Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Anne Hathaway

Searching for Sugar Man vann Oscar för bästa dokumentär – här är alla vinnarna

by

oscar

Natten till den 25 februari ägde Oscarsgalan rum på Dolby Theatre i Hollywood och svenska Malik Bendjelloul fick med sin Rodriguez-skildring Searching for Sugar Man ta emot priset för bästa dokumentärfilm.

Ytterligare två svenskar – Paul N.J. Ottosson med Zero Dark Thirty och Per Hallberg med senaste Bond-filmen Skyfall – fick otroligt nog dela priset för bästa ljudredigering. Det var blott tredje gången det blev oavgjort och två nominerade fick dela ett pris i Oscarsgalans långa historia!

Österrikiska Amour blev årets utländska film medan Christopher Waltz fick börja galan – som leddes av Seth MacFarlane – med att ta emot priset för bästa manliga biroll för sin insats som tysk prisjägare i Django Unchained.

Priset för bästa kvinnliga biroll gick till favorit-tippade Anne Hathaway som i Les Misérables porträtterade Fantines tragiska öde. Adele, som under galan gjorde efterlängtad comeback då hon framförde ledmotivet från senaste Bond-filmen Skyfall, infriade även hon förväntningarna genom att vinna priset för bästa orginalsång.

Quentin Tarantino bjöd på kvällens mest entusiastiska tal när han fick ta emot priset för bästa orginalmanus.

Bästa kvinnliga huvudroll blev Jennifer Lawrence, som möttes av stående ovationer efter att ha snubblat på vägen upp till scenen för att ta emot priset, medan den manliga motsvarigheten blev Daniel Day-Lewis för sin rollprestation som Abraham Lincoln i Lincoln. Daniel Day-Lewis är nu den enda skådespelaren som vunnit huvudrollspriset tre gånger.

Ang Lee kammade hem priset för bästa regi medan Jack Nicholson – med hjälp av Michelle Obama – fick lämna över priset för bästa film till Ben Affleck och Argo.

Berättelsen om Pi blev med sina fyra priser kvällens största vinnare.

Här är en lista över samtliga vinnarna

Bästa manliga biroll: Cristopher Waltz (Django Unchained)
Bästa animerade kortfilm: Paperman
Bästa animerade film: Modig
Bästa scenografi: Berättelsen om Pi
Bästa visuella effekter: Berättelsen om Pi
Bästa kostymdesign: Anna Karenina
Bästa makeup och hår: Les Misérables
Bästa kortfilm: Curfew
Bästa dokumentär (kortfilm): Inocente
Bästa dokumentär (långfilm): Searching for Sugar Man
Bästa utländska film: Amour
Bästa ljudmix: Les Misérables
Bästa ljudredigering: Zero Dark Thirty och Skyfall
Bästa kvinnliga biroll: Anne Hathaway (Les Misérables)
Bästa redigering: Argo
Bästa scenografi: Lincoln
Bästa orginalmusik: Berättelsen om Pi
Bästa orginalsång: Adele (Skyfall)
Bästa manus efter annan förlaga: Argo
Bästa orginalmanus: Django Unchained
Bästa regi: Ang Lee (Berättelsen om Pi)
Bästa kvinnliga huvudroll: Jennifer Lawrence (Silver Linings Playbook)
Bästa manliga huvudroll: Daniel Day-Lewis (Lincoln)
Bästa film: Argo

Filmrecension: Les Misérables

by

Les Misérables

Les Misérables
Betyg: 5
Premiär: 18 Januari 2013

Victor Hugo skrev Les Misérables för över 130 år sedan (1862), verket gjordes om till en musikal 1980 och har sedan dess mött enorm framgång i båda formerna. 2010 inleddes Tom Hoopers filmatisering av musikalen och efter en succéartad premiär i London den 7 december 2012 har filmen äntligen nått svensk mark.

Les Misérables handlar om före detta brottslingen men numera borgmästaren Jean Valjean (Hugh Jackman), som bestämmer sig för att ägna sitt liv åt att hjälpa olyckliga Fantines (Anne Hathaway) dotter samtidigt som han konstant förföljs av lagens kämpe, envisa och självrättfärdige Javert (Russell Crowe). Vi får följa huvudpersonerna genom en rad missöden medan nya färgstarka karaktärer konstant introduceras för att hjälpa eller stjälpa dem.

Som titeln antyder innehåller musikalen en riklig mängd bedrövelse. De mörka miljöerna avspeglar Victor Hugos dystopiska bild av 1830-talets Paris vars största samhällsproblem blottas ocensurerat. Men trots att det aldrig kan bli fråga om någon feel good-film innehåller mästerverket både humoristiska och otippat vackra scener. Den komiska sidan står framförallt det bedrägliga paret Thenardier för, i form av trickstern Sacha Baron Cohen och Helena Bonham Carter som lyckas liva upp stämningen rejält.

Det finns ytterst få saker att klanka ner på i denna mästerliga konversion av en underbar musikal till den stora duken. Russell Crowe, som onekligen är en fantastisk skådespelare, kan tyvärr kännas lite mindre lämplig i rollen som mäktiga Javert, en karaktär vars röst gärna kunde få visa lite mer auktoritet, men det är inget som förstör i längden utan något som snabbt glöms bort i filmens händelserika tempo.

Tom Hooper vars The King’s Speech vann 4 av sina 12 oscarsnomineringar återvänder till prisgalan i år med nya förhoppningar. Les Misérables är nominerad i sju kategorier, bland annat, helt rättfärdigat, för bästa film. Både Hugh Jackman och Anne Hathaway är nominerade för sina utomordentliga prestationer.

En Dag – en film man ska se när det regnar ute

by

Titel: En Dag
Betyg: 3
Premiär: 14 oktober

En Dag är baserad på den bästsäljande romanen med samma namn skriven av David Nicholls.

Det är knappt halvvägs in i filmen jag känner hur tårarna börjar komma. Ögonen blir fuktiga, jag kämpar för att hålla gråten borta. Jag kan ju inte börja lipa nu. På en pressvisning med Stockholms alla filmrecensenter. ”Ta dig samman kvinna” tänker jag irriterat. Detta scenario upprepas ex antal gånger under filmens gång. Till sist går det inte att hålla tårarna borta. Jag kikar mig försiktigt omkring för att se om någon noterat hur blödig jag är, då inser jag att nästan alla som går att se i ljuset från bioduken sitter och försöker dölja ansiktet på samma vis som jag.

Emma och Dexter träffas första gången under firandet natten efter examen. De är unga, fulla och lyckliga. Den natten spenderar de tillsammans men har aldrig sex. Detta misslyckade one night stand blir startskottet till en livslång vänskap. Mellan 1988 och 2011 får vi en dag om året en inblick i deras liv och relation. Ems kamp för att bli författare och skriva poesi. Dex ständiga identitetssökande. Samt hur de hela tiden är beroende av varandra.

En Dag är en film man ska se när det regnar ute. Det är en film du ska se när du känner dig lite nere, när du är kär, olyckligt kär eller helt enkelt bara behöver drömma dig bort för en timma eller två. Måbrafilm behöver inte betyda att man inte kan gråta sönder och samman under filmens gång. Gråtens bästa egenskap är hur lätt man känner sig efteråt. Gråt gör att man mår bra.

Det knep som får mig att bryta ihop är det när man får följa en människas liv. När man när man klipper fram i tiden och ser hur saker och ting har förändrats. Hur det har gått utför eller hur det inte blev som de hade tänkt. Tid som passerar. Livets gång. Förväntningar som inte blir uppfyllda. Åldrande. Ånger. Ångest. Eftersom att filmen En Dag precis som boken bygger på att vi får en inblick i Dexters och Hannas liv den 15 juli varje år får det här knepet full effekt. Men jag känner mig inte lurad. Det är precis så jag vill ha det. En del kanske skulle kalla mig en aning självdestruktiv men jag menar att gråt har helande kraft.

En Dag är en bra film med bra skådespeleri. Anne Hathaway och James Sturgess gör en bra insats. Som ni kanske förstår skapar den en del känslor, i alla fall för mig. Men för att jag ska dela ut ett högre betyg än tre kräver jag att jag lär mig något eller upplever något nytt. En dag är ingen storslagen nyskapande sensation. Men den är absolut sevärd.

Lamporna tänds sakta. Många flyr snabbt undan ljusets avslöjande egenskaper. Jag lämnar biografen omtumlad och nöjd på det är viset som man bara känner efter ett ordentligt bio-gråt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Kulturbloggen recenserar: Love and other drugs

by

Love and other drugs
Betyg 3 strömmingar av 5

När jag såg ”Brokeback Mountain” fastnade jag för den mörkhårige mannen i relationen. Alla pratade om att det var genombrottsfilmen för Heath Ledger som ju senare dog så tragiskt i en överdos av piller. Men för mig var behållning den andre skådespelaren, Jake Gyllenhaal. Sedan dess har jag hållit utkik efter honom i filmer.

Han spelar huvudrollen, läkemedelsförsäljaren Jamie Randall, i Love And other drugs. Hans rollinsats är ett skäl till att filmen får betyg 3.

Jamie Randall är en ung man som är ovanligt bra på att flirta och ragga kvinnor. För bra för sitt eget bästa. Han har svårt att behålla något jobb eller klara något utbildning eftersom det alltid trasslar med alla kvinnohistorier. När han får jobb som läkemedelsförsäljare går det ändå hyggligt och när han dessutom får börja sälja det nya läkemedlet Viagra, då gör han succé.

Han träffar en kvinn, Maggie spelad av Anne Hathaway, som har Parkinsons sjukdom. Hon vill inte ha någon fast relation utan vill bara ha sex. Säger hon. Vilket ju gör att de passar väldigt bra ihop, eftersom ingen av dem vill ha några fasta relationer.

Jake Gyllenhaal och Anne Hathaway blev båda Golden Globe-nominerade för sina insatser i filmen som regisseras av Edward Zwick ( som tidigare regisserat bland annat ”Blood diamond” och ”Den siste samurajen”). I övriga roller ser vi bland annat Hank Azaria, Oliver Platt och Judy Greer.

Filmen handlar helt enkelt om för många saker. Driften med korruptionen inom läkemedelsbranschen, relationer och den är samtidigt en romantisk komedi som en allvarlig berättelse om att mogna som människa.

Regissören Edward Zwick kan sitt hantverk och Jake Gyllenhaal och Anne Hathaway är mycket duktiga skådespelare, så jag tycker inte det är ett bottennapp, men om filmen hade skalat bort vissa delar och fokuserat mer på berättelsen om korruptionen inom läkemedelsbranschen tror jag den blivit mycket bättre.

Filmen är rätt omtalad också för att det är en hel del sexscener där du nästan får se de två huvudkaraktärerna nakna, och för den delen en hel del andra skådespelare också. I USA tror jag det kan räcka för att locka storpublik. Men på den svenska filmscenen räcker det inte.

Fast den har sina poänger och speciellt det som skildrar miljön kring läkemedelsindustrin och deras relationer till läkarna höjer filmens kvalitet.

Fler recensioner:
Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgsposten, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,