illustrerade Marit Törnqvist När Bäckhultarn for till stan av Astrid Lindgren. Därefter har de samarbetat med titlar som Sunnanäng och I Skymningslandet – under arbetet med den sistnämnda bilderboken flög de ballong över Stockholm tillsammans.

Här i Sverige känner vi också Marit Törnqvist som scenograf till Sagotåget och Villa Villekullasalen på Junibacken i Stockholm, där hon också var konstnärlig rådgivare fram till 2003.
Hon har även själv skrivit barnböcker, nu senast Den lyckliga ön, och mottagit priser för sina böcker i både Belgien och Holland.

Mio, min Mio – evangeliskt drabbande men saknar ljuset

by

Foto: Petra Hellberg

Mio, min Mio
Av Astrid Lindgren
Dramatisering Kristina Lugn
Regi Sofia Jupither
Scenografi Erlend Birkeland
Kostym Julia Przedmojska
Ljus Linus Fellbom
Ljud Michael Breschi
Mask Johanna Ruben
Kompositör Joakim Unander
Premiär 17 december 2017 på Stora scenen, Stockholms stadsteater

Mio, min Mio, en av Astrid Lindgrens mörkaste sagor, har dramatiserats av Kristina Lugn för Stadsteatern. Uppsättningen är avskalad med fokus på de mörkare delarna av sagan.

Den föräldralöse Bo Vilhelm Olsson färdas från sin dystra stämning på en parkbänk i Tegnerlunden, i en plötslig stund av mirakel, till Landet i Fjärran, där han möter och omfamnas av sin far Konungen.

Det vackra riket, som i Astrid Lindgrens bok beskrivs som en grönskande idyll med bäckar, betande lamm och susande silverpopplar, får ingen framträdande visuell roll i uppsättningen. Snabbt färdas vi till ögonblicket då Mio förstår att han har ett uppdrag som väntar, och som väntat i tusen år. Han ska döda den onde riddar Kato, som är den mörka skuggan som ruvar utanför Landet i Fjärran. ”Blommorna dör, fåglarna flyr och solen mister sin glöd när en säger hans namn.”

Det visuella är evangeliskt drabbande med digitala projektioner av flyende skyar, himlar och månljus. Katos värld är ett helvete som får mig att tänka på Aleppos svartbrända, söndertrasade ruiner och genomsyrat av djupaste skräck.

Dramatiseringen är centrerad kring berättelsen om den ödesbestämda uppgiften som tvingar ut människan på en farofylld resa, fylld av kval och ångest och med en längtan efter att få slippa. Men omständigheterna för henne ändå framåt, framåt för att övervinna rädsla och motstånd och konfrontera det svåraste.

Månstråle, månstråle, hjärtats röda blod … , är inledningen på Väverskans sång i Mio, Min Mio. Mio möter väverskan i den Dunkla Skogen som ligger på randen till Katos land, Landet Utanför. Väverskan berättar om sorgen över dotter Milimani och många andra barn som riddar Kato fångat och förvandlat till svarta fåglar som flaxar i en ständig sorgedans över den Mörka Sjön. Väverskan väver två mantlar med drömfoder till Mio och hans vän, följeslagaren Jum-Jum,, som ska skydda dem i drabbningen med Kato. Mantlar som sen ska visa sig avgörande i den sista striden och också i återuppväckandet av flickan Milimani.

Mios känsla för att genomföra sitt uppdrag, med livet som insats, stärks av uppgiften att rädda barnen. Men han våndas och skriker mot skyn som Jesus i Getsemanes trädgårdar: ”Varför vill man far att jag ska göra det här?”

Mio är beredd att ensam möta riddar Kato, men hans lojale vän Jum-Jum ser det som en självklarhet att han ska följa med. Men Jum-Jum våndas också och kvider: ”Om inte döden vore så svår så svår, och om vi inte vore så små och ensamma.”

Det är genomgående goda skådespelarinsatser varav Shebly Niavarani står ut och väcker välgörande glädje, skratt och humor i en annars mörk tillställning,

Jag saknar levandegörandet av den ljusa världen i Gröna ängars ö i uppsättningen. Kanske är det så att vi människor, var och en av oss, har en ödesbestämd uppgift att utföra som sätter hela vårt väsen på prov. Men utan det ljusa och vackra i livet, får vi svårt att klara av den.

I rollerna
Bosse/Mio Tove Edfeldt
Benke/Jum-Jum Bahador Foladi
Tant Lundin/Farmor Eva Stenson
Konungen Gerhard Hoberstorfer
Väverskan Odile Nunes
Gubben Eno Shebly Niavarani
Svärdsmidaren Christer Fant
Riddar Kato Jörgen Thorsson
Nonno Julia Marko-Nord
Jiri Tiril Wishman Eeg-Henriksen
Spejare Jonas Blixt, Magnus Hammer, Oskar Laring
Jiris bror/Spejare Olof Neppelberg, Oscar Jupither
Jiris syster 1/Spejare Nadia Christiansson, Alfonsina Bejarano-Arvidsson
Jiris syster 2 Ella Hammarsten Liedberg, Lily Wahlsteen
Nonnos bror 1 Malte Legros-Selander, Pelle Avemo Hådell
Nonnos bror 2/Spejare Desmond Englund, Alex Moore Eklund
Millimani Inga Avemo Hådell, Lilly Ann Frelin