• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

samhälle

Är burka och slöja bra för kvinnors jämställdhet och frihet?

29 januari, 2012 by Rosemari Södergren

I krig såväl som i inbördeskrig är det alltid kvinnor och civilbefolkningen som är de största offren.
Kvinnors frihet beskärs alltid när män krigar. Jag har precis ett filmen ”Rachida” som visar på Göteborgs fimfestival.

Bara mardrömmarna är gratis i Algeriet, konstaterar Rachida, en ung lärarinna som trakasseras av fundamentalister för sin vägran att bära huvudduk. En dag vägrar hon också att bära terroristernas bomb till sin skola och blir skjuten på fläcken. Hon överlever, men upplevelsen traumatiserar henne så till den grad att hon tvingas leva i inre exil i sitt eget land. In i det längsta har hon stått emot provokationerna och hoten som riktas mot henne, men tvingas till slut fly till en by i bergen.
…
Rachida är en modig debutfilm som ger en osminkad bild av ett samtida Algeriet där varje tendens till modernisering utlöser konvulsioner.

Det var en stark film (recension kommer i Kulturbloggen senare) och den kändes extra aktuell när jag i morse läste juristen och författaren Jesús Alcalás debattartikel om Skolverkets riktlinjer när det gäller slöjor, burka och andra huvudbonader.

En av de svåra frågorna i samhället idag är frågan om slöjor, burka och andra huvudbonader som kvinnor inom vissa delar av islam är påbjudna att bära. Några europeiska länder har stiftat lagar som gör att män (oftast är det ju faktiskt män) som tvingar en kvinna att bära sådana huvudbonader får böter. I Sverige har Skolverket tagit fram riktlinjer för hur skolor ska hantera situationer när en del av eleverna bär huvudbonader som döljer deras ansikte. Skolverket har intagit en riktigt feg ståndpunkt och skyfflat över beslutet i varje enskilt fall till läraren.

Jesús Alcalá skriver:

Mycket förtigs i Skolverkets nya riktlinjer för burka och niqab i skolan. Verket ignorerar bland annat Europarådet som säger att ”religionsfriheten inte får accepteras som ursäkt för kränkningar av kvinnans rättigheter”. Att vara emot ett förbud för heltäckande slöja i skolan har ofta sin grund i rädslan för rasism. Men skolan är folkrätts- och grundlagsskyldig att verka för jämställdhet. Frågan är alldeles för viktig för att Skolverket ska få sista ordet. Ansvaret är riksdagens.
…

Bristerna i Skolverkets analys är påtagliga. Argumenten är få och torftiga. Mycket förtigs och hoppas över. Inga principiella resonemang förs.

Jesús Alcalá påpekar att i flera fall när kvinnor bär döljande huvudbonader i klassrum har det samtidigt inneburit begränsning av andra elevers och lärares frihet.

Det är konstigt att den här debatten blivit så infekterad. Den som tycker det är fel att kvinnor tvingas bära sådana huvudbonader blir lätt stämplad som rasist.

Tänk om det kom en lag i Sverige som sade att alla kvinnor måste bära huvudbonader som begränsar kvinnors möjlighet att delta i en del aktiviteter, som att vara i en simhall och simma samtidigt som det finns män i samma lokal, eller utöva en sport där det inte fungerar att ha ansiktet dolt. Då skulle det bli ramaskri. Men när en mindre grupp kvinnor av en del religiösa ledare pådyvlas tron att gud skulle bli arg om de visade sitt ansikte, då accepterar vi detta förtryck av dessa kvinnor. Varför? För att inte vara rasister?

Jesús Alcalá skriver:

Och ansiktet är inte vilken kroppsdel som helst. Ansiktet visar vår identitet, ja mer än så – i ansiktet uttrycks vår glädje, vår sorg, vår tvekan, vår avsky. Kort sagt våra reaktioner och sinnesstämningar. Just detta är väl vad det ytterst handlar om.

Ska vi eller ska vi inte motverka sedvänjor som avpersonifierar människor och hindrar oss från att möta varandra som enskilda individer? Öppet. Ansikte mot ansikte.

Det här är så infekterat. Varför?
Det finns säkert kvinnor som har en stark tro på islam och tolkar tron som att deras gud vill att de ska dölja sitt ansikte och sin kropp. Jag menar att de har den tron själva, utan att någon man sagt det till dem.
Om en sådan kvinna inte får gå en utbildning – ja då blir det svårt om hon inte får bära sin huvudbonad.

Fast å andra sidan: är det verkligen så att en gud skulle straffa en kvinna som visar sitt ansikte?

Filmen ”Rachida” skildrar hur svårt det är för kvinnor som lever i fundamentalistiska omgivningar att leva ett fritt och jämställt liv. Om vi måste välja mellan att kvinnor går i burka eller att de får leva jämställt, då vet jag ju vilket som är mitt val.

Kan någon säga mig ärligt: kommer reglerna om att kvinnor ska dölja sitt ansikte från kvinnor ursprungligen, är det en regel som är till för att öka kvinnors jämställdhet?
Vad är viktigast i vårt samhälle: att kvinnor bär burka och liknande huvudbonader eller att vi har ett jämställt samhälle? Går det att förena?

Läs även andra bloggares åsikter om islam, jämställdhet, debatt, samhälle, politik, burka, slöja

Arkiverad under: Krönikor Taggad som: burka, debatt, Islam, jämställdhet, Politik, samhälle, slöja

Vadå? Har Håkan Juholt avgått? Tankar efter en hjärnskakning

22 januari, 2012 by Rosemari Södergren

Lördagen den 21:a januari 2012 blir väl historisk på flera sätt. Socialdemokraterna blev ledarlösa och en diskussionen kommer att pågå för evinnerliga tider om huruvida medier har avsatt en partiledare eller bara gjort den granskning av medier som de ska göra.
För mig blir den nog historisk dag av rent personlig skäl.

Jag hade varit inne i Stockholm och mediterat med ett för mig nytt gäng, trevliga zenpersoner och vi hade fikat efteråt på berömda Blå Lotus, fiket på Södermalm som många meditations- och yogaintresserade ofta samlas i (där finns ett stort urval av goda vegetariska mackor.)

Hemma läste jag alla spekulationer och diskussioner i medier och i Facebook före Håkan Juholts utannonserade presskonferens. Nittio procent var övertygade om att han skulle avgå. Den mesta texten före detta skrevs nog av Britta Svensson på Expressen.
Hans öde ger en väldigt bitter smak i munnen.
Om de socialdemokrater i partitoppen som nu drivit på hans avgång tror att de kommer att få applåder, tror de fel. Trots den kritik vanligt folk haft mot Håkan Juholts beteende, gillar de inte när någon blir illa behandlad.
Jag tror att många ser de senaste dagarnas nedbrytande av den egna partiordföranden som ren mobbning.
Jag har sett Håkan Juholt i aktion några gånger, som talare och när han gått runt och skakat hand med folk. Han har framstått som en engagerad och generös person som gillar andra människor.
Förhoppningsvis kan han använda dessa talanger även i fortsättningen på något bättre sätt.

Nåväl, när avgången var ett faktum kom direkt ett meddelande om att det blir presskonferens i Stockholm, på den berömda adressen Sveavägen 68, alltså Socialdemokraternas högkvarter. Många log ironiskt åt att medier först kallas till presskonferens i Oskarshamn med Juholt för att sedan i ilfart ta sig tillbaka till Stockholm.

Jag bestämde mig för att göra en liten paus och ta en liten promenad före nästa presskonferens.
Jag gick förbi granngårdarna och plötsligt halkade jag, benen for upp i luften och jag föll med huvudet först, rakt på isen över asfalten. Jag satt kvar där en stund på marken och skrek av rädsla. Ingen granne kom. Ingen hörde mig, eller låtsades höra mig, i alla fall.
Jag reste mig och gick hem.
När jag kom in i lägenheten ringde jag min man och berättade att jag trillat (han var på jobbet).
Sedan gick jag till datorn och då såg jag stora rubriker på kvällstidningarnas sajter att Håkan Juholt avgått. Då slog det till i skallen på mig och jag mindes ingenting. Hade Håkan Juholt avgått?
Ändå hade jag diskuterat detta på Facebook.
Jag mindes ingenting och jag ringde min man – och jag mindes inte att jag hade trillat eller att jag hade ringt till honom och berättat det.

Min man ringde efter ambulans. Ambulansen kom och jag kördes till akutmottagning, fick röntga skallen.
Tack och lov hade jag ingen blödning utan ”bara” en rejäl hjärnskakning. Det känns fortfarande, idag, dagen efteråt. Ont i huvudet, mår lite illa, har en bula där bak i skallen och lite ont där jag slog i. Men nu har minnet kommit tillbaka och jag minns allt.

Jag inser att om jag hade haft otur hade jag fallit på en vass sten och det hade kunnat vara ajöss med mig.
Jag inser att vi lever i ett samhälle där sjukvård och ambulans faktiskt också kan fungera riktigt bra, trots larmrapporter i kvällstidningar.

Och jag inser att allt kan ta slut på en sekund.
Det borde vi alla inse. Tänka på hur det blir när vi är borta. Tänka på om de strider vi tar är värda den energi de tar – eller kan vi kämpa om det på ett sätt där vi är med rädda om andra människor?

Vi vet bara att vi har detta livet, oavsett vilken religion vi tillhör eller om vi är ateister. Ingen vet med säkerhet något annat. Då borde vi vara mer rädda om livet, om oss och människor vi möter.
Vi borde vara mer ärliga, tror jag.
Det betyder inte att vi ska vara mesiga och inte kämpar för det vi tror på. Tvärtom om. Det är desto viktigare, för att inte slösa bort det liv vi har.

Jag tycker det här har en hel del med politiken att göra.
Är det sant att det råder maktkamp på hög nivå inom Socialdemokraterna som kvällstidningar hävdar?

Alla borde tänka på att det kan stå en hjärnskakning bakom hörnet. Alla borde leva med den vetskapen som rättesnöre. Kämpa för det som är viktigt, med respekt för andras liv – med ärlighet, med öppenhet, med transparens.

För övrigt noterar jag att läckorna inom ledningen på Socialdemokraterna verkar ha täta kontakter med Expressen. Hur ska detta tolkas? Har banden mellan S och Aftonbladet helt enkelt brustit? Ingen kan ju ändå förneka att det som satte igång snölavinen mot Juholt var Aftonbladets falska rapport om att han hade gjort något som var emot reglerna när han fick bidrag till sitt boende. Efteråt har det ju visat sig att flera andra borgerliga riksdagsledamöter gjort på samma sätt och då blir det inget ramaskri i medier.
Nej jag säger inte att det var det enda skälet och jag inser också att även om det Juholt inte gjorde var olagligt var det något som sticker i ögonen på folk just för att han är socialdemokrat.

Relaterat:
Socialdemokraternas hemsida,
Dagens Nyheter, Aftonbladet, SVT 1, SVT 2, Wolodarski i DN, Svenska Dagbladet 1 och Svenska Dagbladet 2.

Intressanta blogginlägg kring detta:
Martin Moberg och Peter Högberg och Paul Ronge och Erik Laakso och Mary X Jensson på MMK.

Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, Juholt, socialdemokraterna, hjärnskakning, sjukvård

Arkiverad under: Krönikor Taggad som: hjärnskakning, Juholt, samhälle, sjukvård, socialdemokraterna

Några amerikanska politiker börjar backa om Internetlagarna SOPA och PIPA

19 januari, 2012 by Rosemari Södergren

I USA skissas på två lagförslag, Stop Online Piracy Act (Sopa) och Protect IP Act (Pipa), som kommer att innebära censur av Internet.
Flera stora sajter har protesterat, Wikipedia stängde sin engelska sajt ett dygn och tidskriften Wired censurerade på onsdagen sin förstasida i ett försök att uppmärksamma kritiken mot förslagen.

De nya lagarna kommer att ge copyrightägare rätt att stänga hela sajter, vilket är ett slags censur.

Dagens Nyheter skriver:
Också sådana som länkar till hemsidor där piratkopierade artiklar, såsom filmer, musik, kläder, läkemedel och dataprogram säljs, skulle kunna stängas ute genom en så kallad brandvägg och därmed göras oåtkomliga för en användare.
Om en bloggare på DN.se nämner en sajt med piratkopierat material kan de nya lagarna göra det omöjligt för en användare i USA att komma in på DN.se.

Det tycks som om protesterna fått några amerikanska politiker att tveka. Fyra amerikanska senatorer har ändrat sig och flera till är tveksamma.

Här har jag skrivit lite mer om detta.

Relaterat:
Hax och Aftonbladet

Läs även andra bloggares åsikter om sopa, pipa, censur, övervakningssamhälle, samhälle, kulturpolitik, USA

Arkiverad under: Krönikor, Kulturpolitik Taggad som: censur, Kulturpolitik, Övervakningssamhälle, pipa, samhälle, SOPA, USA

J. Edgar – Clint Eastwoods film, gör mig besviken

16 januari, 2012 by Rosemari Södergren

Titel: J.Edgar
Betyg: 2
Svensk premirÄ 20 januari 2012

FBIs legendariske chef J.Edgar Hoover var både fruktad och beundrad. Han var mannen som låg bakom jakten på kommunister. När nu Clint Eastwood satt händerna i hans berättelse och gjort filmen om honom hade jag höga förväntningar. Jakten på kommunisterna och hur övergrepp på människors integritet försvarade har ruggigt stora likheter med vad som sker för att försvara jakten på terrorister och vad som sker för att jaga fildelare i dagens samhälle.

J. Edgar är filmad i en snygg brunton som påminner om Tomas Alfredsons ”Tinker Tailor Soldier Spy”. Fotot och färgsättningen ger en stark känsla av ett grått byråkratiskt center.

Leonardo di Caprio är strälande i rollen som J.Edgar Hoover. Att se denna vackre skådespelare sminkad till en fetlagd äldre man som börjar bli tunnhårig är rätt fascinerande. Leonardo di Caprio blev nominerad för sin insats till Golden Globe, fast priset gick ju till George Clooney. Helt klart kommer di Caprio att få en Oscarsnominering också. Allt annat vore skandal.

Nu tycker inte jag att snyggt foto och bra skådespelare räcker för att göra en film. Filmen har innehållsligt stannat vid att skildra människan J.Edgar Hoover som en makaber figur som bor ensam med sin mamma också när han börjar komma upp i medelåldern. Hans mamma kväver honom och deras relation är psykologiskt sjuklig. J.Edgar Hoover har en djup nära vänskap med Tolson, en advokat han rekryterar till FBI och som ställer upp på allt Hoover vill göra. Jo visst har Tolson en friskare syn på vad som är rätt och fel men ändå, hur kan Tolson vara så förälskad i Hoover att han smälter allt idiotiska idéer?

J. Edgar Hoover var med sin jakt på kommunister en av 1900-talets mäktigaste, mest kontroversiella och mest gåtfulla personer. Att göra en film om honom och inte beröra de övergrepp på den personliga integriteten som hans sätt att styra och ställa innebar.

Vad som är intressant är hur en så sjuk person kunde få så mycket makt och inflytande. Där börjar spännande frågor att komma. Det har Eastwood dock valt att inte tränga in djupare i.

Clint Eastwood har valt att inte fundera vidare på övergreppen som skedde i jakten på kommunister, han ger en skissartad förklaring där jakten i princip försvaras med att bolsjevikerna på fullt allvar ville ta över makten i USA med våld. Som regissör har han också väjt från att ställa andra frågor, som hur en så sjuk man kunde få så mycket makt. Eller så ställer sig Clint Eastwood inte dessa frågor.

J. Edgar Hoover var uppenbart bisexuell, fast i smyg och dolde sina känslor för sig själv också. Han gör ett försök att förklara sina känslor för sin mamma, som frankt förklarar att han inte är hennes son om han är homosexuell. Tragiskt och svårt att förstå idag.

Clint Eastwood har lyckats få Oscarsnomineringar för flera av sina långsamma draman – det lär trilla in några nomineringar till den här också. För amerikanarna är det hemska som skedde på ordet av den berömda FBI-chefen ett nationellt dåligt samvete. Den är värd att tas upp på mer allvar.

Rent filmmässigt var den hopklippt ganska rörigt och den är närmare två och en halv timme. Jag satt hela tiden och väntade på att den skulle komma igång. Två och en halv timme är för långt för en film som aldrig riktigt kommer till skott.

Läs även andra bloggares åsikter om Leonardo Di Caprio, J. Edgar Hoover, USA, FBI, politik, samhälle, integritet

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: FBI, integritet, J. Edgar Hoover, Leonardo Di Caprio, Politik, samhälle, USA

Äntligen – det här vill jag att medier tar upp mycket mer och granskar

15 januari, 2012 by Rosemari Södergren

Vi har nog alla sett dem. De kommer på pendeltåg och tunnelbanor med sina lappar där det står en sorglig histora. De har föräldrar som dött, de har barn som har svår cancer och de kommer från länder utan allmän sjukvård – och nu vill de att du ska skänka dem någon krona eller två.
Lapparna är inplastade – det är uppenbart att det är bluff.
Vi har sett dem när de sitter på kalla marken, sitter på knä och håller fram händerna som en tiggarskål.
Det är barn som springer runt kring tågstationer – det är inte osökt att gissa att dessa barn inte bara tvingas tigga utan också tvingas medverka i stölder.

Det är helt klart att här handlar det om människohandel. Dessa tiggare än människor som lever under svåra omständigheter och tvingas tigga, stjäla och utföra andra sysslor under tvång.

Nu har det kommit en rapport från Rikspolisstyrelsen som visar att det här har ökat. Det har ökat så kraftigt att det gått om annan människohandel.

Aftonbladet är en av flera medier som nu förmedlar Rikspolisstyrelsens meddelande:

Tiggeri, tvångsarbete och tvång att medverka vid stölder har gått om människohandel för sexuella ändamål.
Det visar Rikspolisstyrelsens (RPS) rapport om hur människohandeln utvecklades i Sverige under 2010.
– Det beror på att svensk polis utbildats att se de här andra formerna av människohandel och på vårt uthålliga arbete mot sexuell exploatering av unga utländska kvinnor, säger kriminalkommissarie Kajsa Wahlberg vid RPS.

Det är hemskt att inse vilka vidriga omständigheter människor tvingas leva under i dagens värld. Snälla, alla medier med resurser: ta tag i detta nu, följ upp och granska.
Försök få några av dessa människor att berätta om sina liv.
Det måste bli ett slut på att människor tvingas leva på detta sätt.

En annat område där människor far illa är inom sjukvården. Expressen berättar:

Filip Jonson, 94, i Linköping skickades hem från sjukhuset förvirrad av mediciner.
Natten till i går ramlade han ut genom sitt köksfönster och dog.
– Jag var på semester och hade bönat och bett om att han skulle få vara kvar på sjukhuset några extra dagar, tills jag kom hem, säger dottern Ylva Jonson.

Tyvärr detta något som händer varje dag. Hela tiden. Det Expressen rapporterar om är inget nytt, egentligen. Sättet de skriver om de kan få oss att bli invaggade i en falsk trygghet. Vi upprörs över hur denna gamla man behandlats – och tror att det är ett undantag.
Dagligen skickas människor hem från sjukvården utan att få den hjälp de behöver av hemtjänst.
Jag har tre konkreta exempel i min närhet. Först en medelålders kvinna som fick ett svårt anfall av en sjukdom som gjorde att hon inte kan gå, inte kan röra sina armar. Hon skickades hem från sjukvården med rätt till tio minuter hjälp att gå på toaletten tre gånger om dagen.
Hallå. Hon ska alltså hålla sig tills hemtjänsten kommer. Om hon reser på sig själv kommer hon att trilla omkull och kanske skada sig själv, kissa på sig och ligga där på golvet i flera timmar tills hemtjänsten kommer.
Det är inget ovanligt fall. Inte alls.
Sjukvården har havererat i Sverige. Inte bara Carema och privavård, det handlar lika mycket om allmän sjukvård.

Sjukvårdens haveri och människohandeln – här efterlyser jag mediernas engagemang. Vi hade gjort sådant på Kulturbloggen om Kulturrådet hade stöttat oss, vilket de inte gjorde (jag är övertygad om att Kulturrådet inte begriper sig på vad som är kvalitet på Internet, men det är ett annat ämne som jag kommer att återkomma till).

Relaterade artiklar:
Sveriges Radio, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgsposten.

Läs även andra bloggares åsikter om tiggare, sjukvård, samhälle, medier

Läs även andra bloggares åsikter om människohandel, rikspolisstyrelsen

Arkiverad under: Krönikor Taggad som: människohandel, Medier, samhälle, sjukvård, tiggare

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 15
  • Sida 16
  • Sida 17
  • Sida 18
  • Sida 19
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 64
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Filmrecension: Wasteman

Wasteman Betyg 3 Svensk biopremiär 5 … Läs mer om Filmrecension: Wasteman

Recension: Terra bjöd in halva indie-Sverige – och bjöd på årets bästa konsert

Terra med Vänner på Orionteatern - Betyg … Läs mer om Recension: Terra bjöd in halva indie-Sverige – och bjöd på årets bästa konsert

Recension: Markus Krunegård – Två kvällar på Orionteatern, två helt olika upplevelser

Markus Krunegård på Orionteatern 28 och … Läs mer om Recension: Markus Krunegård – Två kvällar på Orionteatern, två helt olika upplevelser

Filmrecension: Backrooms

Backrooms Betyg 4 Svensk biopremiär 29 … Läs mer om Filmrecension: Backrooms

Hyfsad tribut låter oss ana den hyllades storhet – En kväll till Tottas minne på Stora Teatern

24/5 2026 Stora Teatern i … Läs mer om Hyfsad tribut låter oss ana den hyllades storhet – En kväll till Tottas minne på Stora Teatern

Tal R på Millesgården väcker trötta sinnen med lekfull skaparglädje och mystik

Millesgården Tal R - Elefanten i … Läs mer om Tal R på Millesgården väcker trötta sinnen med lekfull skaparglädje och mystik

Debuterar med sinnrik estetik om mödosam process – Chiasmus av August Björn

August … Läs mer om Debuterar med sinnrik estetik om mödosam process – Chiasmus av August Björn

Teaterkritik: Galeasens Eurotrash träffar mitt i prick som en aktuell spegel. Våra psykiska besvär i Europa, vår flykt från skuld, men också hur band skadas i en nutida schweizisk överklassfamilj – drabbad av världskrig och nazism – blir kännbara.

Eurotrash (sedd 25 maj 2026) Scen … Läs mer om Teaterkritik: Galeasens Eurotrash träffar mitt i prick som en aktuell spegel. Våra psykiska besvär i Europa, vår flykt från skuld, men också hur band skadas i en nutida schweizisk överklassfamilj – drabbad av världskrig och nazism – blir kännbara.

Drömska förflyttningar med fransk klang – Ship Song på Kinesiska Muren

Manus & regi: Emilie … Läs mer om Drömska förflyttningar med fransk klang – Ship Song på Kinesiska Muren

Kganye på Fotografiska iscensätter folkliga myter och berättelser som fortlever i demokratiprojektets moderna RDP-bostäder i Sydafrika.

/ Lebohang Kganye - Le Sale ka … Läs mer om Kganye på Fotografiska iscensätter folkliga myter och berättelser som fortlever i demokratiprojektets moderna RDP-bostäder i Sydafrika.

Enastående samarbete och uppdatering av sound – Nordan med Lena Willemark & Ale Möller på Stora Teatern

21/5 2026 Stora Teatern i … Läs mer om Enastående samarbete och uppdatering av sound – Nordan med Lena Willemark & Ale Möller på Stora Teatern

Lotta Antonsson på Fotografiska – Vaneseendets trygga objekt för begär biter tillbaka som lockande mysterium

Lotta Antonsson - I Am … Läs mer om Lotta Antonsson på Fotografiska – Vaneseendets trygga objekt för begär biter tillbaka som lockande mysterium

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in