• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Spel

Spel är som oftast simpel underhållning styrd av försäljningssiffror

9 augusti, 2012 by Redaktionen

I somras gick årets upplaga av spelmässan E3 (Electronic Entertainment Expo) av stapeln i Los Angeles Convention Center och såväl spelare som kritiker tycks vara eniga om att det var ett år då uppföljare och säkra kort avlöste varandra. Men reaktionerna blev ändå starkast kring det spelvåld som fick störst fokus på mässan, och med tanke på att det är våldsglorifierande krigsspel och andra blodiga skildringar utan moraliska gråzoner som sålt bäst är det inte konstigt att utvecklingen lett oss hit.

Spelen, den yngsta av de nuvarande kulturformerna, är som oftast simpel underhållning styrd av försäljningssiffror och Metacritics-sammanställningar istället för konstnärliga intentioner och samhälleliga ifrågasättanden. För där filmer som Doctor Strangelove (eller den liknande Fail Safe, som är av samma karaktär men mer allvarlig i sin ton) och En liten film om konsten att döda (kan fungera som diskussionsunderlag och moraliska ifrågasättanden kring användandet utav kärnvapen och dödsstraff, eller egentligen dödande överlag, går spelen nu som då ut på att döda för dödandets skull. Precis som krigsspelen mer handlar om att enkelt döda tyskar, araber eller vadsom nu råkar hota Amerika; de goda världspoliserna, och ”underhållande” flerspelarlägen där den som dödar flest över nätet vinner, istället för att påvisa krigets smutsighet och konsekvenser som i till exempel Saving Private Ryan . Det blir simpel underhållning utan någon som helst mening.

Om detta skriver speljournalisten Thomas Wiborgh bra, men på en punkt håller jag inte med honom: det Naughty Dog-utvecklade Last of Us framstår knappast som en konstnärlig isbrytare. Deras tidigare Uncharted-trilogi (som släppts till Playstation 3) anses mästerliga, men är egentligen ganska simpla matinéäventyr med mycket skjutande och en hel del scriptade sekvenser. Det är, likt Indiana Jones och nya Tintin-filmen, helt ok underhållning. Deras nya spel, vars miljöer och fiender verkar lite för kopierade från studions tidigare titlar för sitt egna bästa, verkar inte mycket bättre. Zombie-apokalypser och världar på gränsen till undergång är ett populistiskt tema inom film och tv-spel och lär ha valts på grund av sin lättillgänglighet (enkelt att sälja in) och tacksamma översättarvänlighet från Uncharted till den nya titeln snarare än konstnärliga drömmar om att få skildra vare sig mänskliga avigsidor eller psykologiskt nedbrytande.

Med tanke på att spelets huvudperson, som även han verkar som hämtad från Uncharted-spelen, reser runt med sin dotter och mer eller mindre tvingas till de mest våldsamma av handlingar för att överleva skulle en kunna misstänka att spelet faktiskt vill mer än att underhålla. Dessvärre finns det inte mycket som pekar på det. Dels är valet att antingen smyga eller skjuta sig fram ingenting nytt (se Metal Gear Solid och Deus Ex-serierna för exempel), och handlar mest om att ge spelarna så kallat omspelningsvärde eller tvingar in dem i situationer där de måste vänta utan att valen leder till någonting mer än att några ettor och nollor projicerar en död mer eller mindre, dels verkar varken fadern eller dottern kunna projicera några som helst känslor eller kvalångest inför sitt makabra dödande. En effekt som faller platt istället för att fylla i en eventuell stark karaktärsbeskrivning.

Samme skribent, TW, har även publicerat en text (om utvecklingen inom spelutveckling; där utökandet utav användandet av skådespelare inom spelbranschen. Han tar bland annat upp fjolårets stora snackis L.A Noire, som med sina ansiktsanimationer ansågs lyfta känslor i spel avsevärt. Sanningen är dessvärre inte så spännande, eftersom det mest användes i förhörsrum som ledtrådar om en som förhörsledare var på rätt spår i utfrågningen eller inte. Visserligen imponerade Team Bondi med sin teknik, men nyttjade den inte för att till exempel projicera rädsla för att bli skjuten/dödad i vissa situationer.

Inom spelkulturen i allmänhet, och spelpressen i synnerhet, är tårar det mest eftersträvvärda av allt. Allt ska få oss att gråta. Men att känna med spelkaraktärer kan vara så mycket mer än fuktande ögon, det kan vara skräck av att bli jagad av någon eller glädje av att möta den stora kärleken. Därför håller jag med om att utvecklingen med skådespelare som får stå modeller för nya ”spelhjältar” är av godo, men bara om det används till mer än en tjej som inte reagerar över huvud taget när hennes egna pappa bryter ut i våldsamt slagsmål bara en meter från henne själv. Det måste öppna upp för reaktioner och känsloregister som tidigare inte nyttjats för att få riktig vinning. Sen, när tekniken väl är på plats, kanske spelen kan försöka sig på moral och etik i högre utsträckning också …

Text: Fredrik Gertz

Läs även andra bloggares åsikter om spel, spelvåld, debatt

Arkiverad under: Kulturpolitik Taggad som: debatt, Spel, spelvåld

Loreen storfavorit i Baku, enligt spelbolagen

25 maj, 2012 by Redaktionen

Efter torsdagens semifinal är de flesta experter överens, Loreen är storfavorit till slutsegern i Baku, i finalen lördag 26 maj i Eurovision Song Contest.

”Det stämmer, efter semifinalen har vi mottagit mycket spel och sänkt oddset från 2.75 till 2.00”, säger Andreas Fyrlund hos Ladbrokes.

Aktuella odds:

Slutvinnare

Sverige 2.25

Ryssland 6.00

Serbien 8.00

Italien 10.00

Irland 15.00

Storbritannien 17.00

Bästa Nordiska Land

Sverige 1.25

Danmark 6.00

Island 6.50

Norge 8.00

Läs även andra bloggares åsikter om Loreen, spel, odds, Eurovision Song Contest, ESC12

Arkiverad under: Scen Taggad som: ESC12, Eurovision Song Contest, Loreen, odds, Spel

Sponsored Video: Kinect Star Wars släppt som app

2 maj, 2012 by Redaktionen

Kinect Star Wars är väl ett av sommarens hetaste spel på Xbox 360. I väntan på spelet kan du ta dig till världens av ljussablar och rymdskepp med en applikation som du kan hämta till din smartphone om du har Windows Phone, Android och iOS operativ system. Microsoft har precis släppt en app för för dessa mobiltelefonsystem med Kinect Star Wars.

I appen träder du in i de legenadariska miljöerna, möter karaktärerna och får uppleva de klassiska händelserna och du kan testa hur mycket Jedi du har inom dig.

Ett pressmeddelande berättar om appen att du kan ha koll på dina flöden i Twitter och Facebook samtidigt som du är på äventyr i rymden med Kinect Star Wars på din mobil.

Det går att samarbeta med dina vänner som också har appen och att tävla och duellera emot varandra.

Appen innehåller flera minispel som du kan underhålla dig medan du väntar på det stora spelet.
Ja perfekt marknadsföring, det är sant – och det är något vi kan lära av i andra sammanhang.

Pressmeddelandet berättar bland annat:

“Kinect Star Wars” is available now and offers fans of all ages a series of immersive mini games which enable them to experience the STAR WARS franchise like never before. Five dynamic modes include Jedi Destiny: Dark Side Rising, Podracing, Rancor Rampage, Galactic Dance Off and Duels of Fate.

May the Force be with you, Jedi!

Det är intressant att se hur naturligt applikationer på smartphone integrerats i marknadsföring av globala spel- och filmsatsningar. Det har hänt mycket inom spelmarknaden och appvärlden.

Appen har släppts i Storbritannien, Irland, Tyskland, Spanien, Italien, Nederländerna och i Sverige.
Här kan du läsa mer detaljer om Kinect Star Wars-appen.

Här en slags instruktionstrailer:

Sponsored video: Kinect Star Wars släppt som app

Läs även andra bloggares åsikter om spel, star wars, app

Arkiverad under: Scen Taggad som: app, Spel, Star Wars

Battleship – en orgie i explosioner och VM i klichéer

11 april, 2012 by Rosemari Södergren

Battleship
Betyg 1
Premiär 11 april 2012

Att göra film av ett storsäljande spel är säkert ett kommersiellt bra trix men konstnärligt är det inte särskilt lyckat. Inte när det handlar om ett pangpangspel som går ut på att få iväg så många granater som möjligt och att skjuta motståndarens farkoster i luften. För explosioner och granater är vad filmen ”Battleship” bygger på. Det kan roa den som roas av det slags spel, men som koncept för ett filmmanus är det inte särskilt hållbart. Att spela på högsta volym, att klicka på max tangenter hela tiden gör tittaren uttröttad. En bra film behöver variationer och viloperioder. Det finns det inte mycket av i den här filmen som mest ger intrycket av att ha hamnat mitt i ett spel.

Jag undrar om ens den mest inbitna Battkeshipsfan roas av att sitta och se explosion på explosion. Är det inte roligare att spela själv i så fall? När regissören Peter Berg nu fått en jättebudget och får besätta rollerna med världsskådespelare och har tillgång till duktiga effekt-makare: varför inte också anstränga sig för att få till ett manus som inte är helt fullspäckat med klichéer och förutsägbar handling?

Handlingen består av två delar: Alex Hopper (fantasilöst spelad av Taylor Kitsch) är en riktig looser, en dumskalle som inte kan göra något rätt och dessutom är stöddig blir förälskad i en hög marinofficers dotter, en tjej som han inte borde ha något gemensamt med och inte borde ha någon chans hos alls. Alex bror Stone (spelad av Alexander Skarsgård) är däremot en välartad ung man som tar hand om sin idiotiske bror och ser till att Alex tar värvning tillsammans med honom i flottan.
Att Alex under filmens gång ska genomgå en förändring och bli en riktig hjälte, det är liksom hela konceptet och helt enligt mallen. Vi har sett det förut. Om vi köper berättelsen beror mer på hur bra detta skildras.
Den andra handlingen är utomjordingarna som anfaller jorden och som vår planet (tja egentligen amerikanska flottar, armen och flyget) slåss mot för allas vår överlevnad.

Vad är det med världen och den amerikanska filmindustrin som släpper den ena krigshyllande och våldsförhärligande filmen efter den andra? Förra veckan kom Wrath of the Titans och de har varit en hel del vålds- och arméhyllande filmer i år. Är biopubliken så puckad att den betalar för denna smörja?

Det började så bra, de första tjugo minuterna. Jordens vetenskapsmän har hittat en planet i rymden som har
liknande förutsättningar för liv som jorden, med samma avstånd till sin sol. Under stor mediabevakning invigs utrustning för att sända kommunikation till denna planet. Under inledningen fick vi också lära känna huvudrollsinnehavaren Alex Hopper och hans bror Stone Hopper.
Att sedan huvudrollen är en ovanligt puckad ung man som alltid sabbat allt för sig själv och sina närmaste, det skulle ju kunna vara roligt, fast det är något med Taylor Kitsch som spelar Alex som gör att jag inte känner något engagemang för karaktären. Han är för jobbig för det.
Men ändå: det är bra filmat och spänningen trappas upp och det är humor och värme. Det kunde blivit bra. Men sedan kommer det: Kliche på kliche och en orgie i explosioner.

Finns det människor som på allvar idag står för dessa ålderdomliga ideal? Friar unga män i USa genom att anhålla om kvinnans hand hos hennes far? Den dag utomjordingar kommer till jorden, är armén det enda vi har att möta dem med? Är krig människans enda hopp?

Liam Neeson är en bra skådespelare, men som Amiral Shane är han en löjlig figur, fast det tror jag inte är avsiktligt. Huvudrollsinnehavaren är nästa som inte heller imponerar, Taylor Kitsch springer omkring med samma uttryck av förvånan hela tiden . Alexander Skarsgård får dock godkänt för sin roll Stone Hopper och Rihanna fungerar, fast hon verkar mest vara ett alibi för att någon kvinnoroll ska finnas med överhuvudtaget förutom Alex flickvän.

Läs även andra bloggares åsikter om Battleship, Alexander Skarsgård, Rihanna, film, spel, filmrecension

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: Alexander Skarsgård, Battleship, Filmrecension, Rihanna, Scen, Spel

Wordfeud, tipsen som gör att du vinner

8 februari, 2012 by Redaktionen

Wordfeud är det enda spel jag spelar. Det är roligt att hålla på med ord och jag lär mig en del nytt också.
Den svenska versionen av Wordfeud är ju kopplad till Svenska Akademiens ordlista.
Jag har därför också skaffat Svenska Akademinens ordlista som app till min iphone – så jag kan kolla om ett ord finns där.

Ibland är det dock irriterande att vissa ord som jag tycker borde finnas med inte är godkända än. Ordet ”zen” accepteras inte och inte AD, som ju är ett etablerat ord för ett yrke. Vissa förkortningar accepteras ju av Akademien som EP, MC, CD och CV.

Wordfeud har ju stora likheter med spelet Scrable. SVT har pratat med den svenska mästaren i Scrable som ger råd för den som spelar Wordfeud:

Håll balansen: Sträva alltid mot fyra konsonanter och tre voklare ? då ökar sannolikheten att du kan göra bra drag.
Lägg många brickor: Den som lägger flest brickor plockar också upp flest brickorna och har störst chans att få de bästa brickorna och vinner man. Men det är inte alla som håller med mig om det,
Öva in korta ord: Träna på ord med två och tre bokstäver som hå, je, ax och ex och förkortningar som tv och pc. Man ska inte förakta de korta orden eftersom de kan ge många poäng om man till exempel utnyttjar bonusrutor.
Fantastiskt ord
Tidigare i ”spelarkarriären” så pluggade Berner ord ifrån ordlistor.

Absolut Vanilla har fler tips för dig som vill vinna när du spelar Wordfeud:

Ta alltid (ALLTID) åtminstone EN bonusruta!
Som du kanske redan har listat ut får man mer poäng av bonusrutor. Hur mycket, kanske du undrar?

DL = Double Letter
TL = Triple Letter
DW = Double Word
TW = Triple Word

Med andra ord: försök lägga dina högpoängsbokstaver på DL eller TL. När du lägger ett ord över DW eller TW, försök använda så många och så värdefulla bokstäver som möjligt i hela ordet.

Men det KAN finnas undantag då du inte behöver ta en bonusruta, som t.ex. när du…

”Blockar upp”
Det vill säga när man lägger ett ord parallellt med ett annat och på så sätt bildar flera nya ord. Du får poäng inte bara för de bokstäver du hade på handen, utan även för alla bokstäver du bildar nya ord med på spelplanen.

Var en parasit!
Måååååånga ord i Wordfeud går att förlänga med ett ”S” för att bilda ordets genitivform.

Lilla gumman har intervjuat Mattias Boström som är grymt bra på Wordfeud, han blev tvåa i Svenska Bokmässans turnerings 2011:

Vad är det bästa man kan göra?
Det bästa är förstås att få ut alla bokstäverna i samma drag – det ger 40 extrapoäng. Men annars är det alltid viktigt att leta efter rutor som dubblar eller tripplar bokstavs- eller ordpoängen. Det räcker ibland att lägga ut en enda bokstav på en sådan ruta – gärna så att det bildar ord åt båda hållen – och det kan ge uppåt 40-50 poäng. Så leta efter ställen att lägga ut enskilda bokstäver eller korta ord där man kan maximera poängen. Eller att bokstäverna i ordet man lägger samtidigt hakar på och förlänger flera ord på andra ledden.

Om du vill spela i ett större sammanhang kan du spela seriespel i Wordfeud. Här kan du läsa mer om det.

Kanske räknas det här som fusk eller också som hjälpmedel: här är en sajt där du kan lägga in några bokstäver och få tips om ord.

Wikipediafakta om Wordfeud:

Wordfeud är ett korsordsspel för Iphone Android, och nu finns det även till Windows Phone. Det är i princip en kopia av Scrabble, med skillnaden att endast två spelare tävlar mot varandra i en spelomgång. En spelare kan dock spela flera spelomgångar samtidigt, och då mot olika, enstaka spelare. För att spela använder varje deltagare sin egen mobiltelefon eller surfplatta, och spelet kräver åtkomst till Internet för att de tävlande ska kunna lägga ord och se vilka ord motståndaren har lagt.

Vill du spela spel liknande Wordfeud fast på datorn kan du läsa mer här.

Läs även andra bloggares åsikter om wordfeud, spel, Mattias Boström

Arkiverad under: Scen Taggad som: Mattias Boström, Spel, wordfeud

  • Gå till sida 1
  • Gå till sida 2
  • Gå till sida 3
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Gå till sida 10
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Mikael Jensen

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

Utländska casino med Zimpler
Hitta och jämför casino utan svensk licens hos CasinoUtanGränser.se/casino-utan-licens/


Vill du veta allt om casino utan svensk licens gå in på Casinofia
nya casinon utan svensk licens
Sugen på att testa nya casinon utan svensk licens? Gamers.nu/casino-utan-svensk-licens/ har all info du behöver innan du sätter igång.


Hos casino-utan-svensk-spellicens.com hittar du de senaste spelsajterna som inte har licens i Sverige.

Nytt

Bokrecension: En lockton i ödemarken av David Thurfjell – en bok för var och en som inte blundar för de existentiella frågorna

En lockton i ödemarken: om människans … Läs mer om Bokrecension: En lockton i ödemarken av David Thurfjell – en bok för var och en som inte blundar för de existentiella frågorna

Recension av tv-serie: Detektiven från Beledweyne – högsta betyg

Detektiven från Beledweyne Betyg 5 Visas … Läs mer om Recension av tv-serie: Detektiven från Beledweyne – högsta betyg

Teaterkritik: Beautiful Souls – drabbande och vackert performanceverk som lockar vardagszombien ut ur dimman

Beautiful Souls Av Tana … Läs mer om Teaterkritik: Beautiful Souls – drabbande och vackert performanceverk som lockar vardagszombien ut ur dimman

Filmrecension: Förlorade illusioner

Förlorade illusioner Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Förlorade illusioner

Dramatens höstprogram: Från Europa 1900-tal på 100 minuter, det äldsta bevarade dramat till nyskriven pjäs om den första rumpan

Hösten bjuder på Europas historia på 100 … Läs mer om Dramatens höstprogram: Från Europa 1900-tal på 100 minuter, det äldsta bevarade dramat till nyskriven pjäs om den första rumpan

Pontus Stenshäll tar sig an Kafka på Göteborgs stadsteater

Pontus Stenshäll tar sig an Franz Kafkas … Läs mer om Pontus Stenshäll tar sig an Kafka på Göteborgs stadsteater

Lena Endre samarbetar med Thomas Ostermeier på Dramaten i monologen Vox humana

Thomas Ostermeier står för regi i … Läs mer om Lena Endre samarbetar med Thomas Ostermeier på Dramaten i monologen Vox humana

Filmrecension: Dungeons & Dragons: Honor Among Thieves

Dungeons & Dragons: Honor Among … Läs mer om Filmrecension: Dungeons & Dragons: Honor Among Thieves

Finessrika arr genererar svindlande skönhet – PianoBasso i Frölunda Kulturhus

Frölunda Kulturhus 24/3 … Läs mer om Finessrika arr genererar svindlande skönhet – PianoBasso i Frölunda Kulturhus

Teaterkritik: Körsbärsträdgården på Dramaten i regi av Thalheimer – en satirisk historia

Körsbärsträdgården Av Anton … Läs mer om Teaterkritik: Körsbärsträdgården på Dramaten i regi av Thalheimer – en satirisk historia

Följ oss på Facebook

Kulturbloggen
Casinogringos
Jämför casino utan licens på onlinecasinos.se
Svenska casinobonusar

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Filmrecension
    • Musikalrecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Balett
    • Dans
    • Film
    • Opera
    • Teater
    • TV
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dramaten ekonomi Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie journalistik Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik Roskilde samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Kulturbloggen Twitter

Tweets by Kulturbloggen

Bloggportaler

Bloggtopp bokbloggar 2017
Blogglista.se 
Kurs i Lenormand med internationellt intyg

Shiba - urhunden med stil

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2023 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in