• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Globalt

Why Poverty – stark serie dokumentärer i SVT om fattigdomen i världen

2 december, 2012 by Redaktionen

Vi som växte upp andra halvan av 1960-talet och följde den politiska utvecklingen under 1970-talet, minns hur England med flera kolonialländer exploaterade sina kolonier i bland annat Afrika. Runt om i Sverige demonstrerades mot detta. En radikal svensk ung generation krävde självständighet för de länder som i åtskilliga år blivit bestulna på sina råvaror, levt under förtryck och fattigdom.
Flertalet kolonier blev också självständiga stater, men fattigdom och arvet från kolonialtiden levde kvar och autonomi är inte detsamma som politisk demokrati eller välstånd för alla.

För var och en som följt SVTs filmvecka på temat, ”Why powerty”, och som minns den så kallade frigörelserörelsen på 60-70-talet finner snart att kolonialism/imperialism har fått ett annat mer klädsamt ansikte. Vi har ett konsumtionsinriktat samhälle där vår livsstil helt klart beror på att det finns länder som producerar våra varor mer eller mindre gratis.

”Why Powerty” är en viktig fråga att ställa, vi måste förstå orsakerna, säger Eva Hamilton, VD på SVT inför temastarten. 71 länder har under veckan visat samma filmer, haft debattprogram, kortfilmer och inslag om fattigdomen i världen. Det är en otrolig manifestation där Public Service visar musklerna genom att kunna sända bra informativ, skickligt och bra gjord film utan inslag av konsumentinriktad reklam.

Hur skulle det sett ut om filmen ”Välkommen till världen” hade avbrutits av ett inslag med en välmående mamma vars enda bekymmer var barnets blöja eller bambamat.

Why Powerty besvaras i sista filmen, ”Vi fattiga”. Det är regissören, Ben Lewis, som gjort en historisk exposé över fattigdomen fram till idag. Filmen är en mixning av animation och intervjuer och oerhört välgjord. Om jag skulle säga att lösningen på problemen är närstående, ljuger jag. För sanningen är som en av de ekonomiska experterna säger, att fattigdomen idag har ett annat ansikte och att det lång väg att gå. Att ge människor pengar i handen har använts i tusentals år gentemot fattiga, utan att det förändrat. Och de länder som idag tar sig ur den absoluta fattigdomen, diskvalificeras av internationellt kapital som flyttar till andra mer fattiga och låglönearbetande människor.

Antalet fattiga i världen har minskat, säger en av de intervjuade, men andra påpekar att glappet mellan fattiga och rika har ökat. Den fattiga hälften av mänskligheten har mindre än 3 procent av hushållens inkomster, en ökning till 5 procent skulle minska ojämlikheten betydligt. Utflödet från fattiga länder motsvarar 100 miljarder dollar det är 8-10 gånger mer än det totala biståndet per år i dollar räknat. Att gränserna blivit öppnare gäller bara kapital och rika. En herrfrisör från Indien skulle inte ens få inresetillstånd till ett västland än mindre arbete.

Det finns lösningar som fri utbildning, möjlighet att tjäna pengar på sin mark, försörja sig av odling och skapa produktion utifrån behov. Men när det hittas mer radikala lösningar tar de rika och medelklassen över utan att spilla av sig till de lägsta. För oss som är vana vid en relativt stark medelklass, kanske resonemanget om att en lösning är att västvärlden skapar en fattigmansklass likt den i de fattiga länderna. Det är knappast en utveckling vi vill se men en bit på väg är vi trots detta idag. Huvudsvaret på varför fattigdom är bristande jämlikhet, inte mellan könen utan mellan länder och levnadsvillkor och möjlighet att påverka sitt system.

Men även om västvärlden tar för sig av de fattiga länderna är det också i Väst som kampen kan föras delvis. Vi minns några av oss, Bob Geldofs gigantiska Live Aid-gala 1985 där det samlades in miljoner till svältkatastrofen i Etiopien.

Bono har alltid haft ett socialt engagemang och tillsammans med Bob Geldof är de två namnen synonymt för kampen mot fattigdom. Från Live Aid till Make poverty history har de bett om våra pengar. Men har deras konserter och kampanjer haft någon effekt, frågar sig filmens upphovsman, Bosse Lindquist, som följt paret under några år i deras arbete.

Att det inte var så enkelt att bara starta en insamling till mat och vatten insåg Bob Geldof ganska snart. Inte minst kritisk var rösterna i de länder man ville hjälpa som upplevde att de blev överkörda och utan möjlighet att vara delaktiga. I samarbete med Bono startades en mer genomtänkt och politiserad lobbystrategi som gick rakt in i de stora rummen och beslutsfattarna i världen. Bono fick Clinton att officiellt säga att USA skulle efterskänka skulderna till de fattiga länderna, men till den slutliga uppgörelsen var det betydligt hårdare. Geldof och Bono har idag kontor och medarbetare i de länder man arbetar för och har insett betydelsen av att samverka för att nå mål. Se filmen som är välgjord, spännande och ett historiskt dokument om vad man kan och inte kan göra. Men frågan om det haft några effekter fick den svar! I Agenda söndagen den 25 nov svarade Hans Rosling, professor i internationell hälsa, menade att den formen av insatser kan ha effekter och fick det genom att merparten av västvärldens skuldkrav till utvecklingsländerna avskrevs.

Brian Hills, Välkommen till världen, visar under vilka otroligt olika villkor vi föds till runt om i världen. Han reste runt i värden för att se en ny generation födas och han ställer frågan ”vad är värst, att födas fattig eller att dö fattig?” 130 miljoner barn föds i världen varje år. Om barnet föds i Kambodja är sannolikheten att familjen liver på mindre än 7 kr om dagen. I Sierra Leone ett av Afrikas fattigaste länd är chansen att nå ett års ålder hälften så stor om i övriga världen. 78 utbildade barnmorskor på en befolkning på närmre 6 miljoner. Ett nyfött barn i den här regionen har ungefär samma överlevnadschanser om ett barn som föddes i Europa på 1700-talet.

Ett par filmer till förtjänar att tas upp här, Ljusets Mödrar av Mona Eldaief och Jehane Noujaim, var ljuset i mörkret. Frågan blev, är det kvinnor som skall rädda världen. Två nomadkvinnor från Jordanien väljs ut att åka till Indien till Barefoot College för att lära sig montera solfångare och använda solenergi. De är bägge analfabeter och lever i socialt system där mannen har makten. Men filmen visar att när kvinnor får kunskap och inser att kunskapen leder till något bättre för alla så går de efter hård kamp segrande ur striden. I det område där en av kvinnorna bor drivs hela beduinsamhället med energi från de solfångare hon lärde sig göra i Indien. Byn fick inte bara bättre miljö utan också en hållbar miljöutveckling.

Afrika är den kontinent som har den bäst gynnsamma ekonomiska utvecklingen enligt FN, men hjälpen kommer från mer samvetslösa partners som ser möjligheten i råvarutillgångar och jordbruksmark. Länder erbjuds stora ekonomiska ersättningar för att låta kinesiska och amerikanska intressen ta över driften och kontrollen över naturtillgångarna. Man lovar utbildning, sjukhus och bättre standard för de människor som är med och jobbar. Men när t.ex. Malis nye president sa stopp till utländsk medverkan stoppade de internationella bankerna de utlovade lånen till Mali. Bönder som sålt sin jord blev utan pengar och intressenterna for vidare till Nigeria där det fanns ett större intresse från regeringen att sälja ut jordbruksmarken.

Zambia har en av världens största kopparfyndigheter. Ändå lever större delen av landets befolkning i armod. Pengarna från kopparn försvinner till rika länder i västvärlden. Filmaren Christofer Guldbrandsen beskriver ett ruttet system och besöker vinnaren – en välmående by i Schweiz. Där bor nämligen Ivan Glasenberg, chef för gruvföretaget Glencore en av storägarna till koppargruvorna i Zambia.

Kina är det ekonomiska undret parallellt med Indien. Där förenas politisk diktatur med total kapitalism. Det innebär att människor på landet lever fattigt och slitsamt, jobbar hårdare för att ge sina barn bra utbildning och framtid. Men i ett land där pengar är makt och kontrollen obefintlig ökar antalet s.k. privata universitet/college dit ungdomar med låga betyg får betala dyrt för att registrera sig utan att få den utbildning de lovats. Examensbevisen skrivs ut utan att eleven ens behövt delta i lektioner. Ofta saknas både lokaler och lärare. I Kina kallas de välutbildade ungdomarna för Myror och filmen Myrornas Krig, visar hur svårt det är att vara ung och få ett jobb också i Kina.

Världen är ojämlik och förutsättningarna att lyckas beror på var i världen vi föds. Vi talar om de stora problemen med ungdomsarbetslöshet i Sverige och Europa och övriga västvärlden. Men vi ser bara våra problem för ungdomsarbetslöshet är ett problem världen över. Allt fler unga människor utbildar sig, skaffar akademiska examens. Men det innebär också att konkurrens hårdnar inom gruppen, för det är de bäst lämpade, de med bäst kontakter, sociala förutsättningar som klarar sig bäst. Däremot är det helt klart lättare att vara ung arbetslös i Sverige än i Kina eller Indien.

Vi kan bidra var och en i liten skala, som att sluta köpa billiga kläder tillverkade i låglönefabriker i Kina eller Pakistan, kräva bättre villkor för de människor som arbetar i fabrikerna och 20 kr till för en T-shirt kan innebära utbildning för barn till arbetare i Pakistan eller färre timmar barnarbete.

Vill ni se Why Powerty och skapa en egen uppfattning. Se filmerna i lugn och ro. Gå in på SVT Ply Why Powerty.

Vill ni se en lite humoristisk och rolig film på temat Why powerty se då Wilbur, Indiens första Youtubestjärna som åker till slummen i Calcutta och förklarar fattigdomen på sitt sätt.

Läs även andra bloggares åsikter om dokumentärer, film, SVT, fattigdom, internationellt, globalt

Arkiverad under: Scen Taggad som: Dokumentärer, fattigdom, Globalt, Internationellt, Scen, SVT

”Hit the production” COP15 – Klimatfängelset

14 december, 2009 by Redaktionen

klimatbild

Just nu är det mycket nollnolltal och klimatuppgörelser. Och vrede i solsken, med frostblandat regn. Varje gång jag rundar hörnet vid Istedgade/Olle Krabbes Pladts i centrala Köpenhamn känner jag spår av den känslan. Jag har svårt för porrdistriktet längs med Istedgade. Det borde ständigt vila en isande kyla över Köpenhamn, det går inte att acceptera faktumet att vissa människor måste sälja sig själva för att överleva. När jag i söndags passerade Istedgade var jag inte rädd. Hela Köpenhamn tindrade, inte i juleljus, solen sken.

Många människor hade samlats för att visa sin vrede mot världens klimat-connoisseurer och solen backade upp folkmassan. Utanför Österports tågstation stoppades demonstrationen. Välkända flaggor med symbolen för ››Atomkraft: Nej tack‹‹ lyste i solskenet. Jag tror att det människorna försökte göra var att genomföra aktionen ”Hit the production” och ett led i försöken att säga sin mening om de pågående klimatförhandlingarna. Den danska polisen väckte den sedvanliga vreden med nya massgripanden. I söndags bevittnade jag hur polisen avbröt en demonstration utan att något hade hänt. Enligt DN var det en grupp människor som bara gick och yttrade sin mening. Totalt fördes över 1000 personer under helgen till ”klimatfängelset”, de provisoriska arrestlokalerna som byggts upp för att täcka det så kallade behovet.

Poliserna var alltså ganska beredda. Den där kanoniserade tanken om var civilisationernas kamp utspelar sig har nog aldrig tidigare berört mig. Här, och ingen annanstans. Det människorna försökte göra var att delta. Känns som om den deltagande demokratin mattas av, oavsett vilken sida vi står på. Allt handlar om stormakternas närvaro. Världens största toppmöte kanske bara är tillgängligt för klimat-connoisseurer med USA och Kinas mått. Vem ska strategiskt leda upptrappningen om att stormakterna inte kan förbise nationer med mindre makt? Vad krävs för att det delade inflytandet ska runda av detta decennium och ordna lite mer global win-win? Det är fortfarande oklart om när USA:s president Barak Obama landar i Köpenhamn.

Hoppas att fredspristagaren intar scenen som ett lejon, som är sugen på vegetarisk mat. Det är nämligen bättre att delta och avstå sina klimatkalorier än att ta täten i klimatspelet. Det vore ett lyckligt slut att få se ett dugligt och rättvist avtal. Hoppas också att Obama kommer känna vreden. En lång tid efter skymning.

Text:
Maria Georgieva

Maria Georgieva är skribent och filmare. Just nu – masterstudent i strategisk kommunikation och finns på produktionsbolaget Atmo. I begynnelsen skrev hon för papperstidningen Cinema och har arbetat med filmdistribution på Stockholms filmfestival. En gång blev hon fil. mag i filmvetenskap och medie-och kommunikationsvetenskap med magisteruppsatsen ››Kulturpolitiska visioner på nollnolltalet: Film-Sverige i förändring‹‹.

Relaterat:
Dagens Nyheter 1, Dagens Nyheter 2, Dagens Nyheter 3, Svenska Dagbladet.

Fler bloggar om klimatmötet: Röda Malmö, Mats Engström, The Cautinary Revelation och Oscar Fredriksson.

Läs även andra bloggares åsikter om klimathotet, Köpenhamn, politik, globalt, klimat, miljö, klimatförändringar, Obama

Arkiverad under: Scen Taggad som: Globalt, Klimathotet, Köpenhamn, Politik

Obama nominerad till Nobels fredspris och Will Smith blir programledare

30 september, 2009 by Rosemari Södergren

sevenpounds-willsmith-poster-full_27859831
Will Smith och hans fru Jada Pinkett Smith ska leda Nobelkonserten i Oslo i samband med att Nobels fredspris delas ut, berättar den norska tidningen Verdens Gang.

Artister som ska uppträda är bland annat:

Wyclef Jean, Toby Keith, Donna Summer, den puertoricanske sångaren Luis Fosni och den maliske duon Amadou & Mariam.

Konserten hålls den 11 december, dagen efter prisutdelningen.

En av de som nominerats till fredspriset är den amerikanske presidenten Barack Obama, berättar Verdens Gang. Det är egentligen hemligt vilka som nominerats, men det är inte förbjudet för den som nominerat någon att berätta det. På så sätt har de norska medierna kunna ta reda på vilka som nominerats.

Vem som får priset kommer att meddelas fredag 9 oktober. Den uppgiften hittar jag på hemsidan för Nobels Fredspris.

Nu har jag svårt att tro att Obama skulle få priset. Han har inte hunnit göra så mycket ännu. Eller, tja kanske. Han har gett amerikanarna och världen hopp om att det går att förändra det dåliga.

Det ser ju ut som en tanke att en av hans supporters Will Smith blir programledare. Fast å andra sidan är det ju ofta amerikanska skådespelare som har den rollen.

Uppdatering: Obama nominerad till Nobels fredspris och Will Smith blir programledare, det visade sig att min misstanke som jag knappt kunde tro på själv var helt sann.

Relaterat: Dagens Nyheter

Läs även andra bloggares åsikter om fredspris, globalt, Obama, Will Smith, Nobelpris, Nobelkonsert

Arkiverad under: Scen Taggad som: fredspris, Globalt, Obama

Age of stupid – filmen som visar att vi har åtta år på oss att rädda världen

27 september, 2009 by Rosemari Södergren

age_of_stupid
Året är 2055. En gammal man i en ödelagd värld tittar tillbaka på en arkivfilm från 2008 och ställer frågan: Varför gjorde människorna inte något då, när de fortfarande hade chansen att stoppa klimatförändringarna som kom att förstöra jorden?
”The Age of Stupid” är en provokativ och tankeväckande film, en slags blandning av science fiction och dokumentärfilm. Enligt filmmakarna har vi, mänskligheten, nu cirka åtta år på oss att göra de förändringar som kan rädda kvar jorden. Hoten som tas upp är klimatförändringen, oljan, krig och människors dumhet.

Vissa delar är ruggigt skrämmande. Som de fakta som visar att om hela världens befolkning skulle leva på samma nivå som amerikanarna och använda olja i lika hög grad skulle vi behöva tolv planeter som jorden för att försörja oss.

Människor från olika delar av världen berättar om sina liv, i Irak, Indien, Nigeria, USA, Storbritannien, Jordanien och från Alperna. Det var inte roligt att se hur mycket av glaciärerna som smält undan i Alperna.

Exemplen som visar hur lastbilar kör med grönsaker från norr om Schweiz till södra Europa för att bearbeta grönsakerna och sedan köra tillbaka dem i burkar, det är så man undrar hur dumma vi människor är.

Det är svåra frågor. Svaret kan ju inte heller vara att stoppa utvecklingen av välfärden.

Från Storbritannien skildras hur en man kämpar i området kring Bedford, några mil från London, för att anlägga ett vindkraftverk, men övriga invånare i området motarbetar det.

I rollen som den gamle mannen ser vi Peter Postlethwaite som bland annat spelat i ”De misstänkta” och i ”Brassed off”. Jag har sägas att Steven Spielberg har hävdat att Pete Postlethwaite är ”världens bästa skådespelare”. Men själv säger Postlethwaite att han är ganska säker på att vad Steven Spielberg egentligen sa var ”Grejen med Pete är att han tror att han är världens bästa skådespelare.”

Jag tycker det borde ingå i allas allmänbildning att se filmen. Visst den tar ut svängarna. Men många av de uppgifter som radas upp i filmen är faktiskt fakta – och ju fler som blir medvetna om problemen ju större blir chansen att vi kan hindra katastrofen.

Filmen har premiär i 45 länder samtidigt och kopplas till en sajt med massor av information och slagord. Frågestunder och paneldebatter arrangeras på många platser i samband med filmen.

Filmen och dess vidhängande kommer vältajmat inför det viktiga klimatmötet i Köpenhamn i slutet av året.

DN:s recensent gav betyg 3 och skrev:

Armstrong är en effektiv slugger, fast hennes film har ett bästföre­datum. Ska ett verk i sig, utan i förväg planerade frukostmöten, ha bestående effekt krävs bättre grepp om formen. Utan den mer metodiska ”En obekväm sanning” (2006) som vägbanare hade nog aldrig ”Stupid”-kampanjen kommit till.

Fler recensioner:
Sydsvenskan och Expressen.

Läs även andra bloggares åsikter om klimatfrågan, miljö, film, recension, samhälle, globalt, klimathotet, Age of stupid

Arkiverad under: Filmrecension, Recension, Scen Taggad som: Globalt, Klimatfrågan, Miljö, Recension, samhälle, Scen

Burma VJ

19 mars, 2009 by Redaktionen

burma_vj290
-Ni som inte är rädda för att dö får gå fram i täten.
Dokumentärfilm från det så kallade munkupproret i Burma 2006. De burmesiska studenterna är fortfarande kvar på gatorna i Rangoon då arresterade buddistiska munkar började hittas döda runt om i Burma. Att i teorin stödja mänskliga rättigheter kan ofta bli en slentrianmässig om än etisk korrekt handling. I Burma VJ får vi möjlighet till en unik inblick hur arbetet för demokrati ser ut bakom en av världens kvarvarande järnridåer.
[Läs mer…] om Burma VJ

Arkiverad under: Filmrecension, Recension Taggad som: Asien, buddism, Burma, Globalt, mänskliga rättigheter, Religion, samhälle, Scen

  • Gå till sida 1
  • Gå till sida 2
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Teaterkritik: Folkoperans premiär av Askungen lockade till fler skratt än man kan tänka sig

Askungen Musik Gioacchino … Läs mer om Teaterkritik: Folkoperans premiär av Askungen lockade till fler skratt än man kan tänka sig

Recension av tv-serie: Taelgia – spännande, mänsklig och förenklar inte problemen

Taelgia Betyg 4 Premiär 22 september … Läs mer om Recension av tv-serie: Taelgia – spännande, mänsklig och förenklar inte problemen

Milad Alamis film Motståndaren utsedd till Sveriges Oscarbidrag 2023

Vid en pressträff i Filmhuset i … Läs mer om Milad Alamis film Motståndaren utsedd till Sveriges Oscarbidrag 2023

Vertikalt expanderande sång möter duktig jazzkvartett från Portugal – Sou Anna av Anna Lundqvist Lisboa Cinco

Anna Lundqvist Lisboa Cinco Sou … Läs mer om Vertikalt expanderande sång möter duktig jazzkvartett från Portugal – Sou Anna av Anna Lundqvist Lisboa Cinco

Filmrecension: Past Lives – en av årets mest medryckande filmupplevelser

Past Lives Betyg 4 Svensk biopremiär 22 … Läs mer om Filmrecension: Past Lives – en av årets mest medryckande filmupplevelser

Bokrecension: Hedersförtryck – Berättelser från Sverige och världen

Hedersförtryck - Berättelser från … Läs mer om Bokrecension: Hedersförtryck – Berättelser från Sverige och världen

Sex nominerade till Kulturhuset Stadsteaterns internationella litteraturpris 2023

Sex nominerade till Kulturhuset … Läs mer om Sex nominerade till Kulturhuset Stadsteaterns internationella litteraturpris 2023

Omvälvande genreöverskridande kompositioner blandar det sorgliga med det sköna – Everyone´s Too Sad For Everything med Erik Dahl Ensemble

Erik Dahl Ensemble Everyone´s Too Sad … Läs mer om Omvälvande genreöverskridande kompositioner blandar det sorgliga med det sköna – Everyone´s Too Sad For Everything med Erik Dahl Ensemble

Scenografi, orkester och Feline Andersson plusfaktorer i rörig saga som relaterar till samtida maktstrider – Wicked på GöteborgsOperan

Manus: Winne Holzman (baserad på roman … Läs mer om Scenografi, orkester och Feline Andersson plusfaktorer i rörig saga som relaterar till samtida maktstrider – Wicked på GöteborgsOperan

Teaterkritik: HOMAN är en lek med rörelser till skratt, skam och perfektion

HOMAN Koncept Vejdren Grind och Vincent … Läs mer om Teaterkritik: HOMAN är en lek med rörelser till skratt, skam och perfektion

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
    • Kulturdebatt
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Filmrecension
    • Musikalrecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Balett
    • Dans
    • Film
    • Opera
    • Teater
    • TV
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik Roskilde samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Hitta och jämför casino utan svensk licens hos CasinoUtanGränser.se/casino-utan-licens/
nya casinon utan svensk licens
Hos casino-utan-svensk-spellicens.com hittar du de senaste spelsajterna som inte har licens i Sverige.
Casinogringos
Jämför casino utan licens på onlinecasinos.se
Svenska casinobonusar
Shiba - urhunden med stil

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2023 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in