Tänk att alltid behöva planera allt man ska göra två dagar i förväg. Så är livet för den italienske författaren Roberto Saviano, som lever under dödshot av den italienske maffian Camorran.
– Vill jag gå på en restaurang måste livvakterna veta det två dagar före. Allt ska checkas och kontrolleras, berättade Roberto Saviano när han träffade ett stort pressuppbåd i Stockholm den 26 november.
[Läs mer…] om Kulturbloggens rapport och filmklipp från presskonferens med Roberto Saviano
Intervju
Direktsändning från presskonferens med Lukas Moodysson med Bambuser
Det blev lite skakigt, men jag fick det att fungera i alla fall. Halva presskonferensen med Lukas Moodysson, regissör, Lars Jönsson, producent och Gael Garcia Bernal, skådespelare, om filmen Mammun, har jag skickat ut live med Bambuser.
Här kan du se den (det blir skakigt när man sitter där med en Nokia).
[Läs mer…] om Direktsändning från presskonferens med Lukas Moodysson med Bambuser
Häng med på besök hos en hypnotisör
Fredrik Praesto jobbade i flera år som trollkarl. En dag såg han illusionisten Rolfino använda hypnos i en föreställning.
– Det var som att se trolleri på riktigt, berättar Fredrik då Kulturbloggen träffar honom för en intervju.
Då förstod Fredrik Praesto att han ville lära sig hypnos. Efter sju år som trollkarl hade han börjat tröttna på trollandet och ville göra något nytt. Att hypnotisera blev svaret.
Idag är Fredrik Praesto den ende i Sverige som har Socialstyrelsens tillstånd att utföra hypnos som underhållning. Där kan du få se unga starka män ur publiken som ska lyfta en purjolök och inte kan lyfta den, för de har blivit suggererade att tro att grönsaken är tung som ett berg.
Att hypnotisera är hans yrke idag. Han gör det dock inte bara som underhållning utan han håller kurser i hypnos och coachar människor.
– Det är till exempel människor som vill ha hjälp mot fobier eller som vill sluta röka, berättar han.
Jadå, det går att sluta röka med hjälp av hypnos, försäkrar han.
– Det brukar räcka med en gång. Fast om det inte vill själva är det nästan omöjligt.
Vad är då hypnos? Kulturbloggen erkänner att det klart var spännande och nästan lite kusligt före, på tanken att sitta ner med en hypnotisör. Att bege sig dit, tänkte jag, tur att jag har en fotograf med sig, så jag inte blir hypnotiserad.
Går det att hypnotisera någon som inte vill?
– Kanske, men det är svårt.
Däremot går det inte att hypnotisera någon och få den att göra något som strider mot samvetet. Det går inte att hypnotisera någon att göra något brottsligt.
Det finns många myter om hypnos. Film och tv-serier har gett oss en lustig och ofta falsk bild av vad hypnos är. Att hålla en pendel framför ögonen som hypnotisörer gör i filmer kan gå men ofta fungerar det bättre att prata lugnt, berättar Fredrik.
Att bli hypnotiserad är att försättas i trans. När en person är i trans kan hypnotisören suggerera personen.
Människor är olika mottagliga för att bli hypnotiserade.
Det är därför det är så svårt att hypnotisera i grupp, inför publik.
Av 20 kan det vara 2-3 som inte alls faller i trans. 3-4 faller i lätt trans och 3-4 går att få i djup trans.
Man brukar säga att kreativa människor som har lätt att använda sig av sin fantasi har lättare för att bli hypnotiserade.
Hur lärde du dig?
– Jag lärde mig själv, läste böcker och prövade. Trial and error. Och så frågade jag ut Rolfino så mycket jag kunde också.
Hur lång tid tar det att lära sig hypnotisera?
Faktum är att det går att lära sig hypnos på tvådagars kurser. Det är ganska lätt att lära sig hypnotisera en person i taget. Det lär man sig på en eller två dagar. När jag har kurser lär de sig på en dag och dag två får de lära sig att använda sin kunskap till någon nyttigt.
Hypnos, eller detta transtillstånd, är inget konstigt utan något som många andra än hypnotisörer använder sig av, påpekar Fredrik.
– Som en idrottare som värmer upp, han försätter sig i trans för att bli totalt fokuserad, för att nå mentalt fokus, koppla bort omvärlden.
Är det samma sak som indiska yogis använder sig av när de till exempel kan ligga på en spikmatta i timmar?
– Svårt att svara på, det är nog ett mischmasch, från bluff till riktigt trans. Jag är ingen expert på det. Sådant måste nog bedömas från fall till fall.
Vad gör en person till duktig hypnotisör?
– Man måste tycka att det är kul. Jag tror en duktig hypnotisör ska utgå från sig själv. Varje hypnotisör har sin stil.
Fredrik har hållit på i många år med att ge föreställningar med hypnos och att hjälpa människor, men har inte tröttnat det minsta på det.
– Det roliga med hypnos är att det fortfarande är fascinerande.Varje gång jag gett en föreställning upplever jag : ”wow, vad spännande.” Det är en utmaning varje gång.
Text: Rosemari Södergren
Foto: Anders Löwdin
Här är Fredrik Praestos hemsida.
Andra bloggar om: intervju, hypnos, trans, Fredrik Praesto, trollkarl, magi, coaching, sluta röka, fobier, fobi
Kulturbloggens Möte med Park Hotell – ett indieband att lägga på minnet
Ett popband med lugna och sävliga norrlänningar är på väg att slå sig på den svenska indiepophimlen. Debutskivan ”Free For Friends” hyllas av musikkritiker och när Franz Ferdinand spelade i Stockholm var Luleåbandet Park Hotell förband på konserten som var utsåld månader i förväg.
Kulturbloggen satt på ett lugnt café på Medborgarplatsen och pratade med gitarristen Jonas Teglund och trummisen Mikael Yvesand i Park Hotell efter att de soundcheckat före spelningen.
Att de var stressade och knappt hade tid att sätta sig i en intervju syntes inte ett spår av.
– Jo, vi är nog typiskt norrländska lugna och sävliga och ganska trevliga, säger Mikael Yvesand och Jonas Teglund.
Det hade verkligen kört ihop sig vid spelningen. Uppskjuten och försenad soundcheck då huvudbandet Franz Ferdinand var försenade och dessutom drog över tiden. Det har sina sidor att vara förband. Men Jonas och Mikael tar det med ro.
Park Hotell har funnits i sex år men nuvarande uppsättning har spelat ihop i ett år ungefär och består av:
Cristian Ramirez, sångare och gitarrist, startade bandet
Jonas Teglund, gitarrist
Mikael Yvesand, trummor
Petter Granberg, basist
Tvillingarna Miriam och Johanna E Berhan som körar
Bandet, förutom tjejerna, kommer från Luleå.
Luleå är en bra plats att bo på för ett band, tyckte de båda.
– Det är helt suveränt, där har hänt så mycket, både politiskt och på andra sätt, säger Jonas. Bland annat har en massa ungdomar styrt upp och fixat ett hus med replokaler. Ungdomar styr det själva, det är helt autonomt.
– I folkmun kallas huset Punkhuset, berättar Mikael.
Park Hotell repar där och hade releasefest för debutalbumet där. De spelade in skivan i början av i år, men att det tagit så många år för bandet att släppa ett debutalbum var inte direkt planerat.
– Den första skivan spelades in 2003. Men det blev väldigt strul för han som hade skivbolaget försvann, berättar Jonas.
Den skivan gavs aldrig ut, bara några låtar från den släpptes på EP.
Albumet har fått bra omdömen och framför allt har kritikerna fastnat för den fartfyllda låten Dead Ringers. Men när Kulturbloggen frågar vilket spår de är mest nöjd med vill de inte lyfta fram någon särskild.
– Många tycker säkert Dear Ringers, för den kanske är mest som en hit, men det är svårt att säga vilken låt vi är mest nöjd med, de är bra på olika sätt, säger de.
Hur vill ni själva beskriva er musik?
– Gitarrindie, förmodar jag, svarar Jonas. Den bygger mycket på gitarr. Låtarna börjar ofta med gitarrslingor, rätt invecklade.
Hur kom det sig att ni blev förband åt Franz Ferdinand?
– Det vet vi inte riktigt, men det gick rätt snabbt. Konsertarrangören ringde i mitten av veckan och frågade, säger Mikael.
– Det var ren tur att vi kunde med så kort varsel, säger Jonas. Vi jobbar på olika ställen och det är inte alltid vi kan komma loss så snabbt.
Vad lyssnar ni själva på för musik?
– Jag lyssnar mycket på Don Lennon, säger Mikael.
– För min del blir det mycket gubbrock, som Stones, Neil Young och Lynyrd Skynyrd, säger Jonas. Och gubbig jazz och gubbig klassisk mycket. Mycket gubbigt blir det. Och en del fräsch indie. Fast kanske mest gubbindie, men band som var unga och fräscha.
Text: Rosemari Södergren
Foto: Jonatan Södergren
Lyssna på Park Hotell på deras MySpace.
Här skrev Kulturbloggen om skivan.
Recensioner av skivan:
Nöjesguiden
Svenska Dagbladet
Dagens Nyheter
Dagens Skiva
Andra bloggar om: intervjuer, indie, Debaser, förband, Park Hotell, Franz Ferdinand, Park Hotell
Kulturbloggen intervjuar David Ericsson som har en ny thriller på gång
Hemliga ordensällskap, det handlar den nya thrillern av David Ericsson om. Titeln är ”Svart marmor” och till våren 2009 kommer den ut i bokhandlarna, Kulturbloggen fick en intervju med författaren som fick LOs kulturpris i år, 2008.
Personerna från förra kriminalromanen, TaxFree, kommer tillbaka, både chauffören Jack och hans förra flickvän Lea, som tar mer plats i den nya romanen.
– Lea är tillsammans med en rik, välbärgad reklamman som är med i ett hemligt ordenssällskap. Lea kommer i konflikt med honom och ordensällskapet och hon kommer på deras hemligheter, berättar David Ericsson.
Dessa hemligheter visar sig vara farlig kunskap att ha och sällskapet är mäktigare och skummare än hon anat. Det låter oerhört spännande att höra om bokens handling. Hemliga sällskap har väl fascinerat vår fantasi i århundranden. Det hemliga sällskapet i boken bygger inte på någon särskild orden, berättar David.
– Jag har tagit essensen i hur de flesta fungerar och tänkt mig in i vad som kan hända när sådant urartar.
David Ericsson har hållit på länge med romanen. Först trodde han att han skrivit klart den, förra våren.
– Men så lade jag undan den och jobbade med att köra lastbil under sommaren och var helt bortkopplad från författandet. Efter sommaren, när jag fått distans till den, tyckte jag den var helt usel så jag skrev om den.
Han vill att thrillern ”Svart marmor” ska vara en äventyrlig berättelse.
– Den är lite av en äventyrsbok, som ska vara spännande. Men jag vill inte att det ska vara för verklighetsfrämmande, jag vill att läsaren ska känna att ”Oush, det kunde ha hänt mig”. Så när ska det ligga läsaren.
Hans ambition är att den ska vara så skrämmande att läsaren nästan får ont i magen.
David Ericsson är lastbilschaufför och författare. Han får mycket gratis till researchen av sina böcker på det sättet, han har ofta den miljön med på något hörn i romanerna.
– En hel del utspelar sig i lastbilsmiljö, även om det är andra miljöer också. Lea är konstnär och jobbar på sin killes reklamfirma.
Under hösten jobbar han bland annat med att skriva en radiopjäs tillsammans med Birgitta Stenberg. Också där är en lastbilschafför en av huvudpersonerna.
Att skriva för radio är helt annorlunda.
– Det är väldigt roligt. Man måste hela tiden tänka hur saker låter och vilka ljud som finns i närheten.
Som lastbilschaufför händer det att David Ericsson stannar till vid en vägkrog och lånar en ljudbok. På flera vägkrogar i Sverige finns bibliotek som lånar ur ljudböcker till chaufförer och till krogarnas personal. David är en av de som tagit initiativ och genomfört att dessa vägkrogar finns.
-Idén kläcktes på Brunnsviks folkhögskola och den första vägkrogen invigdes i Tönnebro, utanför Söderhamn, berättar David som var med och invigde den.,
Vägkrogarna har blivit en succé på flera sätt. Böckerna lånas hela tiden och många medier har berättat om projektet. Det är ett bra sätt att sprida litteraturen till människor som sällan läser.
-Jag tror på litteraturen som ett sätt att väcka tankar, säger David Ericsson. Det är viktigt för mig, jag tror inte att människor är mindre intresserade av litteratur för att de har praktiska jobb. Det har kanske varit en aha-upplevelse för en del att arbetare är intresserade av litteratur.
Ljudböcker har blivit en del av chaufförslivet för många. Åkerier har blivit inspirerade och börjat köpa in ljudböcker åt sin personal. Verkstäder har börjat sälja ljudböcker.
– Lika väl som chauffören hämtar nya torkarblad hämtar de ut en ljudbok.
Text och bild: Rosemari Södergren
Bokförlaget Ordfronts sida om David Ericsson.
Andra bloggar om: intervjuer, författare, thriller, arbetarförfattare, litteraturpris, Svart marmor, deckare, kriminalroman, Ordfront, David Ericsson, lastbilar, lastbilschaufför, vägkrog