Julevangeliet

Julen firas för att minnas att Jesus föddes. Jesus som är ursprunget till världens största religion, kristendomen.

Men egentligen är forskare inte överens om när Jesus föddes. Mycket pekar på att han föddes tre år före år 0. Vår västerländska tideräkning bygger ju på Jesus liv och år 0 ska vara det år han föddes. Men senare års forskning tyder på att Jesus egentligen föddes några år tidigare.

Exakt vilken tid på året han föddes är forskare inte heller överens om.

Att det funnits en historisk person som hette Jesus och som är upphovet till kristendomen, det är forskare rätt eniga om. Jesus finns nämnd också i historiska texter som är oberoende av de urkunder som används inom kristna kyrkor.

Varför jul firas just den här tiden på året beror mest på att romarna på 300-talet brukade ha en lång festlighet till solgudens ära. När kristendom vid den tiden blev statsreligion i det romerska riket beslutade makthavarna att göra om festligheterna till Jesu ära. Risken skulle vara stor att medborgarna skulle protestera mot att bli kristna om de skulle förlora den långa festen.

Också i norra Europa och i de skandinaviska länderna hölls stora fester vid den tiden på året – så att istället fira jul då var en praktisk lösning.

Så redan då julfirandet börjande var det många som egentligen inte firade just för Jesu skulle, precis som julen idag till stor del bara är en ledighet med mat och presenter och tid att träffa anhöriga.

Förr var det nog mycket vanligare att de som samlades för att fira jul också lästa julevangeliet som är kommer ur Bibeln, från Lukasevangeliet 2:1-20.

Så håll till godo: här är julevangeliet.

2 Och det hände sig vid den tiden att från kejsar Augustus utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivas.

2 Detta var den första skattskrivningen, och den hölls, när Kvirinius var landshövding över Syrien.

3 Då färdades alla var och en till sin stad, för att låta skattskriva sig.

4 Så gjorde ock Josef; och eftersom han var av Davids hus och släkt, for han från staden Nasaret i Galileen upp till Davids stad, som heter Betlehem, i Judeen,

5 för att låta skattskriva sig jämte Maria, sin trolovade, som var havande.

6 Medan de voro där, hände sig att tiden var inne, då hon skulle föda.

7 Och hon födde sin förstfödde son och lindade honom och lade honom i en krubba, ty det fanns icke rum för dem i härbärget.

8 I samma nejd voro då några herdar ute på marken och höllo vakt om natten över sin hjord.

9 Då stod en Herrens ängel framför dem, och Herrens härlighet kringstrålade dem; och de blevo mycket förskräckta.

10 Men ängeln sade till dem: »Varen icke förskräckta. Se, jag bådar eder en stor glädje, som skall vederfaras allt folket.

11 Ty i dag har en Frälsare blivit född åt eder i Davids stad, och han är Messias, Herren.

12 Och detta skall för eder vara tecknet: I skolen finna ett nyfött barn, som ligger lindat i en krubba.»

13 I detsamma sågs där jämte ängeln en stor hop av den himmelska härskaran, och de lovade Gud och sade:

14 »Ära vare Gud i höjden, och frid på jorden, bland människor till vilka han har behag!»

15 När så änglarna hade farit ifrån herdarna upp i himmelen, sade dessa till varandra: »Låt oss nu gå till Betlehem och se det som där har skett, och som Herren har kungjort för oss.»

16 Och de skyndade åstad dit och funno Maria och Josef, och barnet som låg i krubban.

17 Och när de hade sett det, omtalade de vad som hade blivit sagt till dem om detta barn.

18 Och alla som hörde det förundrade sig över vad herdarna berättade för dem.

19 Men Maria gömde och begrundade allt detta i sitt hjärta.

20 Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för allt vad de hade fått höra och se, alldeles såsom det blivit dem sagt.