Alla som haft något med nuvarande skolsystem att göra eller med ungdomar vet vid det här laget att betygssystemet inte är särskilt rättvist. En del skolor sätter alltid högre betyg än andra skolor. Varje enskild elev är dessutom helt i händerna på enskilda lärare. Passar inte personkemin mellan dem kan det drabba elevens framtid.
Mellan 1997 och 2007 ökade andelen elever som gick ut gymnasiet med MVG i alla ämnen – 20,0 i slutbetyg – med 28 gånger. Majoriteten av skolorna som ligger i topp är friskolor.
Egentligen borde en bra skola få en sådan följd. Ju fler som tillgodogör sig de olika kurserna på en MVG-nivå desto bättre.
Fast vi vet väl alla att det inte är något sådant som ligger bakom.
Det finns inte ett svar eller en förklaring till vad som ligger bakom.
I vissa fall är det säkert skolor som helt enkelt lär ut bättre, får mer engagerade lärare och intresserade elever. I andra fall kan det säkert vara en tendens inom vissa skolor att hellre höja än sänka – när ryktet sprider sig lockar det elever.
Magnus Henrekson, professor och vd, Institutet för Näringslivsforskning, och Jonas Vlachos, fil dr och forskare, Stockholms universitet och Institutet för Näringslivsforskning, som skrivit debattartikeln som satt fart på betygsdebatten har ett förslag på lösning:
Den tredje möjligheten är att öppet erkänna att vi inte längre har ett system där avgångsbetygen är jämförbara. Därmed har den centrala betygsbaserade antagningen till högskolan förlorat sin legitimitet, och det naturliga blir att låta varje enskild högskola avgöra på vilka grunder studenter ska antas. Tyvärr verkar varken regering eller opposition vara villig att beträda någon av dessa vägar.
Andra vill minska antalet friskolor eller åtminstone minska friskolornas möjligheter att vara vinstgivande,. Aktuellt i Politiken
:
För min del tror jag varken på hård statlig styrning i det här fallet eller på total frihet. Livet är aldrig rättvist och skolsystemen och betygsystemen är det aldrig heller. Det vi måste eftersträva är att alla har möjlighet att lära sig och vidareutveckla sig. Att alla elever får uppleva hur kul det är att lära sig saker – och att de kan utbilda sig och få jobb som de passar för.
Redan där är förstås en utopi – men vi måste ha en vision.
Alla betygsystem är på något sätt orättvisa och de barn som kommer från familjer som tidigt stödjer dem i sina studier har alltid bättre förutsättningar.
Röda Malmö och
Relaterat:
Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Svenska Dagbladet 2, Dagens Nyheter 2, Aftonbladet och Göteborgsposten.
Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, debatt, skola, utbildning, betyg, friskolor
Förr i tiden så var det inte bara din lärare som medverkade när du tog studentprovet, utan även en lärare från en annan skola. Din lärare kan förvisso få fördel av att höja ditt betyg men den andre läraren (från annat läroverk) satt där som motvikt.
För att få mer rättvisa betyg krävs större jämförbarhet – d.v.s. fler nationella prov. Och det behövs också påföljder om betygen en lärare ger skiljer sig mycket från klassens betyg på nationella proven.
Ett annat viktigt problem är det höga betygsnittet. Om alltför många får 20,0 blir det godtyckligt vilka som kommer in på t.ex. läkarprogrammet. Dessutom gör de höga snitten att ett VG kan fälla dig, och det kan bero på en lärares ovilja eller slump. Betygen skall underlätta rättvist jämförande av kunskaper i en perfekt värld. Då krävs en skala som tar höjd för toppnoteringar – det skall i princip inte gå att nå den absoluta toppen – för såfort många når toppen försvinner jämförbarheten dem emellan.