• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Krönikor

Dags att slopa dubbelmoralen kring annonser från utländska spelbolag

25 maj, 2011 by Rosemari Södergren

I dagarna ska två tidigare chefer för Aftonbladet och Expressen ställas inför rätta för brott mot lotterilagen när de publicerar annonser från utländska spelbolag. De riskerar fängelsestraff om de döms.

De två kvällstidningarna har nu ingått en ohelig allians i en gemensam debattartikel på DN.Debatt där de skriver:

I morgon inleds en rättegång där två före detta chefredaktörer riskerar att dömas till hårda straff för att de trotsat staten och publicerat annonstexter som staten förbjudit. Visserligen har flera av landets tv-kanaler sänt samma reklambudskap till medborgarna, men de har varit smarta nog att sända från ett annat land där censur inte är tillåten.

Lagen att förbjuda reklam i svenska medier för utländska spelbolag är hur omodern som helst, den är ett skolexempel på när lagstiftningen inte hänger med utvecklingen. Lagen bäddar vägen för dubbelmoral, eftersom tv-kanaler kan välja att sända från andra länder och ändå syns deras reklam i Sverige.
Frågan är förstås: vad skulle hända om Aftonbladet och Expressen valde att placera sina webbservrar utomland, skulle de inte då kunna ha dessa annonser på sina webbplatser? Vad händer om de placerade sina tryckerier utomlands?

Det finns människor som råkar illa ut när det börjar spela. Spelmissbrukar drabbar både enskilda och deras familjer. Men det finns mycket som är farligt i livet.

Kampen för att motverka att människor hamnar i spelmissbruk måste ske på annat sätt än att stoppa annonser i svenska medier.

Fast att lagen hänger kvar har nog inte med omsorg om människor att göra. Det handlar nog om skatteintäkter. Fast, som chefredaktörerna skriver i debattartikeln, om svenska medier fick dessa annonsintäkter skulle det ge skatteinkomster åt den svenska staten:

Det statliga spelmonopolet levererar ungefär 5 miljarder kronor till statskassan varje år. Men en omreglering av den svenska spelmarknaden skulle kunna ge betydligt mer pengar till staten enligt en färsk studie gjord av docenten i nationalekonomi Henrik Jordahl vid Institutet för näringslivsforskning.

Ett slopande av annonsförbudet skulle ge nya intäkter till staten i form av reklamskatt men också stärka de journalistiska musklerna hos många svenska mediehus.

Jo, det är hög tid att slopa dubbelmoralen kring annonser från utländska spelbolag. Får tv-kanaler visa annonserna måste tryckta medier också få göra det.

Blogge tar också upp detta liksom bloggen Fremtidens journalistik.

Läs även andra bloggares åsikter om Aftonbladet, DN Debatt, spel, spelannonser, spelbolag, annonslag

Arkiverad under: Krönikor, Kulturpolitik Taggad som: Aftonbladet, annonslag, DN Debatt, Spel, spelannonser, spelbolag

Lansering av Bodström-boken ”Inifrån” – en uppvisning i konsten att hantera medier

23 maj, 2011 by Rosemari Södergren

I slutet av veckan släpps Thomas Bodströms bok ”Inifrån” om Makten, myglet och politiken.

Journalister fick tillgång till boken på måndag morgonen. 08.00 fick de journalister som skulle få recensionsexemplar hämta boken i receptionen hos bokförlaget. Redan detta är väldigt ovanligt och en bra taktik för att haussa upp förväntningarna.

Det är möjligt att en och annan journalist haft tillgång till manus, eller delar av manus, lite tidigare. En del uppgifter ur boken har ju läckt ut i medier lite tidigare.

Jag hämtade mitt exemplar nu på morgonen. Jag ser att Aftonbladet har en reporter som sitter och läser och uppdaterar artikeln allt eftersom han hittar något skandalöst eller uppseendeväckande i boken.

Själv har jag inte hittat så mycket som förvånat mig ännu. Kapitlet om vänskapskorruption och mygel i största allmänhet gav inte vad rubriken utlovade. I kapitlet ”Den verkliga historien om de utvisade egyptierna” slår Bodström fast att det enligt svensk lag är tillåtet för svensk polis att på svensk mark samarbeta med utländsk polis. Att det fel som begicks var att de två egyptierna utvisades när de riskerade att utsättas för tortyr. Bodström menar däremot att det var korrekt att utvisa dem. Men det var fel att verkställa utvisningen. Det går ju att diskutera vidare kring hans inställning. Fast frågan är inte ny och det har diskuterats kring den och den har vridits i olika synvinklar redan.

För övrigt har jag inte hittat någon riktigt stort. Än.

Lite av koka soppa på en spik har väl Mikael Stenrgårds rapportering i Aftonbladet varit hittills. Att Bodström är lite bitter på Juholt med kumpaner alternativt medhjälpare är väl ingen nyhet.

Ur Aftonbladets rapportering hittills:

Mona Sahlin tvingades att avgå mot sin vilja efter att ha utsatts för en kupp led av Håkan Juholt.
Den nye S-ledarens agerande mot Sahlin var hyckleri. Det skriver Thomas Bodström i sin nya bok.
Men Bodström själv ska ha fått sin plats i S-regeringen efter en blöt utekväll på en svartklubb.

Kupp? Inom politiken går det ju till så, om några vill ha bort någon, då går det samman på det sätt som Juholt med kollegor gjorde. Snyggt eller inte, det är så det går till. Att Juholt självklart måste plocka in de medarbetare han själv vill ha, ingår i hans uppdag sedan. Självklart måste han då också plocka bort en del andra, ur gamla gardet.

Att Bodström fick sitt jobb som minister efter att han haft en festlig kväll på en svartklubb, tja det är sorgligt. Men det säger väl inget nytt om särskilt mycket, heller. Det är så det kan gå till. Visst, det är trist att det kan gå att få ett uppdrag som minister på sina meriter på att dricka alkhol, eller vad de nu använde för droger. Ja det är kanske det som hittills varit mest anmärkningsvärt i boken. Och att Thomas Bodström är så ärlig att han berättar om det. Skulle vara intressant att höra om det är Göran Perssons version av rekrytering också?

I vilket fall som helst, Norstedts har i alla fall visat sig vara mästare på att lansera en bok och få igång ett enormt mediaintresse.

Ännu så länge känner jag mig som den lilla pojken i Kejsarens Nya kläder, som säger: Han har ju inget på sig.
Jag menar, så jättemycket skandaler har jag inte hittat. Än.
Kanske ändrar jag mig när jag läst vidare.

Massor av bloggare har redan börjat blogga om boken, oavsett om de läst den ännu eller inte:
Martin Moberg har skrivit och Tokmoderaten liksom Peter Högberg.

Relaterat: Dagens Nyheter 1 och Dagens Nyheter 2, Svenska Dagbladet, Expressen 1, Expr 2, Expr 3 och Expressen 4 och SVT.

Inifrån – Makten, myglet, politiken
Författare: Thomas Bodström
Förlag: Norstedts
ISBN: 978-91-1-303496-6

Läs även andra bloggares åsikter om medier, Thomas Bodström, samhälle, journalistik, lobbying, samhälle, politik

Relaterat: Dagens Nyheterl Expressen 1, Expressen 2 och Svenska Dagbladet.

Arkiverad under: Krönikor, Kulturpolitik, Litteratur och konst Taggad som: Journalistik, lobbying, Medier, Politik, samhälle, Thomas Bodström

Journalister på pressvisning gapskrattade när världen gick under i Melancholia

20 maj, 2011 by Rosemari Södergren

Journalister på pressvisning gapskrattade när världen gick under i Melancholia, Ja så var det.
Att Lars von Triers film Melancholia skildrar mänsklighetens undergång, det är ingen hemlighet, det är ingen spoiler att jag berättar det.

Jag var på pressvisning för Melancholia som ska ha Sverigepremiär 27 maj. Recension kommer om några dagar. Det är en film jag vill fundera på ett par dagar, smälta den.

Lars von Trier vill provocera, det är jag i alla fall övertygad om. När filmen visades på den fina filmfestivalen i Cannes avslutade von Trier sin presskonferens med att prata om nazismens fördelar. Det väckte förstås enormt ramaski. Dagen efter blev han utkastad från festivalen.

Jag gissar att han är så speedad att han inte riktigt kunde hålla balansen. Att provocera är att balansera nära ett stup. Ett felsteg och det blir för mycket och för fel. Det behövs modiga människor som vågar utmana, som vågar provocera. Tyvärr är mänskligheten fylld av fantasilösa människor som tar allt bokstavligt, som inte kan se mellan raderna. Fast å andra sidan har ord betydelse. Ord betyder något.
Varför behövde han just skämta om judar och bögar, när det är två grupper som farit illa och avrättades i långa rader av nazister?

I pappers-DN läser jag att Stellan Skarsgård sagt att reaktionerna på Lars von Triers uttalanden är överdrivna. ”Alla vet ju att Lars von Trier inte är nazist”, säger Stellan Skarsgård till DN. I en familj eller i en vänkrets kan det vara så, när vi känner varandra, då kan sådana uttalande säkert fungera som provokation och som start för en diskussion. Men i ett så publikt sammanhang som en presskonferens på en av världens förnämsta filmfestivaler är det inte särskilt smart.

Å andra sidan gillar jag människor som inte gör allt korrekt och balanserat. Bakom det balanserade kan döljas både det ena och det andra falska.

Enligt Aftonbladet säger Stellan Skarsgård om bannlysningen av von Trier:
– Det är ovärdigt festivalledningen, det visar en brist på ryggrad som inte är klokt.

Ja det är en lite konstig reaktion från filmfestivalens ledning. Von Trier kan inte heller vinna Guldpalmen. Uppenbarligen fanns det stora chanser för honom att göra det.

Håkans blogg skriver:

Det konstiga eller obegripliga är inte att filmmakaren Lars von Trier säger provocerande saker – om t ex porrfilm, judar och nazism.
Det gör han såklart för att få uppmärksamhet kring sin egen person i allmänhet och sin nya film ”Melancholia” i synnerhet. Gratis och effektiv reklam.
Det konstiga är att vi går på det. Gång på gång.

Jo, Håkan har en poäng. Jag tror att Lars von Trier driver med oss och med medier. Fast han den här gången gick ett steg för långt. Vilket han ju själv erkänt. Nu fick han ett hårdare straff än han räknat med, han blev portad från filmfestivalen och kan inte vinna Guldpalmen för sin film.

Katrine Kielos i Aftonbladet menar att hans beteende och att han så snabbt blir förlåten av medier har att göra med skillnader i manligt och kvinnligt och med stereotypa könsroller:

”Åh herre Gud” mumlar Kirsten Dunst där hon sitter bredvid von Trier på presskonferensen. Uppstylad till tänderna insnörd i en designerklänning, hon är också konstnär men skulle aldrig kunna bete sig som von Trier. Hon gör vad som förväntas av henne. Det gör han också. Det manliga geniets totala brist på hänsyn bekräftar bara hans genialitet i omvärldens ögon. Han slår vilt omkring sig och vad han än gör möts han av applåder och nervösa skratt. Också en definition av helvetet.
Jag har egentligen inte så mycket att säga, jag måste improvisera lite, säger Lars von Trier.

Ja, frågan är vad som hade hänt om en kvinna som var regissör sagt något liknande? Tanken är hissnande.
Hade hon blivit portad från mer än filmfestivalen? Förmodligen. Hon hade nog blivit portad från alla feministiska nätverk och från de flesta arbetsplatser.

Utspelet av Lars von Trier och filmfestivalens lednings reaktioner på det och alla efterföljande mediereaktioner har flera bottnar, det är inte en fråga om svart eller vitt. Alla vet att von Trier inte är nazist. Fast å andra sidan, ska man verkligen säga vad som helst i vilket sammanhang som helst? Å andra sidan igen: världen behöver provoceras och de fisförnäma kretsarna i filmfestivalens ledning och filmjournalistikens elit som var på plats, behöver skakas om. Precis som filmen ”Melancholia” har en mängd bottnar och inte kan tolkas på ett enda sätt, är von Triers utspel ett skådespel med många bottnar.

När då journalisterna på den svenska pressvisningen gapskrattade när sluttexterna rullade på ”Melancholia” skedde det i kölvattnet på Cannes-skandalen. Så frågan är då: är det gapskratta vi borde göra också åt von Triers provokation – eller borde vi gråta?

Relaterat:
Dagens Nyheter och Expressen och Kulturnyheterna.

Läs även andra bloggares åsikter om film, nazism, provokation, Melancholia, Lars von Trier, Cannes

Arkiverad under: Film, Krönikor Taggad som: Cannes, Lars von Trier, Melancholia, Nazism, provokation, Scen

Kulturbloggen på Postkodslotteriets fest med Bill Clinton, Melody Gardot och Nadine Gordimer på Operan

20 maj, 2011 by Rosemari Södergren


Postkodlotteriet ska dela ut 100 miljoner kronor till kulturprojekt. Avstamp för denna satsning skedde med en enorm fest på Kungliga Operan i Stockholm.
Massor av kulturpersonligheter och personer som jobbar inom kultur var inbjudna. Fast med stor övervikt åt personer inom ledning, för det var väldigt uppklätt och majoriteten av de inbjudna var som jag, 50 plus.

Postkodlotteriet skäms inte för sig. De intog Kungliga Operan så det märktes, De hade byggt upp en gigantisk tom ram framför operabyggnaden och brett ut två breda röda mattor, där vi inbjudna fick göra entré genom. För att komma in måste vi visa upp vår biljett, som de skickat till oss tidigare via mail, och vår legitimation.

Postkodlotteriet är skickliga på logistiken. Först: två ingångar hindrade köer vid ingången. Sedan hade de fördelat gästerna till att mingla på tre plan: på pausutrymmen för parket, första raden och andra raden. Brickor med mat, vackert dekorerade, stod uppställda runt om i mingelutrymmet och värdar och värdinnor stod också vid entrén och delade ut matbrickor. Ingen behövde köa för mat eller vinet.
Det fanns många bord att stå vid eller sitta vid och äta. Kan tänka mig att den som planerar Postkodslotteriets fest lätt kan ta konsultuppdrag för andra som vill fixa fester.

Nadine Gordimer berättade att det som gjorde henne till författare var att hon hade tillgång till en bibliotek när hon var liten.
-Om jag varit en svart flicka hade jag inte fått komma in på biblioteket alls och då hade jag nog inte blivit författare, sade hon.
Hon växte upp i Sydafrika under apartheidtiden.
Hennes böcker präglas av ett starkt engagemang mot orättvisor som apartheid. Hon berättade också att när hon fick Nobelpriset i litteratur fick hon ingen gratulation från Sydafrikas president.
– Fast det var väl bra för om han hade gratulerat skulle jag undra om jag misslyckats, sade hon och rev ner gigantiska applåder.

Bill Clinton, som var USA:s 42:a president pratade engagerat om sitt engagemang för miljöfrågor och mot klimatförändringarna. Han sade att om vi ska ha en chans att hindra den negativa utvecklingen är det genom att ändra människors inställning, sättet att tänka.
– När vi inte längre agerar människa mot naturen, inte längre agerar människa mot människa utan det istället blir människan i naturen och människor tillsammans, då kan förändringen ske, sade han.

Det är där kulturen kommer in. Genom kultur kan människor se saker inte bara med hjärnan utan inse med hjärtat.

Fast, det är lätt att säga. Bill Clinton såg väldigt fräsch ut, solbränd och inte överviktig, som många pensionerade statsmän blir. Tänk att ha så stora resurser att man kan ägna sig på heltid åt sitt engagemang. Det är en privilegierad grupp i världen som kan leva så. För många av oss andra handlar livet om att få ihop till att betala hyra, mat och de skulder man har.

För övrigt kände jag mig lite utanför där på festen. De flesta som var där var personer med höga befattningar, som en tidigare chef för Riksarkivet och en mängd chefer för kulturorganisationer. Själv stod jag och intog min matbricka vid ett bord där en dam precis hade köpt en villa i Djursholm. Så, ja ni förstår att jag inte direkt kände mig hemma.

Postkodlotteriets kultursatsning ska gå till projekt som påverkar samhället, som minskar fördomar och skapar rikare liv för människor.
– Kulturpengarna ska gå till projekt som kan medverka till att bygga bryggor över etniska, sociala klyftor i samhället i Sverige och utomlands, sade Niclas Kjellström-Matseke, vd för Postkodlotteriet.
Fyra projekt har redan fått stöd från Postkodlotteriet: Clowner utan gränser, Palatset som ska starta i Stockholm i höst, Fryshuset och Berättarministeriet.
Niclas Kjellström-Matseke sade också att Postkodslotteriets satsning på kultur kan fortsätta flera år framåt, om det faller ut väl.
Den som är intresserad av att ansöka om bidrag hittar information på hemsidan http://www.kulturstiftelsen.se

Relaterat:
Sveriges Radio, Dagens Nyheter, Madeleine Sjöstedt i Newsmill

Läs även andra bloggares åsikter om Postkodlotteriet, Nadine Gordimer, Bill Clinton, Melody Gardot, kultur, kultursponsring, kulturpolitik

Arkiverad under: Krönikor, Kulturpolitik Taggad som: Bill Clinton, Kultur, Kulturpolitik, kultursponsring, Melody Gardot, Nadine Gordimer, Postkodlotteriet

På smyglansering av Edith Backlunds kommande album

17 maj, 2011 by Rosemari Södergren

Edith Backlund är artisten som hyllats av Neil Young, haft låtar med i TV-serier som ”One Tree Hill”
och har en röst som får människor att helt kapitulera.
Så stod det i en inbjudan till en smyglansering av hennes kommande album. Albumet släpps i oktober och heter ”Dance In Circles” .

Hennes skivbolag tror stenstarkt på henne och att det albumet kommer att göra succé. Musikintresserade människor av olika slag bjöds in på en liten spelning med Edith Backlund och hennes band på Strand i Stockholm på tisdagskvällen den 17 maj.

Kulturbloggen var där och imponerades. Edith Backlund har en kraftfull röst och jag förstår att just Neil Young imponerats av henne. Hon är pop och rock och blues i ett.

I inbjudan stod det också:

Tillsammans med producenten Peter Kvint har hon skapat en samling poplåtar med melodier som
andra artister bara kan drömma om. Närgångna verser och kompromisslösa refränger smyger in,
suger tag, etsar sig fast i mellangärdet och skapar ett skoningslöst sug efter mer.
Beräknad release för Edith Backlunds nya album ”Dance In Circles” är oktober 2011.

Men ett helt fullsatt Strand erbjöd en smyglansering där vi fick höra flera av sångerna på det kommande albumet. Det märktes att publiken gillade vad de hörde, de applåderade och ropade efter fler låtar.

På Edith Backlunds helt nyinvigda fansida på Facebook kan du ladda ner ett spår gratis.

Här är en sång med Edith Backlund, dock inte från kommande albumet

Läs även andra bloggares åsikter om Edith Backlund, smyglansering, skivnytt, pop, musik, blues

Arkiverad under: Krönikor, Musik Taggad som: blues, Edith Backlund, Musik, pop, skivnytt, smyglansering

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 74
  • Sida 75
  • Sida 76
  • Sida 77
  • Sida 78
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 103
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

SVT öppnar Roxettes arkiv med en ny … Läs mer om Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

U2 - Carnaval De Luz - Betyg 4 … Läs mer om Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Lilla Amélie eller tecknet för … Läs mer om Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Teaterkritik: God jul – Underbart rolig och träffsäker

God jul Av Jonas Karlsson Dramatisering … Läs mer om Teaterkritik: God jul – Underbart rolig och träffsäker

Uppseendeväckande fullödig produktion – Den fule

Den Fule utan titel 5 Inspelad … Läs mer om Uppseendeväckande fullödig produktion – Den fule

Filmrecension: A Talent For Murder – känns ofärdig och som ett måttligt genomtänkt experiment

A Talent For Murder Betyg 2 Svensk … Läs mer om Filmrecension: A Talent For Murder – känns ofärdig och som ett måttligt genomtänkt experiment

Filmrecension: Sheep In The Box

Sheep in the box Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Sheep In The Box

Filmrecension: How to Rob a Bank – Robin Hood i en brutal samtid

How to Rob a Bank Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: How to Rob a Bank – Robin Hood i en brutal samtid

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in