Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

kristendom

Filmrecension: I Can Only Imagine

by

I Can Only Imagine
Betyg 3
Svensk biopremiär 10 augusti 2018
Regi Andrew Erwin, Jon Erwin

En film som lär vara ett måste att se för den som lyssnar på kristen popmusik. Filmens titel är också titeln på sången “I Can Only Imagine”, skriven av den amerikanska artisten Bart Millard som är den mest spelade kristna poplåten hittills och som legat högt upp inte bara på kristna låtlistor utan också stått sig bra i konkurrens med annan musik.

Filmens budskap är vackert, det handlar om förlåtelse och att kunna ge varandra flera chanser, att kunna reparera trasiga relationer. Den är, inte helt oväntat, förutsägbar. För en del av den tänkta målgruppen för filmen har det nog ingen betydelse att filmens handling är förutsägbar. De känner redan till berättelsen om Bart Millards uppväxt. Bart Millard har berättat om den både i tv-intervjuer och i tidningsintervjuer.

Bart Millard växer upp i Greenville, Texas, där han blir både fysiskt och mentalt misshandlat av sin far Arthur. Det finns intervjuer där det berättas att Bart blev misshandlad flera gånger i veckan av sin pappa, ibland så svårt slagen att han inte kunde ligga på rygg och sova. Hans mamma stod inte ut utan lämnade familjen.

Som barn var Bart på sommarläger med en kristen församling och han fick en trygghet och vänskap bland kristna. Det var den grunden som gjorde att när han lämnade sin pappa och gav sig iväg ut i USA hittade han en kristen popgrupp (det kristna bandet MercyMe) som han satsade på, som han turnerade runt om i USA med. Men han kände sig aldrig lugn i sitt inre, han hade inte funnit frid. När han gav sig av hem och träffade sin pappa visade det sig att hans pappa var dödssjuk i bukspottskörtel-cancer.

Är det möjligt att förlåta någon som gjort ens liv till ett helvete? Är det möjligt att förlåta den som misshandlar? Är det möjligt att en grym människa kan förändras? Filmen får av nog ett betygssteg för högt av mig för att den för fram ett budskap som inte hörs så ofta i dagens värld, där så mycket är så mörkt och negativt och ingen verkar tro på att någon kan förändras.

Bart Millards uppväxt är en förfärlig uppväxtskildring som vi hört berättats i olika versioner många gånger. Jag blir lika ledsen varje gång när det blir så tydligt hur starkt inflytande föräldrar har på barnens reaktioner. Hur barn väljer väg i livet för att göra föräldrar stolta. Hur kan en förälder över huvudtaget ha några krav på vad barnen ska välja för väg i livet?

Skådespelarnas insatser är ganska labila förutom Dennis Quaid som är i högsta grad trovärdig i rollen som Barts pappa. Det är många klichéér i filmen, speciellt under skildringen av bandet och när de får en manager och försöker få ett skivbolag.

Som sagt, filmen är väldigt förutsägbar, men har ett vackert budskap. Kanske gav jag den ett steg för högt betyg.

Skådespelare: J. Michael Finley, Dennis Quaid, Madeline Carroll m fl.

Filmrecension: Maria Magdalena – enastående

by

Maria Magdalena
Betyg 5
Svensk biopremiär 23 mars 2018
Regi Garth Davis

En otroligt vacker och berörande film om Maria Magdalena, den kvinna som faktiskt var den första som den uppståndne Jesus visade sig för. Filmen har passande nog svensk biopremiär på skärtorsdagen i påsk. Oavsett om du är troende kristen eller inte har filmen så mycket att berätta, inte minst om kvinnors situation i världen och i religioner. De religiösa scenerna är filmade på sådant sätt att den troende kan tolka på sitt sätt och den icke-troende på sitt sätt.

Rooney Mara spelar Maria Magdalena och hon är helt enastående i rollen. Joaquin Phoenix gör Jesus och är riktigt bra. Jag har en liten invändning att Joaquin Phoenix är snart 44 år och ska spela en man som är 33 år. Joaquin Phoenix som Jesus ser ut att vara äldre än 33 år (troligen var Jesus 33 år då han dog men vetenskapen är inte helt säker). Å andra sidan levde människor ett hårt liv, utsatta för sand och vind.

Vi får följa Maria Magdalena som bor med sin familj i ett för den tiden typiskt storfamiljs-kollektiv sina föräldrar, sina syskon och deras familjer. Hon är på väg att bli bortgift till en änkling. Maria Magdalena är inte en ung kvinna som drömmer om att gifta sig och få barn. Hon är duktig barnmorska och vill vara en självständig person, vilket inte var förunnat kvinnor vid den här tiden i det judiska samhället.

Hon hör av en av sina bröder talas om en healer, en man som predikar och helar människor. När hennes blivande make varit på besök springer hon iväg i natten. Hennes familj får tag på henne och går till en demon-utdrivare som ska få ut den demon ur henne som gör att hon inte finner sig i sin situation. Då hon blir jättesjuk efter försöket att driva ut demonen hämtar hennes bror den berömda Jesus som gör henne hel igen.

Hon kan inte glömma Jesus och ger sig av för att bli en av hans efterföljare. Hon tas upp i gemenskapen med lärjungarna, fast alla är inte odelat glada åt att en kvinna får följa med dem i Jesu fotspår.

Vi får följa Maria, Jesus och lärjungarna på sin den vandring som så småningom hamnar i Jerusalem där Jesus får ett raserianfall då han ser hur templet blivit en kommersiell plats och vi får se när han grips och korsfästs. Men allt skildrar utifrån Maria Magdalenas synvinkel.

Fotot är snyggt och de karga miljöerna känns ända in i märgen. Skådespelarna fungerar alla mycket bra och som publik kommer jag nära, jag känner det som att jag är med där och jag glömmer att jag sitter i en biosalong.

Ett stort plus är också att vi får en av de mest logiska förklaringarna kring hur Judas, som var lärjunge till Jesus och följde honom tillsammans med de andra som sedan blev apostlar kunde förråda Jesus.

Maria Magdalena var, enligt vad som kommer fram i Nya Testamentet, en kvinna som fanns med i människorna omkring Jesus. Hon var den första som fick se en uppståndne Jesus men hon blev först 2016 accepterad som en av apostlarna av påven. På 500-talet förklarades hon ha varit en hora, enligt en påve. Det mesta som religions-vetare kommit fram till idag pekar på att hon inte alls var prostituerad, det var bara ett sätt av den patriarkalt strukturerade kyrkan att få bort hennes person.

Rooney Mara gjorde filmdebut 2005 i filmen “Mördande legender – Bloody Mary” och har sedan dess nått internationell stjärnstatus efter filmer som “Terror på Elm Street”, “Social Network” och “The Girl with the Dragon Tattoo”, den amerikanska versionen av Stieg Larssons Millenium-deckare.

Regissören Garth Davis har tidigare bland annat regisserat den kritikerhyllade deckarserien Top of the Lake och filmen Lion som han fick en otal filmpriser för. I Lion hade för övrigt Rooney Mara en av rollerna.

Maria Magdalena är mästerverk till film, tycker jag, och ett måste för alla som är intresserade av religion och kvinnors roll i samhället, genom historien. Men den är öppen för att ses och tolkas på olika sätt. Den slår inte fast något Jesus uppstod eller inte, om han gjorde mirakler eller inte, det bestämmer var och en som ser filmen hur scenerna ska tolkas.

Julevangeliet

by

Julen firas för att minnas att Jesus föddes. Jesus som är ursprunget till världens största religion, kristendomen.

Men egentligen är forskare inte överens om när Jesus föddes. Mycket pekar på att han föddes tre år före år 0. Vår västerländska tideräkning bygger ju på Jesus liv och år 0 ska vara det år han föddes. Men senare års forskning tyder på att Jesus egentligen föddes några år tidigare.

Exakt vilken tid på året han föddes är forskare inte heller överens om.

Att det funnits en historisk person som hette Jesus och som är upphovet till kristendomen, det är forskare rätt eniga om. Jesus finns nämnd också i historiska texter som är oberoende av de urkunder som används inom kristna kyrkor.

Varför jul firas just den här tiden på året beror mest på att romarna på 300-talet brukade ha en lång festlighet till solgudens ära. När kristendom vid den tiden blev statsreligion i det romerska riket beslutade makthavarna att göra om festligheterna till Jesu ära. Risken skulle vara stor att medborgarna skulle protestera mot att bli kristna om de skulle förlora den långa festen.

Också i norra Europa och i de skandinaviska länderna hölls stora fester vid den tiden på året – så att istället fira jul då var en praktisk lösning.

Så redan då julfirandet börjande var det många som egentligen inte firade just för Jesu skulle, precis som julen idag till stor del bara är en ledighet med mat och presenter och tid att träffa anhöriga.

Förr var det nog mycket vanligare att de som samlades för att fira jul också lästa julevangeliet som är kommer ur Bibeln, från Lukasevangeliet 2:1-20.

Så håll till godo: här är julevangeliet.

2 Och det hände sig vid den tiden att från kejsar Augustus utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivas.

2 Detta var den första skattskrivningen, och den hölls, när Kvirinius var landshövding över Syrien.

3 Då färdades alla var och en till sin stad, för att låta skattskriva sig.

4 Så gjorde ock Josef; och eftersom han var av Davids hus och släkt, for han från staden Nasaret i Galileen upp till Davids stad, som heter Betlehem, i Judeen,

5 för att låta skattskriva sig jämte Maria, sin trolovade, som var havande.

6 Medan de voro där, hände sig att tiden var inne, då hon skulle föda.

7 Och hon födde sin förstfödde son och lindade honom och lade honom i en krubba, ty det fanns icke rum för dem i härbärget.

8 I samma nejd voro då några herdar ute på marken och höllo vakt om natten över sin hjord.

9 Då stod en Herrens ängel framför dem, och Herrens härlighet kringstrålade dem; och de blevo mycket förskräckta.

10 Men ängeln sade till dem: »Varen icke förskräckta. Se, jag bådar eder en stor glädje, som skall vederfaras allt folket.

11 Ty i dag har en Frälsare blivit född åt eder i Davids stad, och han är Messias, Herren.

12 Och detta skall för eder vara tecknet: I skolen finna ett nyfött barn, som ligger lindat i en krubba.»

13 I detsamma sågs där jämte ängeln en stor hop av den himmelska härskaran, och de lovade Gud och sade:

14 »Ära vare Gud i höjden, och frid på jorden, bland människor till vilka han har behag!»

15 När så änglarna hade farit ifrån herdarna upp i himmelen, sade dessa till varandra: »Låt oss nu gå till Betlehem och se det som där har skett, och som Herren har kungjort för oss.»

16 Och de skyndade åstad dit och funno Maria och Josef, och barnet som låg i krubban.

17 Och när de hade sett det, omtalade de vad som hade blivit sagt till dem om detta barn.

18 Och alla som hörde det förundrade sig över vad herdarna berättade för dem.

19 Men Maria gömde och begrundade allt detta i sitt hjärta.

20 Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för allt vad de hade fått höra och se, alldeles såsom det blivit dem sagt.

Upprorsmakaren av Reza Aslan gör Jesus mer levande

by

upprorsmakaren

Upprorsmakaren – Berättelsen om hur Jesus från Nasaret blev Jesus Kristus
Författare: Reza Aslan
Språk: Svenska
Förlag: Weyler Förlag
Översättare: Margareta Eklöf
ISBN: 9789187347344

Hurdan var eller är Jesus, den människa som den stora världsreligionen kristendomen bygger på? Religionsvetaren Reza Aslan har forskat kring människan Jesus och menar att när ledarna för kyrkorna några hundra år efter Jesus levt och verkat valde vad som skulle vara med i Nya Testamentet och vad kyrkorna skulle lära ut: då valdes viktiga delar av Jesus bort. Jesus blev mer Gud och mindre mänsklig, han blev mindre världstillvänd och blev mer from och mindre rebellisk, menar Reza Aslan.

Det är fascinerande, att när jag läser Aslans forskningsresultat träder en bild fram av Jesus som för mig som kristen gör Jesus ännu mer levande för mig.

Vi vet inte mycket om Jesu liv, men vi vet säkert att han blev hängd och dog på korset. Och vi vet att det var ett straff som de romerska ockupanterna av Palestina reserverade för statens fiender. Reza Aslan är religionsvetare och muslim. Han har försökt att vetenskapligt och historiskt granska vem människan Jesus var och han menar alltså att den gudalika Kristusgestalten som de kristna kyrkorna lyfter fram inte stämmer med vem och hurdan Jesus egentligen var. De böcker och brev som ingår i Nya Testamentet har valts ut flera hundra år efter att Jesus levde och är utvalda för att passa kyrkans syften, enligt Reza Aslan.

Att läsa Reza Aslans granskning av Jesus som människa är en spännande läsning. Författaren vill ju visa att jesus var mycket mer upprorisk och rebellisk än vad många kyrkor predikar. Jag tycker att det mycket väl går att studera Jesusgestalten vetenskaplig. För den som är kristen handlar ju Jesus om mer än en historisk person –
grunden för kristendom är ju tron på/övertygelsen att Jesus uppstod och det kan ju författaren vare sig bevisa eller motbevisa. Reza Aslan går inte heller in på frågan om uppståndelsen särskilt mycket. Det han fokuserar på är hurdan Jesus var som människa.

Jag tycker, som jag redan nämnt, att mycket av det Aslan tar upp är högst intressant. Ju mer människa Jesus blir, desto mer intressant är Jesus ju. Att Jesus existerat torde inte ens de mest fanatiska ateisterna förneka. Men vissa saker som Reza Aslan tar upp tycker jag inte är så vetenskapligt behandlat. Det lustiga är att författaren utan att ha några bevis bara säger att vissa uppgifter är fel i evangelierna i Nya Testamentet, men författarens argument bygger ofta bara på hans egen känsla, han har inga bevis för vad han för fram.

I Nya Testamentet sägs ju att romaren Pontius Pilatus inte tog beslutet om att Jesus skulle avrättas. Pilatus försökte tvärtom fria Jesus och det var de judiska ledarna som tog beslutet att Jesus skulle korsfästas. Enligt Aslan var detta ett sätt för de kristna kyrkorna att bli accepterade av det romerska riket, skulden för att Jesus dödades kunde läggas på judarna. Pontius Pilatus var enligt historiska skrifter, skriver Aslan, en grym person. Det ska därför vara omöjligt att Pontius Pilatus skulle vilja fria Jesus. Det är egentligen frågan om Pilatus alls träffade Jesus, menar Aslan. Det var inte ovanligt att romarna avrättade rebelliska judiska män.

Hmm, tänker jag: har författaren aldrig sett att alla människor någon gång gör något som inte går i linje med hur de brukar göra? Jag har träffat på otaliga sådana fall. Det är inte alls omöjligt att en grym man som Pontius Pilatus också har mjukare sidor och att han träffade Jesus av nyfikenhet och kände att Jesus var något speciellt. Det är också möjligt att Pontius Pilatus vann något på att låta de judiska ledarna ta beslutet.

Det är flera sådana saker som författaren tar upp som han menar bevis mot kyrkans bild av Jesus. Det ironiska är att författaren menar att de som valt ut vad som ska vara i bibeln har gjort det utan att bry sig om sanningen men han gör exakt likadant i sin text. Han för fram sina tankar och tolkningar men inte vetenskapligt eftersom han förkastar alla texter som motsäger hans egen tes.

En detalj som är irriterande och ett tecken på vad Reza Aslan vill med sin bok är att han konsekvent vägrar ange tideräkningen som vi i västvärlden faktiskt gör. Istället för att skriva f.Kr (före Kristus) och e.Kr (efter Kristus) skriver han hela tiden f.v och e.v för före och efter vår tideräkning. Varför anstränger han sig så för att få bort ordet Kristus – när det ändå är så vi gör.

Men om Reza Aslan med sin bok hoppas få bort Jesus som Kristus – då har han inte lyckats. Tvärtom. Ju mer mänsklig och ju mer levande människan Jesus blir, desto mer trovärdig blir han – och om Gud eller gud fanns/finns i Jesus – det blir inte mindre av att Jesus var en människa. För om det är något som är väldigt säkert, är väl ändå att det fanns en man som hette Jesus och som levde kring vår tideräknings början, som kostfästes och som enligt hans efterföljare uppstod.

Recensenten i Sydsvenskan formulerar detta väldigt bra:
Apostlarna ville ha en judisk Messias. Paulus ville ha Jesus Kristus. Reza Aslan vill ha en militant revolutionär. Walter Wink och jag själv vill ha en ickevåldsaktivist. Och den Jesus jag själv vill ha, säger kanske mer om mig själv än om den fattige jude som för tvåtusen år sen lämnade ett så djupt avtryck i historia, tradition och mystik.

Relaterat: Recension i DN och i Sydsvenskan.

Sex och religion av Dag Øistein Endsjø

by

Religioner har lagt sig i hur människor har sex och med vem i årtusenden. Kristendomen och buddhismen är nog de två religioner som mest uttalat är negativa till sex, fast av olika skäl. Inom buddhismen är det inte sexet i sig som är det som ses som dåligt, utan de begär som fångar människan. Därför lägger oftast inte buddhistiska organisationer så står vikt vid om det är heterosex eller homosex.

Inom kristendom är det ofta heterosexuellt sex inom äktenskapet som rekommenderas, all annan sex fördöms.
Inställningarna kan förstås skifta avsevärt mellan olika delar av kristendomen och framför allt har inställningarna ändrats i nutidens kyrkor, där det finns mycket mer acceptans både för sex mellan samma kön och sex före äktenskap.

Boken “Sex och religion” av Dag Øistein Endsjø har varit väldigt intressant att läsa. Dag Øistein Endsjø är professor i religion vid universitetet i Bergen. Visst är boken lite akademiskt torr och det är ingen stor litteratur, men det är inte heller vad jag väntar mig av en sådan här faktabok. Däremot är den fylld av intressanta redovisningar kring hur olika kyrkor och religiösa samfund tolkat och tolkar sina religiösa skrifter.

Bitvis är det skrämmande läsning. Otrohet var enligt lagen i Michigan i USA ett brott som den skyldige kunde dömas till fängelse för i början av 2000-talet. I Sverige anser nog en majoritet idag att vem en vuxen människa har sex med, när båda samtycker, är en privat fråga och inget som vare sig kyrka eller samhälle med sina lagar ska lägga sig i.

Å andra sidan: Om en religiös person är övertygad om att människor som inte beter sig rätt inte bara riskerar att själv hamna i evig fördömelse utan också kan dra på sig Guds straff för hela landet, då är det begripligt att den religiöse gör alla vad han kan för att få samhällets lagar att verka efter hans inställning.

Det var inte alltför länge sedan som många stora kristna kyrkor predikade att sex mellan olika raser var fel och emot guds lagar. Liknande rasistiska inställningar om sex mellan olika raser finns inom flera religioner, fast inte så ofta inom islam. Där kan det vara förbjudet att ha sex med någon från andra religioner. Men om den personer konverterar till islam är det tillåtet.

Det absolut vanligaste är att religionerna sex allt utifrån mannens synvinkel. En man kan ha rätt att ha sex utanför äktenskapet så länge han inte har sex med en kvinna som är gift med någon annan. Sex med en ogift kvinna eller en prostituerad kan vara tillåtet, eller i alla fall inte något straffbart.

En något annorlunda religiös inställning till homosexualitet finns i den japanska Kobo Daishis bok som rekommenderar sex mellan äldre munkar och yngre noviser. Boken berättar hur munkar ska tolka antydningar från manliga noviser, hur de ska förföra dem och vilka sexuella tekniker och positioner munkarna ska välja när de fått e unga männen på kroken.

Boken var mycket intressant att läsa, lika mycket som den berättar hur kyrkor och samfund ställt sig till sex, berättar den om mänskligt beteende.

Ur baksidestexten:
Religioner förbjuder och påbjuder sex, fördömer och välsignar, straffar och belönar. Din sexpartners kön, äktenskapliga status, hudfärg, religion och kast är faktorer som kan leda dig antingen till frälsning eller till förtappelse.

Medan kristna tonårsflickor går på bal där de lovar Gud att avstå från sex innan äktenskapet, framhäver buddhistiska munkar homosex som ett heligt mysterium. Dagens nyhetsbevakning kan ge intryck av att religionerna är mer upptagna av sex än någonsin tidigare, och vi ser ett starkt religiöst motstånd mot sex. Här fördöms sex med fel personer, på fel plats samt att det talas för mycket om sex – på fel sätt.

Verkligheten är dock mer komplicerad än så. Vi ser inte att dessa fördömande uttryck samtidigt innebär en tydlig välsignelse av sex, men då självklart av “rätt” sorts sex. Samtidigt som homosexuella diskuterat rätten att få vigas i svenska kyrkan, har andra frågat sig om det bör vara dödsstraff för utomäktenskapliga sexuella relationer, om promiskuitet leder till naturkatastrofer, om Gud fördömer äktenskap mellan svarta och vita och om man har sex i himlen.

Sex och religion handlar om de olika religionernas inställningar till homosex och heterosex, till sexrasism och demonsex, till pliktsex och avhållsamhet, till oralsex, analsex, skilsmässa och månggifte. Den handlar också om varför vissa religiösa sexregler framhävs, medan andra glöms bort.

Titel: Sex och religion : från kyskhetsbal till heligt homosex
Författare: Dag Øistein Endsjø
ISBN: 9789113033105
Förlag: Norstedts
Originaltitel: Sex og religion. Fra jomfruball til hellig homosex
Översättare: Malin Ericson

Pressmeddelande om boken.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,