Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik
Biståndsorganet Sida har slutat prioritera kultur. Medan det totala svenska biståndet ökat kraftigt har flödet till kultursektorn strypts från 180 miljoner kronor till 40 miljoner, skriver Dagens Nyheter i lördagens kulturbilaga (14 januari 2012 – ännu så länge vara publicerat i papperstidningen.)
Visst är det skrämmande? Sida ska stödja utveckling av demokrati. Vad kan bättre än kulturprojekt vidga människors respekt för varandra? Vad kan bättre bygga en grogrund för demokrati än kulturen?
Att sänka momsen på krogen skulle skapa fler jobb. Hur kan någon ens tro på det?
För det första är sänkningen inte särskilt stor. Från 25 procent till 12 procent, det blir inte så stor skillnad för de flesta. Att betala 120 kronor eller 110 kronor gör ingen större skillnad, för de flesta.
Att det skulle öka antalet gäster så till den grad att en krogägare väljer att anställa fler, är så genomdumt tänkt att jag inte förstår hur någon politiker kan sitta i en regering och lyfta hög lön för att ta sådana dumma beslut.
För den som är välbärgad och har råd att gå på lyxkrogar skulle det förstås kunna bli lite lägre. Istället för att betala 1.200 för en champagneflaska blir det 1.100, ungefär. Det kan väl bli viss skillnad för företag som har råd att ha flera representationsmiddagar på den nivån.
Om högerregeringen ändå hade varit ärlig och sagt att målet är att göra det något billigare för de extremt välbärgade, då hade de åtminstone fått lite respekt av mig för att de vore ärliga. Men att ljuga och säga att de på fullt allvar tror att sänkt krogmoms ska ge fler jobb, det är idiotiskt dumt.
En första undersökning visar också att jag har rätt. Dagens Nyheter har kollat upp priserna efter momssänkningen:
Bara en av sju restauranger i de svenska storstäderna har genomgående sänkt sina matpriser efter momsreformen. Det visar en granskning av 329 restauranger som DN har gjort.
Självklart tar varje krogägare chansen att öka sin vinst. Anställer fler gör krogägaren inte förrän det verkligen behövs, det är väl självklart.
Högerregeringen måste antingen vara blinda för hur människor fungerar – och då är det högst olämpliga på sina poster – eller så ljuger de medvetet. Vilket gör dem lika olämpade för sina poster.
Människor har en stor dragning åt att tänka på egen vinst. Det är samma sak som gör att läkarna ser till att få 30.000 kronor för inhopp under julnatten medan sjuksköterskor får nöja sig med några hundralappar extra för att jobba under jul. Från SVT:
Sjuksköterskor på Universitetssjukhuset i Linköping som beordrats att jobba under julhelgen fick 440 kronor i extra ersättning. De ilsknade till ordentligt när de fick reda på att en läkare som hoppade in under julnatten fick 30.000 kronor extra för besväret.
Bra att sjuksköterskorna ilsknade till. Det är vad jag skulle kunna kalla en helig ilska. Men tyvärr är det inget som överraskar mig. Stora skillnader mellan människor har det alltid funnits och de grupper som kan roffar åt sig. Så har det varit sedan människan blev bofast och girigheten stöds av den politik som styr det svenska samhället. Girigheten är en god egenskap ur högerregeringens grundsyn, det är grunden för att hylla den fria kapitalismens ideologi. Inget konstigt. Det som däremot är konstigt är att högerregeringen inte inser att det också betyder att krogägare inte kommer att anställa fler när krogmomsen sänkt. Självklart tar de bara på chansen att fylla på egna vinsten. Annars vore det väl dumma, ur kapitalistisk synvinkel. Eller hur?
—-
Jag har egentligen igen emot att moms sänks, eftersom det är en konstig skatt som vi ska betala med redan beskattade pengar. Men jag tycker inte om argumentet för att sänka, att de ska ge fler jobb. För det tror jag inte ett dugg på.
Jag tycker inte att hög skatt är nädvändigt till varje pris. Det som är intressant är hur samhället fördelar sina resurser.
Relaterat: Dagens Nyheter och Expressen och Svenska Dagbladet.
Läs även andra bloggares åsikter om moms, samhälle, kapitalism, högerregeringen, sjuksköterskor, läkare, julafton, politik, krogmoms, restaurangmoms, priser
Av mänsklighetens alla miljöutmaningar har nästan all uppmärksamhet riktats mot växthuseffekten, i media. Sedan början av 1980-talet (!) är det naturvetenskapligt visat att förväntade temperaturhöjningar kommer att leda till att världshaven kommer att stiga minst 1 m. I värsta fall till 6—8 m. Allt i medeltal. Siffrorna har ifrågasatts, men fåfängt. De gäller ännu.
Men av den pågående slussdebatten förstår jag att havet förväntas göra halt framför Slussen. Jag har ännu bara sett en debattör samt ett antal tjänstemän som insett att stigande världshav kommer att tränga in i Mälaren före år 2100, med dagens slussplanering. Därmed kommer Sveriges viktigaste dricksvattentäkt att förstöras och alla strandnära byggnader, runt Mälaren, att få stå i vatten.
Allt detta har man redan utrett på länsstyrelsen i Stockholms län. Alla kan ta del av slutsatserna genom ett antal småskrifter, samt en artikel om länsstyrelsernas förstudie i DN.se 1/9. Detta kompletteras av ett antal naturvetenskapliga utredningar utgivna av FORMAS.
Men söker man i utredningarna efter den förväntade vattenståndsstegringen vid Slussen blir det knepigare att hänga med. Detta beror inte bara på att naturen styrs av fler meteorologiska faktorer än medeltemperaturen och av landhöjningen. Det verkar dessutom som om myndigheterna stirrat sig nästan blinda på det mest närliggande problemet, regnavloppet! Detta tycks också vara finansborgarrådet (M) Sten Nordins linje. För honom är sannolikt den viktigaste frågan inte översvämningarna utan vilka andra som betalar.
Redan 31/7 2009 skrev Charlotta Eriksson i DN:Stockholm: ”Översvämningsrisken är ett faktum redan i dag, och så länge stat och kommuner bråkar om finansieringen hänger hotet över Mälarregionen.”
I Slussen-utreningarna förväntas världshaven h ö g s t stiga 1,0 m. Varför just i Stockholm? Jo, det finns en kalkyl som sannolikt gjorts för att glädja någon… För samtidigt stiger Stockholmstrakten 0,4 m upp ur havet, varför Saltsjön endast kommer att nå 0,6 m uppför Mälarens dämmen. Då dessa är 0,7 m höga, i dag, kommer en säkerhetsmarginal på hela 0,1 m att kvarstå 2100! Tyvärr kan Saltsjön också stiga p g a östlig vind och lågtryck. Det händer ganska ofta. Högsta noterade vattenstånd verkar vara 1,2 m över medelvattenståndet. Det behövs knappast något oväder för att Saltsjön skall välla in över säkerhetsmarginalen 0,1 m!
Och vem var då den ensamme debattören? Jo, en fil dr i limnologi och fullmäktigeledamot (V) i Stockholm, Stellan F Hamrin som, 15/6 hävdade på DN:s Stockholmsdebatt att:” nivåhöjningen kommer att bli 0,9—2 m fram till år 2100.
Det anmärkningsvärda är att hans naturgeografiskt självklara uppgifter inte lett till större reaktion från de Slussen-ansvariga. Och ingen reaktion på det mest grundläggande valet: Skall Mälaren få återgå till en östersjövik och strandbyggnationen rivas, inklusive Slussen? Eller skall hela Mälarområdet invallas mot havet som Nederländerna?
Debattartikel av Claes Möre
Fler artiklar om Slussen:
DN: När ska det röda rinna av kulturens fana?
Chatt om nya Slussen
Plan för nya Slussen klubbades
”Byggstart för nya Slussen tidigast 2014”
Kajsa Althén insinuerar att Nya Slussen är en konspiration
”Stans själ ska man inte ändra på”
Nya Slussen är ett mord på Stockholm
Nya Slussen klarar inte klimatförändringen
Läs även andra bloggares åsikter om Slussen, havet, hav, naturvetenskap, debatt, samhälle, Stockholm, Nya Slussen
På nyårsdagen var den största politiska nyheten att förra S-ministern Ylva Johansson i sin blogg framförde kritik mot den socialdemokratiske partiledaren Håkan Juholt.
Hon skriver:
Mitt parti når nu, i mätning efter mätning, inte högre än 25 % av partisympatierna. Ett allvarligt underkännande av socialdemokratin och av vår partiordförande. Förtroendet för Håkan Juholt var nere i katastrofala 16 % strax före jul. Vårt usla läge och låga förtroende kan inte skyllas på någon annan. Mediedrev och illvilliga borgare har det alltid funnits. Socialdemokratiska partiet i allmänhet och partiets ordförande i synnerhet har alltid blivit baktalade och hånade. Det är inget nytt. Vi måste inse att det är partiet självt och vår partiledare som har ställt till det och försatt oss i det oerhört allvarliga läge där vi nu befinner oss inför det nya året.
Det är klart att hon i sin tur får kritik nu.
Den sämst formulerade är väl Mats Johansson, socialdemokratiskt regionråd i Blekinge och ledamot i partistyrelsen, ser ett samband mellan det fortsatta ifrågasättandet av Juholt och de usla opinionssiffrorna, som vill att Socialdemokrater ska syssla med politik istället för att blogga, berättar SVT.
– Det är bättre att vi koncentrerar oss på det som är vår huvuduppgift, nämligen att presentera en politik för väljarna som visar att det finns ett alternativ till det Sverige vi ser nu. Ett Sverige som blir kallare och som slits isär på olika sätt. Där är vår uppgift och det borde vi ägna oss åt i stället för det här eviga bloggandet och facebookandet och utspelens tid som vi sett nu, säger han till Ekot.
Lustigt.
Vad är ”att blogga”? Det är ett sätt att publicera sig. Alltså ett sätt att sprida tankar och idéer, ett sätt att föra ut politik.
Att föra ut sin politik är väl en del i politiken?
”Att blogga” är väl i allra högsta grad en del i att syssla med politik.
Det är ju bara det att nu när vem som helst kan föra ut sina tankar utan att behöva äga en dyr tryckpress kan tankar spridas mycket snabbare. Tankar och uttalanden behöver inte längre filtreras genom redaktioner på medier. Fast om medier plockar upp något når de ut ännu större, oftast.
Att opinionsbilda är i allra högsta grad en del i att syssla med politik. Att skapa opinion, i stort eller i smått, genom att uttrycka sig med ett bloggverktyg, är att syssla med politik.
Den som är partiledare för ett parti symboliserar en politisk linje. Att diskutera och föra ut tankar om en partiledare är ett sätt att syssla med politik.
Att det sedan är mycket mer intressant vad innehållet i politiken består av, det är sant. Det är naturligtvis det Mats Johansson egentligen menar. Det är innehållet i politiken som kan förändra människors livsvillkor.
Läs även andra bloggares åsikter om Håkan Juholt, Ylva Johansson, att blogga, samhälle, politik, opinionsbilda, opinionsbildning
Mer om Ylva Johansson och Håkan Juholt-affären:
Expressen 1, Expressen 2 och Expressen 3 och Dagens Nyheter 1 och Dagens Nyheter 2
.
Digitaliseringen av kulturarvet har varit en fråga som fackförbundet DIK, akademikerfacket för kultur och kommunikation, har drivit länge. Nu förverkligas detta, eller åtminstone i viss mån, i Kulturarvslyftet. Regeringen har beslutat att 800 miljoner kronor ska användas under tre år för att digitalisera kulturarvet. Knappt två tredjedelar av detta ska användas för att människor med funktionsnedsättningar som varit arbetslösa under lång tid ska få arbete. 270 miljoner kronor ska användas för att avlöna och utbilda handläggare till digitaliseringen. 4.400 personer ska få sysselsättning under dessa tre år. Handläggartjänsterna ska ge jobb för utbildade kulturarbetare, i vissa fall kan det ge jobb åt arbetslösa kulturarbetare, i andra fall kan redan anställda få uppdraget och då blir deras tjänster lediga för andra under tiden.
– Det är bra att arbetsmarknadspengar förs över till kulturdepartementet. Det hade varit ännu bättre om denna överföring gjorts permanent, säger Karin Linder, ordförande i DIK, Akademikerfacket för kultur och kommunikation.
Riksdagen klubbade igenom beslutet om budgeten i början av december. Förordningen till Riksantikvarieämbetet, som ska ansvara för handledar-delen ska det tas beslut om i mitten av december. Efter årsskiftet ska Riksantikvarieämbetets ansvar starta.
En del kritik har framförts mot projektet, bland annat har röster hörts som uttryckt tankar som:
– Hur kan någon säga att det är ett bra förslag att de som är mest utsatta ska göra ett kvalificerat arbete för lägst betalt.
De långtidssjuka som får dessa arbeten ska få ersättning enligt lönebidrag, vilket betyder 16.700 före skatt. En del av det arbete som ska utföras i samband med att ta vara på kulturarvet är kanske inte det mest kvalificerade: det kan handla om att rensa bort sly kring hembygdsgårdar och att föra över bilder, som kan vara ett ganska mekaniskt arbete. Men ersättningen är ändå väldigt låg, efter skatt blir det cirka 10.000 kronor. Vem kan försörja en familj och betala hyra med den lönen?
Å andra sidan har de som kan få dessa arbeten varit arbetslösa i många år och är vana vid ännu lägre inkomst. Att människor med funktionsnedsättning kan få chans att få in en fot på arbetsmarknaden är ju bra. Ja, projektet är till stor del ett arbetsmarknadsprojekt.
Karin Linder tror att det kommer att ta tid innan projektet fått fart.
– Väldigt många människor ska anställas. Det kommer att ta tid föratt gå igenom förutsättningarna. Sedan ska arbetsförmedlingarna hitta människor som kan och vill söka jobben.
Karin Linder berättar att DIK gjorde en enkät som visar att det är få kulturinstitutioner som vågat planera för kulturarvslyftet. Det är för många osäkra faktorer. De vet inte hur mycket de själva måste skjuta till, exempelvis. Det kommer att behövas datorer, lokalhyra till lokaler och kanske vill de skjuta till för att lönen ska bli bättre.
Att projektet har en tydlig arbetsmarknadsprofil är uppenbart. Men det är samtidigt en kultursatsning – och det är viktigt att detta görs genomtänkt, menar Karin Linder:
– Det är viktigt att regeringen säger att det är kultursatsning, då måste man ha formulerade kulturpolitiska mål som sedan går att utvärdera. Det ska vara möjligt att jämföra och att genomföra,
Karin Linder hoppas också att projektet görs med Open Source och öppna API:er till så stor del som det är möjligt. Det får inte bli så att en institution digitaliserar innehåll i en slags databas och en annan gör det på ett helt annat sätt.
Relaterade artiklar:
Sveriges Radio
Artikel hos DIK
Läs även andra bloggares åsikter om Karin Linder, Kulturarvslyftet, kulturpolitik, arbetsmarknad, politk, samhälle, DIK