• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Recension

Wu-Tang Clan lyfter Münchenbryggeriet

5 juni, 2011 by Redaktionen

Det är packat på Münchenbryggeriet och stämningen är hög. I kön utanför spelas favoritlåtarna på mobiltelefonerna och folk hälsar glatt på varandra. Det är sommar och många ska se hip-hoplegenderna Wu-Tang Clan för första gången. Visserligen har man listat ut att Raekwon inte kommer via hans Twitter, och klanledaren RZA är inte heller med, men när klanen väl går på scen är det ingen tvekan om hur den här kvällen kommer bli. Och egentligen är det väl inget att tveka på när rappare som Ghostface Killah, Method Man, Inspectah Deck och GZA är på scen. Det är klart att det blir succé.

Det är händer i luften på en gång, och röj som valfri festivalspelning. Leenden över allt när klanen levererar just det man trott att den skulle göra. Det är framför allt Method Man som står i fronten, bland när han lite småsurt utlovar 2.000 kronor till den som ger alla som kastar flaskor upp på scen en smäll på käften. Givetvis till stort jubel. Stort jubel får de för det mesta och det är välförtjänt. Även om ljudet är som det brukar på hip-hopkonserter, undermåligt, visar Wu-Tang Clan att de fortfarande kan. Långt ut på kanterna står folk och rappar med, gungar på huvudet och klanen får ofta hela konsertlokalen med, ingen som står i nåt hörn och surar eller spenderar mer tid i baren.

Det är en blandning av hitsen och lite mer okända låtar från medlemmarnas soloplattor. Visst får låtarna från Enter the Wu-Tang (36 Chambers) mest bifall men ingen klagar när nåt obskyrt från Method Man spelas heller. Det
är gediget, det är rejält, det är en grupp av historiens bästa MC:s som inte tappat gnistan utan går ut för att ge publiken valuta för pengarna. Det får de. Med råge.

Läs även andra bloggares åsikter om Wu-Tang Clan, Mûnchenbryggeriet, hiphop, recension

Arkiverad under: Musik, Recension Taggad som: Hiphop, Münchenbryggeriet, Recension, Wu-Tang Clan

Kulturbloggen bevakar Dans Dakar

5 juni, 2011 by Jonatan Södergren

Vad: Dans Dakar
Var: Universitetet
När: 4 juni 2011

Stureplansgruppen hade tydligen något arrangemang på Stadion men Kulturbloggen var inte där. Istället bevakade vi endagsfestivalen Dans Dakar på Universitetet som – svårberäkneligt väder och överskott av DJ-sets till trots – ändå var en fullt godkänd inledning på den svenska festivalsommaren.

Festivalområdet öppnade tre på dagen och stängde tre på natten,. Det bjöds alltså på hela tolv timmar av intensivt dansande till olika former av elektronisk musik på sammanlagt tre olika scener: Stora scenen, Lilla scenen och Tältet.

Först ut på Stora scenen var Andreas Tilliander, den svenska musikproducenten som vanligtvis spelar med Familjen. Så här dags var det ännu relativt folktomt och av de som väl var där satt de flesta i skuggan. Stämningen var avslappnad och musiken kändes nästan som någon slags bakgrundsmusik för folk som försökte hitta sig till rätta på festivalområdet.

En av dagens positiva överraskningar var We Are The World som under sin spelning i Tältet tänjde på gränsen mellan vanlig konsertupplevelse och flummigt dansnummer. Kvartetten från Los Angeles förenade sin musik med en minst sagt originell koreografi vilket, möjligtvis tillsammans med den bisarra scenklädseln, gjorde de till något av en tidig festivalhöjdpunkt.

När Maskinen gick på Stora Scenen hade också publiken börjat trilla in och det kändes som att festivalen kunde börja på riktigt. Deras elektroniska hiphop med provocerande texter gick hem hos publiken, inte undra på när Alla som inte dansar (är våldtäktsmän) borde vara den officiella Dans Dakar-låten.

Den blekt spöklika ungen från Crystal Castles senaste skiva prydde även backdroppen när den kanadensiska noise-duon, som visserligen i livesammanhang utökas till en trio, intog Stora scenen lite drygt tjugo minuter för sent. På något sätt symboliserar just den bilden kontrasten i deras kaosartade tv-spelsmusik som å ena sidan är blek och spöklik men samtidigt väldigt organisk och energisk. Äldre nummer som Crimewave och Alice Practise i all ära men det var materialet från senaste skivan, framför allt Celestica, som gjorde sig bäst den här kvällen.

Nästa band på Stora scenen var Trentemøller, en förvånansvärt samspelt grupp som hade den där känslan för att byta mellan aggressivitet och tillbakahållning som bara ett fåtal post rock-band har.

Sist ut var Boys Noize och stämningen var på topp trots kyla – ingen tvekan om att publiken gav allt de hade kvar för att göra spelningen till en värdig avslutning på en lyckad festival.

Bilder från festivalen kommer upp på Kulturbloggen inom kort.

Arkiverad under: Musik, Recension Taggad som: Andreas Tilliander, Boys Noize, Crystal Castles, Dans Dakar, Dans Dakar 2011, Maskinen

Rebecka Larsdotter på Hotel Hellsten

4 juni, 2011 by Redaktionen

Rebecka Larsdotter på Hotel Hellsten. Kulturbloggen var där.

Rebecka a Larsdotter smygtestar sin nya skiva som skall släppas senare i höst. Det bjuds på en del egna låtar samt ett antal jazzklassiker. Hon kompas av Erik Lindeborg piano årets Alice Babs stipendiat, Staffan Ålander trummor, Niclas Wennström bas. Fina musiker som lyfter hennes sång. Dessvärre så är inte musikanläggningen av den klass som musiken förtjänar. Det låter tyvärr tunt och burkigt utan djup. Rebecka framför någon egen låt på svenska och det känns fint och lugnt. Konserten var finstämd och lyftes av bla Erik Lindeborgs härliga pianospel.

En sådan grupp förtjänar en bättre ljudanläggning för att komma till sin fulla rätt.
Synd på så fin musik. Jag ser fram mot en konsert med bra förutsättningar.

Läs även andra bloggares åsikter om Rebecka Larsdotter, musik, konserter, jazz

Arkiverad under: Musik, Recension Taggad som: Jazz, Konserter, Musik, Rebecka Larsdotter

Sex och religion av Dag Øistein Endsjø

4 juni, 2011 by Rosemari Södergren

Religioner har lagt sig i hur människor har sex och med vem i årtusenden. Kristendomen och buddhismen är nog de två religioner som mest uttalat är negativa till sex, fast av olika skäl. Inom buddhismen är det inte sexet i sig som är det som ses som dåligt, utan de begär som fångar människan. Därför lägger oftast inte buddhistiska organisationer så står vikt vid om det är heterosex eller homosex.

Inom kristendom är det ofta heterosexuellt sex inom äktenskapet som rekommenderas, all annan sex fördöms.
Inställningarna kan förstås skifta avsevärt mellan olika delar av kristendomen och framför allt har inställningarna ändrats i nutidens kyrkor, där det finns mycket mer acceptans både för sex mellan samma kön och sex före äktenskap.

Boken ”Sex och religion” av Dag Øistein Endsjø har varit väldigt intressant att läsa. Dag Øistein Endsjø är professor i religion vid universitetet i Bergen. Visst är boken lite akademiskt torr och det är ingen stor litteratur, men det är inte heller vad jag väntar mig av en sådan här faktabok. Däremot är den fylld av intressanta redovisningar kring hur olika kyrkor och religiösa samfund tolkat och tolkar sina religiösa skrifter.

Bitvis är det skrämmande läsning. Otrohet var enligt lagen i Michigan i USA ett brott som den skyldige kunde dömas till fängelse för i början av 2000-talet. I Sverige anser nog en majoritet idag att vem en vuxen människa har sex med, när båda samtycker, är en privat fråga och inget som vare sig kyrka eller samhälle med sina lagar ska lägga sig i.

Å andra sidan: Om en religiös person är övertygad om att människor som inte beter sig rätt inte bara riskerar att själv hamna i evig fördömelse utan också kan dra på sig Guds straff för hela landet, då är det begripligt att den religiöse gör alla vad han kan för att få samhällets lagar att verka efter hans inställning.

Det var inte alltför länge sedan som många stora kristna kyrkor predikade att sex mellan olika raser var fel och emot guds lagar. Liknande rasistiska inställningar om sex mellan olika raser finns inom flera religioner, fast inte så ofta inom islam. Där kan det vara förbjudet att ha sex med någon från andra religioner. Men om den personer konverterar till islam är det tillåtet.

Det absolut vanligaste är att religionerna sex allt utifrån mannens synvinkel. En man kan ha rätt att ha sex utanför äktenskapet så länge han inte har sex med en kvinna som är gift med någon annan. Sex med en ogift kvinna eller en prostituerad kan vara tillåtet, eller i alla fall inte något straffbart.

En något annorlunda religiös inställning till homosexualitet finns i den japanska Kobo Daishis bok som rekommenderar sex mellan äldre munkar och yngre noviser. Boken berättar hur munkar ska tolka antydningar från manliga noviser, hur de ska förföra dem och vilka sexuella tekniker och positioner munkarna ska välja när de fått e unga männen på kroken.

Boken var mycket intressant att läsa, lika mycket som den berättar hur kyrkor och samfund ställt sig till sex, berättar den om mänskligt beteende.

Ur baksidestexten:
Religioner förbjuder och påbjuder sex, fördömer och välsignar, straffar och belönar. Din sexpartners kön, äktenskapliga status, hudfärg, religion och kast är faktorer som kan leda dig antingen till frälsning eller till förtappelse.

Medan kristna tonårsflickor går på bal där de lovar Gud att avstå från sex innan äktenskapet, framhäver buddhistiska munkar homosex som ett heligt mysterium. Dagens nyhetsbevakning kan ge intryck av att religionerna är mer upptagna av sex än någonsin tidigare, och vi ser ett starkt religiöst motstånd mot sex. Här fördöms sex med fel personer, på fel plats samt att det talas för mycket om sex – på fel sätt.

Verkligheten är dock mer komplicerad än så. Vi ser inte att dessa fördömande uttryck samtidigt innebär en tydlig välsignelse av sex, men då självklart av ”rätt” sorts sex. Samtidigt som homosexuella diskuterat rätten att få vigas i svenska kyrkan, har andra frågat sig om det bör vara dödsstraff för utomäktenskapliga sexuella relationer, om promiskuitet leder till naturkatastrofer, om Gud fördömer äktenskap mellan svarta och vita och om man har sex i himlen.

Sex och religion handlar om de olika religionernas inställningar till homosex och heterosex, till sexrasism och demonsex, till pliktsex och avhållsamhet, till oralsex, analsex, skilsmässa och månggifte. Den handlar också om varför vissa religiösa sexregler framhävs, medan andra glöms bort.

Titel: Sex och religion : från kyskhetsbal till heligt homosex
Författare: Dag Øistein Endsjø
ISBN: 9789113033105
Förlag: Norstedts
Originaltitel: Sex og religion. Fra jomfruball til hellig homosex
Översättare: Malin Ericson

Pressmeddelande om boken.

Läs även andra bloggares åsikter om sex, religion, kristendom, buddism, islam, buddhism, homosex

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension Taggad som: Buddhism, buddism, homosex, Islam, kristendom, Religion, sex

Parkteaterns premiär med Bröllopet i strålande sommarväder

4 juni, 2011 by Rosemari Södergren

Parkteatern är uppskattad av stockholmarna. Det är ett som är säkert. 18.00, en timme före föreställningens start, var det nästan fullsatt i Vitabergsparken där det var premiär för Parkteatern 2011 med Bröllopet.
Att det är gratis är förstås ett skäl till att det lockar. När det dessutom var strålande sommarväder gjorde inte saken sämre. Människor hade picknickkorgar med sig, satt och käkade och drack lite öl eller läsk, eller medhavd vin – pratade och myste i den sköna sommarkvällen. Arrangörerna passade också på att bjuda på lite reklamteater en halvtimme före premiärstart. Några skådespelare från andra kommande Parkteaterevenemang visade upp sig.

Humöret var absolut på topp bland de flesta, unga som gamla. Där syntes småbarn och där syntes barn i skolåldern och där syntes män med käppar och damer med rullator och allt däremellan.

Bröllopet är en komedi av Bertolt Brecht. Parkteaterns ensemble hade tagit fasta på just det ordet också: komedi.
Ett bröllopståg med en kvinna i helvitt långklänning och hennes smokingklädda nyblivna make och några bröllopsgäster och tre musiker gick fram till scen längs med publiken. När de klivit upp på scenen kom två bröllopsgäster inklivande från några platser mitt i publikhavet. Sådan närhet till publiken kan skapa en bra känsla av delaktighet för publiken.

Scenen består av en stor husfasad som bakgrund och enkla träbord och trästolar runt om på scen. Bröllopsgästerna får ganska snart reda på att allt i huset: stolar, bord, skåp, är hemmagjort. Den nyblivna maken har ägnat alla lediga stunder, sena kvällar och tidiga morgnar, åt att själva snickra ihop allt, till och med limmet som han använt har han blandat ihop själv.

Bröllopsfesten börjar med av brudens pappa berättar en dålig historia, som ingen tycker är rolig. Sedan skruvas det upp under festens gång tills det inte finns mycket av lycka kvar.

Parkteaterns uppsättning av Bröllopet är rejält skruvad, fast mer åt buskis- och revy-hållet tyvärr. Jag förstår att det är frestande att ta till sådana manér just på utomhusscener, där det inte finns plats för finlir.

Visst, föreställningen skildrar något som de flesta känner igen: Lite för mycket vin, lite för långa tal och många hemligheter som ska gömmas. En kamp för att hålla skenet uppe och ytan intakt i mötet mellan vänner och generationer. Vad gör man inte för att hålla fasaden uppe?

Föreställningen kommer säkert att locka fullsatta parker under sommaren. Parkteatern är populär och buskis också.
Dessutom är föreställningen bara en timme, så också vi som föredrar Brecht-pjäser spelade på annat sätt, har ändå en trevlig kväll i parken.

Regi Dritëro Kasapi
Scenografi Sven Haraldsson
Kostym Sven Haraldsson
Mask Erika Nicklasson
Rekvisita Anja Liedtke
Koreografi Bernard Cauchard
Regiassistent Palmer Lydebrant
Kompositör Nils Personne
Musik Leif Ottosson, Miriam Oldenburg, Lauri Antila
Medverkande Eva Rexed, Jonas Kruse, Lars Lind, Hanna Dorsin, Francisco Sobrado, Lisa Werlinder, Steve Kratz, Sofia Zouagui

Bilden ovan:
Fotograf Carl Thorborg
Bildtext Francisco Sobrado, Hanna Dorsin, Lars Lind, Eva Rexed, Jonas Kruse, Lisa Werlinder, Steve Kratz, Sofia Zouagui i Bröllopet – en musikalisk komedi av Bertolt Brecht.

Relaterat: Svenska Dagbladet

Läs även andra bloggares åsikter om Parkteatern, Brecht, Bröllopet, recension, scen, teater

Arkiverad under: Recension, Teater, Teaterkritik Taggad som: Brecht, bröllopet, Parkteatern, Recension, Scen, Teater

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1352
  • Sida 1353
  • Sida 1354
  • Sida 1355
  • Sida 1356
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1557
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Centerpartiet har fått stort inflytande … Läs mer om Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Det är knappast någon som går på en Tove … Läs mer om Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Casinot är en av populärkulturens mest … Läs mer om Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in