Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

skola

Lärare som rockstjärnor när det var presskonferens inför starten av SVT:s serie om nya klass 9A

by


Filmkameror, reportrar och fotografer trängdes på Filmhuset i Stockholm idag och de som var i fokus var elever och lärare från klass 9A från Mikaelsskolan i Örebro plus tre specialpedagoger. Allra mest trängdes mediauppbådet kring de tre specialpedagogerna. Det var rätt coolt att se hur lärare kan vara hett och samla stor medieuppmärksamhet.

Förra gången tv-serien klass 9A sändes fick den stor uppmärksamhet. Serien skildrade en klass med stor andel elever med dåliga eller usla betyg, som fick hjälp av mycket skickliga pedagoger att få självförtroende i sina studier och kunna höja sina betyg och få intresse för att lära sig.

Nu är den nystart men med något annorlunda upplägg. Tre specialpedagoger är inkallade för att framför allt koncentrera sig på lärarna och stödja och coacha de befintliga lärarna så de blir bättre och kan höja eleverna intresse för att lära sig.

En tredjedel av eleverna i klass 9A hade underkänt (icke godkänt) i mer än häflten av skolämnena inför starten av nionde klass i höstas, 2010. Nya omgången börjar sändas måndag 31 januari.

Det kommer att uppmärksammas stort i medier, att döma av hur många medier som var representerade på presskonferensen.

Utbildning är viktig och nyckeln till mycket, fast allra mest handlar det om att få människor att ha lust att lära. Den som vill lära sig något, lär sig också.

En av de tre specialpedagogerna som är med i serien är Thomas Holmqvist som är utbildningsledare på Rinkebyskolan i Stockholm. Jag pratade lite med honom och han sade att han är rejält trött på allt snack om att det behövs hårdare tag och mer disciplin i skolan. Han menar att först och främst måste en bra lärare i dagens samhälle ha social kompetens och didaktisk kompetens.

– Med social kompetens menar jag att förstå i vilka omständigheterna eleverna befinner sig, att kunna skapa kontakt med eleverna. Med didaktisk kompetens menar jag att läraren kan sitt ämne och kan lära ut det.

Om en lärare har dessa två kompetens kommer oftast regelkompetensen automatiskt, det vill säga att kunna skapa den ordning som behövs för att släppa fram de andra två kompetenserna i undervisningen. Utan de första två kompetenserna kommer regelkompetensen inte att fungera. Regelkompetens går att träna upp, men förutsätter de andra två kompetenserna, menar Thomas Holmqvist.

Han berättade också att på Rinkebyskolan har de en grupp pedagoger som jobbar på liknande sätt som de tre specialpedagogerna gör i tv-serien, med att coacha och stödja lärare i sin roll.

Mer om tv-serien kommer framöver, när den närmar sig.

Mina bilder håller förstås inte alls den bildkvaliten som de stora mediernas fotografers bilder, men kanske kan jag förmedla lite av hur det såg ut och gick till när alla medier fokuserade på specialpedagogerna.



Relaterat: Dagens Nyheter

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Utbildning nyckeln till sysselsättning och välfärd

by


Om Sverige ska klara sig i den alltmer ökande globala konkurrensen då är utbildning nyckeln. Under lågkonjunkturen under 1980-talet satsade Sverige på utbildningar, framför allt inom IT. Det gav konkret resultat i massor av entreprenörskap inom IT.

Vad har skett under nuvarande finanskris? Ingen kan påstå att det satsats på utbildning. Därför blev jag jätteglad när Socialdemokraternas partiledare på ett möte på högskolan i Gävle berättade att de rödgröna har siktet tydligt inställt på att investera i utbildning:
Ur ett pressmeddelande:

Utbildningsmöjligheter är avgörande både för den enskildes och hela Sveriges utveckling. Svenskt Näringsliv rapporterar att vart femte jobb går förlorat för att företagen inte har rätt kompetens. Att hitta rätt personal är ett väsentligt hinder för att företag ska kunna växa och utvecklas. Dessutom står det klart tt den människa som har mer utbildning har lättare att hitta jobb.

Det är helt rätt. Sverige måste ha en politik som satsar på utbildning: på alla plan; från att skapa bra skolor för de minsta till att alla ska kunna gå på gymnasiet och på högskolor, till satsning på komvux, att de som strulat under ungdomstiden kan komma tillbaka och satsa …

Johan Westerholm har också bloggat om detta:

Utbildningsminister Tobias Krantz (FP) har valt en annan väg, att ta befintliga resurser och satsa dessa på ett fåtal universitet.

Vad (S) politik tar avstamp i är behovet av en ständig förnyelse av svensk arbetsmarknad. Såväl industri som välfärd. Och då duger det inte att inte se till breddsatsningarna om vår position som exportnation skall kunna fortsätta vara en garant för välfärden.

Relaterat:
Mona Sahlin på bussturné.

Dagens Nyheter

Mer hos Johan på S-buzz och Peter på Röda Berget.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Björklunds princip "Sparka på den som ligger" hade ingen positiv effekt

by

Ungdomar och barn som håller sig borta från skolan gör sällan det för att de är lata.

Det är alltid barn som har problem på något sätt. Problem hemma eller problem med att de är mobbade och av skräck för vad som ska hända under skoldagen inte vill gå till skolan. En del som skolkar kan vara fast i droger, andra har röriga förhållanden av något slag.

Folkpartiets partiledare Jan Björklund har infört att ungdomar som skolkar förlorar sina studiemedel. ”Sparka på den som ligger”-filosofin förverkligad.

Eftersom ungdomar och barn av naturen, när de mår bra, är nyfikna och vill lära sig saker: kan vem som helst som har minsta nyfikenhet på omgivningen  förstå att den som skolkar har problem eller inte mår bra.

Vad hjälper det då att förvärra situationen för dem genom att dels dra undan studiemedlet och dessutom skriva in skolket i skolbetyget så de ska få tyngas av denna ryggsäck hela livet.

Varför inte istället försöka ge dessa ungdomar stöd att ta sig ur problemen?

Jag känner till och med konkreta fall där ungdomar varit svårt sjuka och därför varit frånvarande en del från skolan och därför blivit av med sitt studiemedel.

Ur Svenska Dagbladet:

Trots skolplikt var runt 1 650 elever i grundskolan helt frånvarande utan giltiga skäl i mer än en månad förra året. Skolorna har inte lyckats få ned antalet långskolkare sedan Skolverkets förra larm två år tidigare. ”Ett misslyckande för samhället” enligt barnombudsmannen.

Är Björklund så okunnig om att det finns ungdomar som mår dåligt? Tror han verkligen att det går att hota ungdomar till att må bra? Ungdomar kan må dåligt socialt, psykiskt, fysiskt …
Björklund princip ”Sparka på den som ligger” hade ingen effekt. Det kunde vem som helst som har minsta förankring bland verklighetens folk förstått.
Björklunds regler har istället förvärrat situationen för dessa ungdomar.

Röda Malmö har också bloggat om detta och ckså tagit upp den nya integritetskränkande lagen högerregeringen vill införa, när de vill ta bort föräldrar rätten att bestämma om sina barn:

Regeringens förslag att unga under femton ska kunna drogtestas utan föräldrars medgivande lär inte precis minska skolket. Rädda Barnen har rätt i att förslaget kan få motsatt effekt.

Jag kommer att återkomma till det konstiga förslaget från högern. Hur kan de på fullt allvar vilja ta bort föräldrars rätt att besluta om deras barn ska drogtestas eller inte?

Amanda Brihet har bloggat om det

Folkpartisten Johan Pehrsson är en av de högermän som är beredda att ta bort föräldrar rätten att besluta över sina barn.

Det går en röd linje i alla regler högern inför: förvärra på alla sätt för de som är utsatta.

Det är mycket om ungdomar i medier nu: Skabb har ökat bland ungdomar.
Relaterade artiklar.
Svenska Dagbladet, Sveriges Radio.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

DN:s ledarsida visar verkligen att de vill ha klyftor i samhället

by

dnledare
DN:s ledarsida visar verkligen sitt rätta ansikte när de talar om hur de vill ha framtiden: Avgift på högskolor, ropar ledarskribenterna efter. De skriver:

Utbildningsplatser däremot kan ta slut. Och när fler inrättas kan det visa sig att det ändå råder brist – på resurser för att upprätthålla kvaliteten på utbildningen. Därför borde Sverige på allvar överväga att införa studieavgifter för högskoleutbildning.

Vilket ju är kvalificerat skitsnack, rakt av. Kvaliteten upprätthålls inte för att bara de välbeställda familjernas ungdomar har råd att studera vidare.

Våra förfäder som kämpade för att förvandla Sverige till ett land där alla oavsett klassbakgrund och familjeuppväxt ska kunna studera vidare, om de är duktiga i sina studier, det vill DN:s ledaravdelning rasera.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Rättvisa betyg omöjligt – men fler vägar ger bättre odds

by

mvh
Alla som haft något med nuvarande skolsystem att göra eller med ungdomar vet vid det här laget att betygssystemet inte är särskilt rättvist. En del skolor sätter alltid högre betyg än andra skolor. Varje enskild elev är dessutom helt i händerna på enskilda lärare. Passar inte personkemin mellan dem kan det drabba elevens framtid.


Ur DN:

Mellan 1997 och 2007 ökade andelen elever som gick ut gymnasiet med MVG i alla ämnen – 20,0 i slutbetyg – med 28 gånger. Majoriteten av skolorna som ligger i topp är friskolor.

Egentligen borde en bra skola få en sådan följd. Ju fler som tillgodogör sig de olika kurserna på en MVG-nivå desto bättre.
Fast vi vet väl alla att det inte är något sådant som ligger bakom.

Det finns inte ett svar eller en förklaring till vad som ligger bakom.

I vissa fall är det säkert skolor som helt enkelt lär ut bättre, får mer engagerade lärare och intresserade elever. I andra fall kan det säkert vara en tendens inom vissa skolor att hellre höja än sänka – när ryktet sprider sig lockar det elever.

Magnus Henrekson, professor och vd, Institutet för Näringslivsforskning, och Jonas Vlachos, fil dr och forskare, Stockholms universitet och Institutet för Näringslivsforskning, som skrivit debattartikeln som satt fart på betygsdebatten har ett förslag på lösning:

Den tredje möjligheten är att öppet erkänna att vi inte längre har ett system där avgångsbetygen är jämförbara. Därmed har den centrala betygsbaserade antagningen till högskolan förlorat sin legitimitet, och det naturliga blir att låta varje enskild högskola avgöra på vilka grunder studenter ska antas. Tyvärr verkar varken regering eller opposition vara villig att beträda någon av dessa vägar.

Andra vill minska antalet friskolor eller åtminstone minska friskolornas möjligheter att vara vinstgivande,. Aktuellt i Politiken
:

25 arbetarekommuner vill i motioner till den socialdemokratiska partikongressen förbjuda eller begränsa friskolornas vinstutdelning.

För min del tror jag varken på hård statlig styrning i det här fallet eller på total frihet. Livet är aldrig rättvist och skolsystemen och betygsystemen är det aldrig heller. Det vi måste eftersträva är att alla har möjlighet att lära sig och vidareutveckla sig. Att alla elever får uppleva hur kul det är att lära sig saker – och att de kan utbilda sig och få jobb som de passar för.
Redan där är förstås en utopi – men vi måste ha en vision.

Alla betygsystem är på något sätt orättvisa och de barn som kommer från familjer som tidigt stödjer dem i sina studier har alltid bättre förutsättningar.

Så jag tror på att det finns olika slags skolor och olika sätt att bli intagen på högskolor på, olika kvoter och flera vägar och många möjligheter att studera också i vuxen ålder, att varva yrkesliv med studier.

Röda Malmö och

Relaterat:
Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Svenska Dagbladet 2, Dagens Nyheter 2, Aftonbladet och Göteborgsposten.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,