• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Film

Det luktar misstänkt likt en skandal när Kulturhuset låter SF ta över Klarabiografen

6 december, 2011 by Rosemari Södergren

SF Bio som äger 93 procent av Stockholms biografer ska få ta hand om Klarabiografen som ligger i Stockholms Kulturhus, uppger bland annat Kulturnyheterna.

Klarabiografen som startade 2007 har bara 78 platser och ska framför allt vara till för att visa smal kvalitetsfilm. Fast Kulturhuset verkar inte ta det uppdraget på så stort allvar. DN skriver att utbudet varit magert och ingen särskild person har anställts av Kulturhuset för att bygga upp verksamheten.

Många reagerar starkt på att Kulturhuset nu ger uppdraget att förvalta Klarabiografen till SF. De två bioaktörer i Stockholm som redan nu visar kvalitetsfilm har i princip inte fått någon chans alls. Folkets Bio fick i början av året möjlighet att lämna en verksamhetsplan och en kostnadskalkyl men hörde sedan inget mer. Folkets Hus och Parker har inte fått chansen ens att lämna ett förslag. Gunno Sandahl, kulturchef på Folkets Hus och Parker skriver i sin blogg:

Nu finns ett rykte i svaj att det är SF-Bio- och eller Svenska Bio som ska ta över driften. … Om detta rykte stämmer är det skandal. När jag hörde att kulturhuset var intresserad av en extern aktör så hörde jag av mig till kulturhuschefen. Jag fick då följande svar (25 maj 2011);

”Hej! Ryktet stämmer. Vi är långt gångna i förhandlingarna med en part, jag hoppas att vi blir helt klara före sommaren. Jag återkommer ifall det uppstår nån ändring i de långt framskridna planerna.”

Kulturhuschefen Eric Sjöström återkom aldrig!

Det låter väldigt konstigt att Kulturhuset i sin upphandling inte låter alla aktörer ha chansen. Ingvar von Malmborg, ledamot i Filmutredningen, säger till DN:
– Det är skandal om en monopolaktör tar över en av de få oberoende biografer som finns i stan, det borde i stället vara självklart att man har spridning på intressenterna. Nu blir det samma personer som gör SFs programsättning som kommer att göra Klarabiografens.

En lång rad filmarbetare har skrivit en debattartikel om detta på DN Kultur:

Återigen ser vi hur ett initiativ som skapats med allmänna medel för att motverka det kommersiella inflytandet över kulturen får motsatt effekt. Om Stockholm ska vara en internationell kulturstad att räkna med behövs det visioner för filmen. Visioner om mångfald, valfrihet och kreativitet. Att låta SF ta över Klarabiografen är ännu ett tydligt steg bort från detta mål. Vi uppmanar politikerna och ledningen för Kulturhuset att tänka om.

Läs även andra bloggares åsikter om film, Klarabion, kulturpolitik, Kulturhuset, samhälle, Folkets Bio, Folkets hus och parker

Arkiverad under: Film, Kulturpolitik Taggad som: Folkets bio, Folkets hus och parker, Klarabion, kulturhuset, Kulturpolitik, samhälle, Scen

Vinn biljett till den omdebatterade och hyllade filmen Play

6 december, 2011 by Rosemari Södergren

Ruben Östlunds nya film ”Play” fick högsta betyg av filmrecensenter på Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Kulturnyheterna på SVT gav betyg 5 av 5 och skrev:

Det finns mycket att imponeras över i ”Play”, inte minst agerandet. Östlund måste jobba oerhört hårt med sina skådespelare, som ju inte bara är väldigt unga utan även amatörer, vilket för en regissör egentligen är en kombo från helvetet, men trots detta: vi hör inte en ton som skorrar, inte en scen som känns krystad, tvärtom rör det sig total och fullständig närvaro.
Vilket är respektingivande på många sätt, inte minst med tanke påhur ofta utbildade aktörer har fått mig att famla efter skämskudden.

Filmen har blivit extra intressant de senaste dagarna eftersom den orsakat en rätt häftig diskussion på kultursidor.

Det gör ju att det är ännu mer intressant att se filmen, eller hur?

Nu har Kulturbloggen fått tag på två biljetter till filmen, så någon av er kan vinna dessa.
Vad du ska göra för att kunna vinna biljetterna?
Du svarar på frågan nedan och mailar till
tavla (snabel-a) kulturbloggen (punkt) com

Tävlingen är avgjord och biljetterna skickas med post till Romain Protti i Göteborg.

Det var många tävlande, men vinnaren var en av de få som skickade med sin postadress.
De som inte skickade sin postadress kunde ju inte vinna eftersom vi inte vet vart vi ska posta biljetterna.

Skriv också en kort motivering till varför just du ska få dessa två biljetter.
Snabbhet premieras. Vi måste ha ditt svar senast onsdag 7 december klockan 15.00.

Frågan du ska svara på:
Vad heter den film som Ruben Östlund regisserade som kom 2008?

Rätt svar var: De ofrivilliga

Läs även andra bloggares åsikter om Play, film, tävlingar, debatt, Ruben östlund

Arkiverad under: Film Taggad som: debatt, Play, Ruben östlund, Scen, Tävlingar

The Skin I Live in – snygg, obehaglig och meningslös

1 december, 2011 by Rosemari Södergren

The Skin I Live in
Betyg: 2
Sverigepremiär 2 december

”The Skin I Live In” är en ruskigt äcklig thriller av Pedro Almodóvar.

Pedro Almodóvar har ett tungt namn inom regiskrået. Förväntningarna var höga när hans nya film skulle visas för pressen. Att den spanske regissörern Almodóvar är skicklig råder ingen tvekan om. De fullspäckade symboliska bilderna är som konstverk. Under första halvan av filmen är den delvis spännande också.

Antonio Banderas i rollen som plastikkirurgen Robert Ledgard är förstås ett dragplåster för biopubliken. Banderas är en stor skådespelare. Ändå förlorar hans karaktär trovärdigheten i slutet. För att inte avslöja för mycket och inte förstöra spänningen för den som inte sett filmen än, kan jag inte utveckla detta.

Banderas spelar Robert Ledgard, en plastikkirurg som förlorat sin fru i en bilolycka och hans dotter tar livet av sig efter ett våldtäktsförsök. Robert Ledgard planerar en gruvlig hämnd. Han gör det på ett systematiskt sätt som är svårt att alls tro på.

Pedro Almodovar som regissör brukar vara en garanti för en film med provocerande innehåll och med något att säga. Som ”Kvinnor på gränsen till nervsammanbrott” som kom 1988, ”Allt om min mamma” som kom 1999 och för den delen också ”Tala med henne” som kom 2002.

”The Skin I live in” har däremot inget att säga. Den är rätt meningslös.
Den har inget att berätta om vad livet är, den lyfter inga existentiella frågor, den har inget att säga m samhället, inget. Den är en äcklig film, bitvis spännande men framför allt obehaglig.

Att en film är obehaglig betyder inte nödvändigtvis något negativt. Om det obehagliga har något mer syfte än att väcka obehag. Det har inte ”The Skin I Live in”.

Att den inte får betyg 1 är för att den i första halvan rent konstnärligt bjuder på snygga bilder. Ett snyggt filmhantverk men helt utan något att säga och helt meningslös att se.

Läs även andra bloggares åsikter om Pedro Almodovar, Antonio Banderas, film, filmrecension

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: Antonio Banderas, Filmrecension, Pedro Almodovar, Scen

Den siste mammuten – fransk roadmovie som tappar farten och rör till det

29 november, 2011 by Rosemari Södergren

Den siste mammuten
Betyg: 2
Sverigepremiär 2 december 2011

Gérard Depardieu i en filmroll där han är med nästan i varenda scen – ja det låter som en önskefilm för alla hans fans. Själv är jag väldigt fascinerad av denne franske skådespelare. Men inte ens det räcker för att hålla upp intresset filmen igenom. Den siste mammuten kunde vara så bra, men den tappar det mesta efter tjugo minuter.

Gérard Depardieu spelar Serge, en slaktare som går i pension. Det franska pensionssystemet fungerar uppenbarligen inte som det svenska relativt välordnade och datoriserade. När Serge tackats av på jobbet måste han ta med sig alla sina lönespecifikationer och arbetsintyg till tjänstemannen på pensionskassan som ska räkna ut hans pensionspoäng. För att Serge ska få en vettig pension måste han kontakta tio tidigare arbetsgivare för att skaffa intyg därifrån.

Serge letar fram sin gamla motorcykel i garaget och ger sig iväg på en roadmovie till sina tidigare arbetsplatser. Det börjar bra och vi får en inblick i udda arbetsplatser långt ifrån det trygga välmående samhället. Men ganska snabbt verkar filmskaparen tappa intresset för denna tråd, som kunde utvecklats till bra film. Istället dyker ett slags spöke från det förflutna upp och plötsligt handlar filmen om att ta sig igenom sorg och kunna leva vidare.

Det är för mycket i filmen som inte stämmer med varandra. Som Serges karaktär. Innan han ger sig av på sin jakt efter intyg är han rätt tuff, han är inte rädd för att ge svar på tal. När han väl gett sig iväg är han plötsligt ganska mesig och när han blir rånad på hela reskassan går han inte ens till polisen och anmäler det. Han kan bli kallad helkorkad rakt i ansiktet och sitter bara och tar emot det som ett fån.

Att han mitt i sin resa ger sig iväg till sin bror och där träffar en brorsdotter som han tillbringar tiden med istället för att jaga intygen är inte heller särskilt logiskt.

En film behöver inte följa verklighetens lagar – den kan ha med änglar och spöken och människor kan kunna flyga eller vad som helst, men den inre logiken i filmens förutsättningar måste stämma. Om en karaktär presenteras på ett visst sätt med vissa egenskaper måste han/hon vara sådan. Om egenskaperna ska ändras ska det i filmen finnas händelser som gör det troligt. Sådant saknas i alltför hög grad i denna film som kunde blivit en fransk roadmovie kring människor utanför medelklassens liv, men istället blev det en röra av flera handlingar som inte fungerar ihop.

De första tjugo minuterna var roliga och flera i publiken skrattade åt flera absurda, lustiga situationer. Men en bit in i filmen blev det tyst i salongen och komedin fungerade inte heller.

Synd på en film där vi får se massor av Gérard Depardieu.

Läs även andra bloggares åsikter om Gérard Depardieu, film, filmrecension

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: Filmrecension, Gérard Depardieu, Scen

Kommissarie Bellamy – Claude Chabrols sista film: äntligen svensk premiär

28 november, 2011 by Rosemari Södergren

Kommissarie Bellamy
Betyg 4
Premiär på TriArt:s vod och dvd: 30 november 2011

”Kommissarie Bellamy” är den sista filmen av den franske regissören Claude Chabrol. Filmen kom 2009 och Chabrol dog 2010.

Gérard Depardieu spelar huvudrollen, kommissarie Bellamy som är en polis i övre medelåldern och som åkt med sin fru på semester till hans frus barndomshem, som hon ärvt. De blir störda av en man som smyger omkring huset i flera dagar och till slut ringer på. Mannen har en skum historia att berätta för kommissarien, som blir förbryllad och inte kan låta bli att engagera sig, trots att han är på semester. Och trots att om kommissarien tänkte sig för det allra minsta borde han lämna över mannen direkt till polismyndigheter. Det är ju en mördare han börjat engagera sig för. Eller?

Inte nog med att semestervilan störs av det mystiska faller, kommissariens odrägliga kriminella bror dyker upp och stör idyllen.

På filmsajter ser jag att den kategoriseras som dramathriller. Ja det kanske är det närmaste en kategorisering som går att göra av den här filmen. Det är en film med många bottnar och flera lager. Det är inte själva kriminalgåtan som filmen handlar om och det är inte den som får mig att sitta helt fascinerad framför filmen. Det är dialogerna, bilderna, skådespelarna, stämningen av något dolt, mystiskt och allt som sägs mellan raderna.

Kriminalgåtan speglar kommissariens eget liv och hans relationer till sin bror och sin fru.

Det är många dialoger och dessa är fantastiska. Jag vill se om filmen för att njuta av dessa utbyten av ord med underliggande meningar. Samtidigt som filmen är väldigt teaterlik på grund av att den är uppbyggd av ett överflöd dialoger och tal har den ett bildspråk som också berättar massor.

Gérard Depardieu är en skicklig skådespelare och hans spelstil passar bra för rollen som kommissarien. Lågmäld, små gester som ändå säger så mycket. Fast jag förstår inte varför alla filmskapare alltid vill göra honom erotiskt engagerad? Han tycks inte få spela en enda film utan att vara sexfixerad. Fast å andra sidan fyller intresset för erotik en funktion i själva berättelsen och ger en sensuell känsla åt bilderna.

Hans halvbror Jacques Lebas spelas av Clovis Cornillac som bland annat varit med i ”En långvarig förlovning”, ”Astérix på olympiaden” och ”Paris 36”. Han är träffsäker som den vilsne halvbrodern som inte vet något annat sätt att lindra sin ensamhets plåga än med alkohol och bäst mår han när han får med sig sin bror på att dricka. Det tycks vara det enda de kan göra tillsammans, dricka alkohol. Allt annat slutar med konflikt. Fast det gör supandet också, förstås. Alkoholen ger bara en tillfällig illusion av gemenskap.

Kommissariens fru Françoise Bellamy spelas av Marie Bunel, som bland annat varit med i ”Arsène Lupin – Gentlemannatjuven”.

Det är en film där mycket sker under ytan. Jag blev så fascinerad att jag absolut tänker se den minst en gång till, för att kunna upptäcka ännu mer av dessa dubbelbetydelser och symboler.

Filmen släpps som dvd men går också att se på TriArt.se som är en ny sajt för filmvisning, en vodsajt liknande Voddler och Headweb. För alla som älskar Claude Chabrols filmer blir denna vecka en tidig julhelg. Förutom att ”Kommissarie Bellamy” har premiär onsdag 30 november släpps ytterligare tre Chabrol-filmer på TriArt.se på lördag, den 3 december: ”Ceremonin”, ”Svart ängel” och ”Sängfösaren”.

Läs även andra bloggares åsikter om TriArt, vod, vodpremiär, Chabrol, filmrecension, kommissarie Bellamy

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: Chabrol, Filmrecension, kommissarie Bellamy, TriArt, vod, vodpremiär

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 565
  • Sida 566
  • Sida 567
  • Sida 568
  • Sida 569
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 637
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul- Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul- Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in