När uppföljaren till framgångssagan Mamma Mia! först kom på tal var tanken att göra en prequel, berättar producenten Judy Craymer under en presskonferens på Grand Hotel i Stockholm. Hon menar att karaktärerna bar på så rika bakgrundshistorier som du bara vill veta mer om; samtidigt var det omöjligt att göra något utan originalskådespelarna med bland andra Amanda Seyfried, Pierce Brosnan och Stellan Skarsgård i ledande roller. Resultatet blev lite som Gudfadern del II där vi förflyttas framåt och bakåt i tiden.
– Det var mer som stod på spel den här gången, fortsätter Craymer. Eftersom den första blev en sådan succé. Jag tror varken jag, Björn eller Benny var säkra på om vi någonsin skulle kunna göra om det. Eftersom ettan blev så älskad över hela världen var det så mycket som stod på spel, så det krävdes någonting alldeles extra för en uppföljare ens skulle komma på tal.
Beskedet om ABBAs återkomst slog ner som en blixt i klar himmel tidigare i år, men vi får vänta ett tag till på de nya låtarna då de enligt Benny Andersson varken har en koppling till eller har påverkat inspelningen av filmen över huvud taget. Däremot är det bara tre låtar från den första filmen som är med även denna gång.
– Det går inte att göra Mamma Mia! utan att ha med Mamma Mia!, förklarar filmens regissör Ol Parker. Och det är brottsligt att inte spela Dancing Queen varje gång du får chansen.
– Det var trixigt att få in Waterloo som sett till berättelsen är den mest abstrakta låten, tillägger Craymer. Men du lyckades till och med klämma in Fernando.
Till skillnad från förra filmen påpekar Björn Ulvaeus att vissa låttexter nu skrivits om för att passa bättre in i filmens narrativ. Han syftar på I’ve Been Waiting For You och My Love, My Life; två låtar som kanske inte är de kändaste numren hos gemene man men som nu alltså inte bara kommer i ny tappning men också med bitvis ny text.
– Jag älskar Ols manus, fortsätter Ulvaues. Särskilt hans lösning för slutscenen. Så jag var tvungen att skriva något som helt och håller klickade med var som hände på scen.
Dessutom gör både Björn och Benny små cameos i filmen. Ulvaues spelar en filosofiprofessor medan Andersson ”bara är pianisten”. Men du såg till att vi spelade i rätt tonart under Our Last Summer, flikar Craymer in. Så du gick verkligen in i din roll.
ABBA är ett fenomen som sprider glädje och förenar generationer. Amanda Seyfried, som i filmen spelar den nu gravida Sophie, berättar att hon själv upptäckte ABBA genom sin pappas samlingsskivor där ABBA var flitigt förekommande. Att hon får sitta här nu känns nästan för bra för att vara sant.
Som den yngre versionen av Meryl Streeps karaktär, och Seyfrieds mor i filmen, ser vi Lily James som förklarar att ABBA alltid har funnits med henne. Hon minns inte när hon först hörde dem, de har alltid varit en del av henne.
Vad är det då som gör Mamma Mia!-filmerna så speciella? Enligt Pierce Brosnan, som likt Stellan Skarsgård och Colin Firth spelar en av Seyfrieds potentiella pappor, är det vänskaperna de skapat.
– Tio år har gått så fort, förklarar han. Det här är en unik film för mig. Jag värdesätter dem verkligen, både på grund av vänskapen till alla som är med och musiken i sig; texterna är poesi; de har fängslat så många generationer av män, kvinnor och familjer. Jag kan inte nog säga hur mycket jag uppskattar att spela Sam och alla ögonblick med Amanda. Jag måste även säga att se Cher gå upp på scen och sjunga Super Trouper är bland det mest oförglömliga jag varit med om i hela mitt liv. Jag hade faktiskt en dag ledigt och tog min mamma på lunch. Vid tolvtiden ringde de och ville ha mig tillbaka i studion. Jag tog med henne och sade att vi fick se vad som händer. Vad som hände var att Cher sjung Super Trouper på scen. Alla hade med sig sin mamma eller sin pappa eller sin pojkvän eller sin flickvän. Det blir inte bättre än så. Att sitta i vänners sällskap och se filmhistoria skrivas är någonting jag hoppas bära med mig länge.
Foto: BeA Nilsson
Filmen ”Mamma Mia! Here We Go Again” har svensk biopremiär onsdag 18 juli 2018.
Filmklipp från presskonferensen:
