Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Medier

Moderaterna fick en post i rådet får mediefrihet: men vägrar ändå prata med medier om Wikileaks avslöjanden, illa, illa, illa …

by


Om två personer grälar och diskuterar – och den ena bara vänder ryggen till och tiger: då är det att visa stort förakt för den andra. Att vägra diskutera är att visa att den andra inte är värd att diskutera med.

Det är precis vad den svenska regeringen gör nu. Det handlar om de som Wikileaks avslöjat, om vad ministrarna Billström och Bildt sagt om irakiska invandrare. Journalistförbundet reagerar och dess ordförande skriver i en debattartikel i Aftonbladet:

När ansvariga politiker dessutom undviker att svara på journalisternas frågor eller svarar med generella meningslösheter, har vi ett växande demokratiskt problem.
Tobias Billström säger att regeringen av princip inte svarar på frågor där Wikileaks är källan.
Vad är det för princip? Är det en princip som innebär att ledande politiker alltid ska bestämma om de gillar källan för att kommentera? Knäsätts den kommer ingen politiker att behöva svara på en enda fråga de ogillar framgent. Som princip måste den vara ny, eftersom ministrar tidigare svarat på frågor om Wikileaks och där Wikileaks varit källan.
Civilminister Stefan Attefall (KD) sa nyss i en träff med riksdagsjournalister att han aldrig hade sett någon sådan policy.

Journalistförbundet har helt rätt. Det är en fara för demokratin, när makthavarna inte svarar på frågor från medier och allmänhet. Om avslöjanden om korruption och maktmissbruk kommer från någon som regeringen inte vill prata med … Ska regeringen inte svara på avslöjandena då?
Ett mycket konstigt resonemang.

Det är väl självklart att Billström och Bildt måste träda fram och säga om det ligger något i vad Wikileaks rapporterar om. Antingen är det sant eller inte. Och om det är sant, måste Billström och Bildt kunna förklara hur de menar. Det är väl det minsta vi kan begära av dem? Om de anser att Sverige ska begränsa antalet invandrare från Irak: då bör de väl kunna redogöra för varför de anser detta?

Alliansfritt Sverige rapporterar också om detta, liksom Anna Troberg som skriver:

Debattartikeln tar upp problemet med att regeringen tycks ha bestämt sig för att konsekvent undvika att kommentera vissa typer av källor, till exempel Wikileaks. Det är möjligt att den nya policyn togs i bruk efter justitieminister Beatrice Asks flopputtalande om att den amerikanska ambassadpersonalen i Stockholm nog skrev ihop en massa ljug i sina rapporter hem “för att de vill ha högre lön“. Jag tror inte att Reinfeldt vill ha fler sådana grodor, men ministrarnas tystnad är icke desto mindre ett stort problem.

Mer om detta också hos Röda Malmö.

Carl Bildt skriver till exempel i sin blogg om hur illa det är när Egypten stänger Internet och skriver om ett öppet samhälle:

Fri informationstillgång är i det långa loppet långt bättre för förtroende och stabilitet än restriktioner och förbud. Åtgärder som denna som syftar till kortsiktig stabilitet kan mycket väl generera en mer långsiktig indragningar.

Visst, det är skillnad på Sverige och Egypten. Men i orden fri informationstillgång ligger också att politiker svarar på frågor och inte vänder folket ryggen när de vill veta om Wikileaks uppgifter stämmer eller inte.

Moderaternas Mats Johansson har blivit utsett till rådets ombud för mediefrihet (Standing Rapporteur on Media Freedom). Det förpliktigar. Moderaterna måste sluta lägga locket på och svara på frågor om Wikileaks.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Sveriges Radio öppnar Radioleaks för allmänheten – ett sätt att kringgå datalagringsdirektivet

by

Det är vidrigt att nuvarande svenska regering på fullt allvar funderar på att införa datalagringsdirektivet, som går ut att all epost, alla sms och alla mobilsamtal ska lagras. Det blir ett stort slag mot källskyddet som gör att människor som ser felaktigheter och skandaler vågar tipsa medier.

Sveriges Radio tar dock strid genom att införa Radioleaks:
Ett pressmeddelande från dem:

Sveriges Radio kommer inom kort att öppna Radioleaks. Det är en tjänst som gör det möjligt att digitalt överlämna känslig information på ett säkert sätt.
– Med Radioleaks kan alla som vill på ett säkert, krypterat och anonymt sätt delge oss information som man på ett eller annat sätt tycker är intressant, säger Rolf Stengård, redaktör för undersökande journalistik vid Sveriges Radio.
– Sen bedömer och bearbetar vi informationen på sedvanligt sätt för att skapa journalistik, säger Rolf Stengård.

Radioleaks formas som en säker krypterad tjänst där information enbart kommer att kunna läsas av en mycket liten grupp undersökande journalister på Sveriges Radio, det medieföretag som har högst förtroende bland den svenska befolkningen.

Radioleaks handlar inte om att ta emot information med syftet att enbart publicera den och bryta ny offentlighet. Informationen ska bearbetas av journalister och bedömas av reportrar och ansvariga utgivare, för att skapa journalistik.

– Radioleaks gör det möjligt för en källa att lämna information och vara anonym. Källan kan också välja att på ett säkert sätt lämna information som gör det möjligt för oss att ha kontakt. Sveriges Radio tar källskyddet på allvar och kommer inte att avslöja identiteten på någon källa som väljer att ge oss information, säger Rolf Stengård.

– Att ta beslut om att överlämna information, att bli en källa, att vara en whistleblower, det är inte ett lätt beslut. Med skapandet av Radioleaks vill vi dock säga att Sveriges Radio är redo att ta emot materialet, säger programdirektör Björn Löfdahl.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Varför lägger sig DN i vem som ska bli Socialdemokraternas partiledare?

by

Varför lägger sig DN i vem som ska bli Socialdemokraternas partiledare?
Det är verkligen en relevant fråga. På ledarplats propagerar DN för Nuder som partiledare för S:

I september 1995 – en månad före Toblerone-affären – fann Isaksson att Göran Persson var den som bäst motsvarade de sex kriterierna. I dag är det Pär Nuder. Han är omstridd. Efter konflikter med de två senaste partiledarna kan han definitivt inte beskrivas som frammatchad. På det hela taget är han som politiker betydligt mer ärrad än både Sven-Erik Österberg och Veronica Palm.

Om Socialdemokraterna skulle fastna för någon av de två sistnämnda är det i sig ett symtom på partiets kris, på att dess tidigare så starka känsla för politikens realiteter har gått förlorad.

Vad kommer det sig att högerpartiernas stödtidningar nu lägger sig i valet av S-ledare?
Krassman funderar kring detta:

Man är rädd för ett vitaliserat och nytänt (S) kommer prioriterar sin egen politik istället för borgerlighetens. Man är rädd för att Socialdemokraterna skall tänka utan för boxen och leta utanför mötesrummen efter en person som kan förmedla en Socialdemokrati för framtiden. Man är rädd för en person som inte har så långa och djupa rötter inom arbetarrörelsen att personen inte uppfattas som en stubbe. Man vill till varje pris vägra Socialdemokraterna en framgång i valet 2014, och det är därför man spekulerar till vansinne och nu lägger mer trycksvärta på Socialdemokraterna än vad man gjorde under hela valrörelsen 2010

.

Vad det verkar har Pär Nuder sagt nej ännu en gång – och det verkar som hans nej är ett nej och inte ett ”Göran Persson-nej”. Osvuret är förstås bäst.

En person som jag märkt har stort stöd bland många bloggare är Lena Sommestad, som dessutom är en duktig bloggare. Här bloggar Lena Sommestad om apoteksreformen. Lena Sommestad har väl inte riktigt nått ut till allmänheten, men hon är en kunnig person som har erfarenheter utanför den politiska sfären också.

Lite typiskt är att bland de aktiva inom S är det helt andra kandidater som är intressanta än de som medier så envist försöker lyfta fram. Jag är inte alls säker på att det bland det breda S-lagren verkligen bara handlar om Nuder, Veronica Palm eller Sven-Erik Österberg, vilket de flesta medier försöker hävda.

För en sak är säker: Sverige behöver ett starkt oppositionsparti. Nu har sjukskrivningarna ökat, skolan har inte blivit bättre under högerregeringen och snart är 5.000 människor helt utförsäkrade, för sjuka för att jobba med trots att de betalat skatt hela sitt liv får de inte ersättning när de är svårt sjuka, på grund av att sjukdomen är så svår att de är sjuka för länge.

Så: Varför lägger sig DN i vem som ska bli Socialdemokraternas partiledare?
Det märks att medier blivit så mycket mer politiserade under senare år. DN är trots allt inte någon s-tidning och borde inte alls lägga sig i S-interna affärer. Det är skrämmande att det gått så långt att högerns medier lägger sig i det valet och försöker styra och ställa där. Det är inte deras uppgift. Är de rädda för att S ska bli ett starkt alternativ mot sittande högerregering? Eller handlar det bara om att sälja lösnummer och samla klick till sajten, för att politik säljer?

En mängd bloggar har kommenterat detta och de senaste turerna i partiledarefrågan hos S:
Ingen kommer undan politiken och Martin Moberg och Mats Engström och Ett hjärta rött.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

DN kampanjar för nytt operahus – intressant spegling av svenska medier

by

Stockholm behöver ett nytt hus för musik- och scen konst. De skrev två folkpartister: Christer Nylander, vice ordförande kulturutskottet och Madeleine Sjöstedt, kulturborgarråd Stockholms stad, i en debattartikel i DN och de bjöd in anäringslivet för att vara med och finansiera. Kulturbloggen kommenterade det här och konstaterade att vi inte alls har något emot ett nytt hus för opera – om det öppnas för också andra musikevenemang, som hårdrockskonserter av hög klass.

När vi nu ser tillbaka på den debattartikeln verkar det uppenbart att den mer eller mindre var beställd av DN:s kulturredaktion. För sedan den debattartikeln publicerades har det knappt gått en dag utan att DN följt upp med egna kommentarer, krönikor och artiklar i ämnet. Måndagens kulturdel i pappersversionen har dels en lång intervju med kulturministern om operahuset, kompletterade med en krönika av kulturchefen Björn Wiman och lite korta citat av personer som kontaktat DN om frågan.

Att DN driver kampanj för ett nytt operahus är uppenbart. Det är inget fel i det. Medier får ta ställning, bara de är tydliga med vad de står för.

Jag kan konstatera två saker:
Debatten i DN får fortgå där utan att andra stora redaktionella medier lägger sig i den. Debatten vidrörs knappt med ett ord i andra medier. Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Expressen låtsas som om det regnar. Någon enstaka liten artikel på Sveriges Radios nyhetssajt finns.
För övrigt: Heltyst på kulturredaktionerna.

Jag kan också konstatera att DN är sig själva nog i frågan. Deras kampanj har uppmärksammats av en del kulturintresserade bloggar. I Teatermagasinet har Sveriges största operabloggare Mogens H Andersson skriver flera debattartiklar, till exempel:

Debatten om operahuset i Stockholm fortsätter
Använd gamla operahuset till rockkonserter
Att det byggs ett nytt operahus är hela Sveriges angelägenhet
Annars anser jag att det vore bättre om man satte in en annons i de större tidningarna där man letar efter en miljardär i lagom ålder som kan donera en miljard

Mogens H Andersson har också publicerat en debattartikel i ämnet i Kulturbloggen.

Tomas Melin är en av många som debatterat frågan i sin blogg

Det är en tydlig skillnad mellan hur nyhetsredaktionerna för politisk bevakning har koll på bloggar och kulturredaktioner. För kulturredaktionen på DN finns uppenbarligen inte den livliga bloggosfären. Trots att operahuset tagits upp i en hel mängd blogginlägg speglas det inte på något sätt i DN-kampanjen för ett nytt operahus.

Man kan ju fundera också på om Folkpartiet fått ensamrätt på frågan. Har alliansregeringen mer eller mindre outtalat låtit Folkpartiet få chansen att profilera sig i frågan? Eller varför är det annars så tyst i frågan från andra partier? Eller är detta bara ännu ett bevis på hur lågt intresset för kulturfrågor är hos majoriteten av den politiska makteliten?

Gunno tar upp en annan aspekt i sin blogg:

Ett operahus ska finnas till för alla. Ska den visionen förverkligas behövs det politiker som kan argumentera för idén om ett nytt operahus och göra det på ett vinnande sätt. Inte politiker som gnäller över bristen på sponsoer och skatteregler. (För övrigt tycker jag att innan ett nytt operahus byggs så borde Folkets Hus och Parker satsning på opera i biografer erhålla en rimligt stöd för att tillgängliggöra operakonsten i hela landet).

Relaterat:
Folkpartiet och Mats Berglund och Madeleine Sjöstedt har bloggat om sin debattartikel och Kulturekonomi har också tagit upp frågan.

Uppdaterat: Nytt inlägg i Teatermagasinet i ämnet:

Det är tydligen så att man inom alliansregeringen har gett Folkpartiet och dess lokalorganisation rätt att profilera sig i just denna fråga – ett nytt scenkonsthus i staden. Till detta använder man sig av husorganet Dagens Nyheteroch dess kulturredaktion i synnerhet. För egen del blir jag aningen beklämd när jag läser att det i tidningens värld finns människor som hatar opera och därför är emot att det byggs ett nytt operahus.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Expressen: Jag är utarbetad, säger Ulf Lundell till Aftonbladet

by


Beskedet att Ulf Lundell ställer in hela sin turné med 23 spelningar och hänvisar till sjukdom slog ned som bomb.
Många har skickat hälsningar till Ulf Lundell, både via Aftonbladet och fanbloggen Alltomuffe och fansidan på Facebook.

Men vad har drabbat Ulf Lundell? Många är oroliga och något säkert svar har inte kommit än. Expressen skriver att Ulf Lundell sagt till Aftonbladet att han är utarbetad. Men det finns inte på webben än. Kanske är det i papperstidningen som Aftonbladet skrivit att han är utarbetad? Det förvånar mig ändå, för med det krig som råder mellan Expressen och Aftonbladet där båda nu hävdar att de är störst, då är väl många klick på webben också värd något? En sak är säker: intresset för Ulf Lundell är stort och det är många som vill veta vad som hänt. En artikel med förklaring om vad som hänt Ulf Lundell kommer att ge många läsare. Vi är många som vill veta.

Jag kan tänka mig att det är retsamt för Expressen att behöva hänvisa till Aftonbladet och inte själv ha fått tala med Ulf Lundell.

Expressen skriver så här:

Men nu berättar artisten för första gången om hur han mår från sitt hus på Österlen i Skåne där han befinner sig.
På väg till sjukhus
– Jag är utarbetad och på väg till sjukhuset nu, säger Ulf Lundell till Aftonbladet.
I övrigt är han förtegen och vill inte ge några detaljer kring hur han mår.
– Jag vill inte ha min sjukjournal offentliggjord i pressen. Jag har mitt liv att leva, säger Lundell till Aftonbladet.

Ulf Lundell har självklart rätt till personlig integritet, men samtidigt är han stor och har så många, många fans att det nog inte går att undvika att de vill veta vad som hänt.

Att vara utarbetad är inte att leka med. De som drabbas blir bra, men det kan ta lång tid. Jag har vänner som det tog åratal innan de kom igång igen med full kraft.

Relaterat: Erik Laaksos blogg, Aftonbladet 1 och Aftonbladet 2.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,