• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

U.S. Girls

Skivrecension: U.S. Girls – Half Free

24 september, 2015 by Jonatan Södergren

us girls

Artist: U.S. Girls
Titel: Half Free
Betyg: 4

Perfekt pop sköljd av en mörk, surrealistisk slöja. Half Free känns både hemsökt och catchy på samma gång.

Efter att ha släppt album på olika, mindre etablerade etiketter släpper nu Meg Remy sitt starkaste album hittills på ansedda 4AD. Musikaliskt går det i alla möjliga riktningar, men till tonen är det inte helt olikt David Lynchs surrealistiska filmer.

På sitt första album på just 4AD, Before Today, tog idésprutan Ariel Pink sitt första steg från de gamla lofi-inspelningarna till ett högre produktionsvärde. På Half Free genomgår Meg Remy med sitt lika genreöverskridande DIY-projekt U.S. Girls en liknande utveckling. De äldre albumen hade visserligen sin charm, men nu känns det som att hon når upp till sin fulla potential.

Till skillnad från bandnamnet som väcker flera associationer, har albumtiteln en desto tydligare innebörd: “Titeln syftar på hur det är att vara kvinna i västvärlden. Hur jag på sätt och vis är fri, men ändå inte. Min kropp dikteras fortfarande av mestadels manlig media. Speciellt i västvärlden har vi en bild av att vi är fria. Vi har internet, vi kan göra vad vi vill. Världen ligger för dina fötter. Men i själva verket är vi marionetter,” berättade Remy när jag intervjuade henne tidigare i år.

Öppnande Sororal Feelings, som handlar om en kvinna som nu tänker hänga sig efter att hon fått reda på att hennes man haft ihop det med hennes två systrar, sätter tonen för albumet, där hon i varje låt antar rollen som kvinnor som är just halvt fria. Den hemsökta reggaen på Damn That Valley, för övrigt en av årets bästa låtar, sjungs till exempel ur en krigsänkas perspektiv.

Efterföljande Telephone Play No. 1 kan tyckas överflödig då det bara är ett telefonsamtal mellan Remy och en tjejkompis, men dialogen bidrar med en nästan komisk kontrast från den annars rätt mörka stämningen. Hon berättar om en dröm hon haft, i drömmen hittade hon ett gammalt fotografi på sig själv naken som barn, vändningen kommer när hon säger: “The thing is, I was kind of hot stuff. I mean, I don’t know, I looked good.” De kommer in på konstiga relationer mellan föräldrar och söner respektive döttrar, där sönerna växer upp till att bli fascistledare — ”Instead of just another woman with no self-esteem,” poängterar Remy samtidigt som ett burkskratt kommer in.

Bland ett par släpiga, atmosfäriska låtar såsom Red Comes in Many Shades och New Age Thriller tar sedan Sed Knife med sin glamrockiga power albumet i ytterligare en riktning. Men trots låtarnas varierande karaktärer känns det, kanske på grund av den övergripande stämningen, väldigt sammanhållet. På Half Free lyckas Meg Remy presentera sina abstrakta, inte helt opolitiska idéer på ett närmast förtrollande vis.

Bästa spår: Damn That Valley, Sed Knife, Woman’s Work

Arkiverad under: Musik, Skivrecensioner Taggad som: 4AD, Ariel Pink, feminism, Half Free, U.S. Girls

U.S. Girls: “Alla säger samma sak och ingen säger egentligen något”

18 augusti, 2015 by Jonatan Södergren

us girls

U.S. Girls är ett namn som väcker många associationer. I själva verket rör det sig om en person, Meghan Remy, och hon bor inte ens längre kvar i USA. Hon har kallats “avant-pop deconstructionist” och hennes musik, som även i sina mest poppiga ögonblick sköljs av en mörkt surrealistisk slöja, är så långt ifrån bilden av amerikanska high school-tjejer som spelar volleyboll på stranden du kan komma. Snarare låter det som något som skulle kunna spelas på radion när några karaktärer i en David Lynch-film åker längs motorvägen på natten. Den 25 september släpps hennes nya album, Half Free, och därefter är hon aktuell med spelningar på Babel i Malmö och Pustervik i Göteborg den 10 respektive 12 oktober. Kulturbloggen fick en pratstund med henne.

Du har tidigare släppt album på flera olika skivbolag. Vad tror du flytten till 4AD kommer innebära?

– Jag tror bara det innebär en större publik att nå ut till. Fler kommer höra det. 4AD har varit med så länge och har så mycket respekt att det finns en publik som lyssnar på allt de ger ut, oavsett vad det är. Jag kan dra nytta av det så fler personer får tillgång till min musik och tar det jag säger mer seriöst.

Vad hade du för bild av 4AD innan du sajnade till dem? Är du ett fan av vad de gjorde på 80-talet, eller föredrar du snarare artister som Grimes och St. Vincent som de har arbetat med mer nyligen?

– Den artisten jag gillar mest är nog Scott Walker. Ariel Pink gillar jag också. Min tanke var att det var ett skivbolag med integritet, som inte är rädda för att ge ut udda saker. Att de inte räds det tilltalar mig nog mer än någon artist de jobbar med. Jag var mer intresserad av deras integritet.

Nu när du har sajnat till 4AD kommer många höra din musik för första gången, men du har gett ut musik med U.S. Girls sedan 2007. Tror du att alla erfarenheter du samlat på dig sedan dess har varit nödvändiga för att du skulle kunna göra ett album som Half Free?

– Oh, självklart, allt är bara en del av en större resa. Till och med detta är bara en liten del av vad som i slutändan kommer bli en stor samling av verk. Jag skulle inte vara där jag är idag om jag inte hade gett ut alla de där skivorna förut. Alla de där turnéerna och alla de sena nätterna då jag sov på golvet, det har varit nödvändigt. Jag kunde inte ha gjort det här albumet utan alla de erfarenheterna.

På vilka sätt skiljer sig Half Free från dina tidigare album?

– Framför allt i termer av innehållet jag sjunger om. Min röst är klarare än någonsin tidigare. Sättet det är inspelat på. Du kan verkligen höra orden. Min röst är inte gömd bakom någon distortion. Produktionsvärdet är högre än tidigare eftersom jag samarbetat med massa personer.

Var arbetsprocessen annorlunda?

– Ja, eftersom processen inkluderade massa människor. Folk gav mig beats, jag lyssnade, förde anteckningar över hur arrangemangen borde vara, skrev sångmelodier, skickade tillbaka det. Varje låt kom till på ett unikt sätt. Vissa låtar var sampling-baserade, då var vi tvungna att återskapa alla samplingar. Vissa låtar var enklare, de kom bara ut, dessa var mer eller mindre demos, slutprodukten var bara lite mer städad. Det är lite av allt möjligt.

Är det något specifikt som har påverkat din kreativa process?

– Att bli mer filmintresserad förändrade sättet jag ser på musik och musikredigering. I synnerhet John Cassavetes och hans karaktärer fick mig att vilja skriva ut ett karaktärsperspektiv. Olika karaktärers vardag. Det var en stor sak för mig. Att jag blev mer självsäker som visuell konstnär gav mig sedan mer självförtroende som musiker. Jag vågade mer.

På vilket sätt påminner filmskapande om att göra musik?

– Att göra musik är enklare! Det påminner om varandra på så sätt att du försöker förmedla en abstrakt idé. Du kan inte bara säga “det här är vad jag tänker på”. Du uttrycker dig mer abstrakt, på ett sätt som även om det är skumt ändå är underhållande. Det är inte som att gå i skolan, musik precis som film är fortfarande underhållning.

Varifrån tror du att dina idéer kommer? Bär du alltid omkring på dem i ditt undermedvetna eller växer fram i takt med att du fortsätter leva ditt liv och råkar ut för nya erfarenheter?

– Både och, ibland får jag idéer från drömmar, ibland ser jag någon på bussen som inspirerar mig. Den lilla grejen jag noterade växer sedan till en hel berättelse om personens liv. Nyheterna, vad som försiggår i världen påverkar mig. Vissa saker är ämnen jag bearbetar personligen på grund av min uppväxt. Jag kommer alltid påverkas av det. Idéer kommer från lite överallt.

Jag gissar att en av fördelarna med att spela in hemifrån är att du kan testa massa saker utan att behöva oroa sig över att slösa bort dyr studiotid. Tycker du att den aspekten — experimenterat med olika lager och sound — är kännetecknande för U.S. Girls?

– Alla andra jag spelar med är musiker, men jag är inte nödvändigtvis en musiker. Jag är inte den som bara kan gå in i en studio och lägga något på en låt. Om pengar står på spel — vilket det gör den här gången — upplever jag sällan arbetsmiljön som särskilt entusiastisk. Jag ser mig inte som en lo fi-artist, utan mer som en experimentell artist. Det tar tid att experimentera så det är bäst att göra det hemifrån. Då behöver du inte betala för den tid det tar.

Vad tycker du om dagens popmusik? Ser du dig själv som en popartist?

– Löst, eftersom jag gillar pop och strävar efter något slags populärt sound. Jag antar att jag försöker vara populär. Men vad jag gör låter inte alls som något som spelas på radion och är populärt på riktigt. Jag tycker att popmusik är i desperat behov av en injektion sanning, ärlighet och äkthet. Det är bara smink och plastikoperationer. Alla säger samma sak och ingen säger egentligen något. De flesta som lyssnar på pop är unga. De väntar på en popstjärna som kan vägleda dem istället för att bara lobotomera dem ännu mer.

Var det mer äkthet i popmusikens tidiga dagar, på 60- och 70-talet?

– Jag skulle säga det, men det var mycket som var skräp också. Mycket gjordes bara för att säljas och konsumeras. Men jag tror det var fler som försökte säga något på den tiden eftersom nedgången inte hade börjat inom populärmusik, film och konst. Efter 70-talet var det som att de styrande makterna bestämde sig för att det inte längre var okej med subversiva tankar inom det som är mainstream. Det var för farligt. Det skulle kunna störta konsumtionssamhället. Så artister som hade något att säga tystades snabbt. Deras idéer — du vet, att få folk att vilja frigöra sig — var inte välkomna.

Är det vad albumtiteln, Half Free, syftar på?

– Definitivt. Titeln syftar på hur det är att vara kvinna i västvärlden. Hur jag på sätt och vis är fri, men ändå inte. Min kropp dikteras fortfarande av mestadels manlig media. Speciellt i västvärlden har vi en bild av att vi är fria. Vi har internet, vi kan göra vad vi vill. Världen ligger för dina fötter. Men i själva verket är vi marionetter.

Du har flyttat till Toronto men kommer ursprungligen från Illinois. Hur ser du på ditt hemland idag? I videon till Damn That Valley ser vi bilder på Washington som driver med patriotism, och texten tycks handla om en krigsänka.

– Jag vet inte vad jag ska tycka om staterna, jag bor inte kvar av en massa anledningar. Det är en läskig plats som bara blir läskigare. Det måste falla snart, det kan bara vara en supermakt under en så lång tid. När jag åker dit blir jag ledsen. Det finns saker jag fortfarande älskar och relaterar till. Så mycket som jag hatar länder och gränser så identifierar jag mig fortfarande som en amerikan. Men det är en snedvriden, förstörd plats. Det faktum att så mycket av det världen konsumerar kommer därifrån oroar mig. Det är för stort. Jag vill vara hoppfull och se vad nästa generation — de som går på gymnasiet nu — växer upp till att bli. Jag hoppas de är mer öppensinnade, att det när de kommer till makten blir mer fritt och accepterande. Men jag är inte säker. USA kommer lida från effekterna av kriget i Irak och alla soldater som återvänder hem med problem utan att få det stöd de behöver.

Hur kom den låten till? Den sticker ut från dina tidigare låtar med sitt reggae-beat. Var det avsiktligt?

– Den kom till på grund av en Toronto-baserad producent som jag hade arbetat med några gånger tidigare, Onakabazien. Han hade egentligen gjort beatet åt sig själv att rappa över för några år sedan. Jag hade sett honom framföra det live, från början samplade han A Whiter Shade of Pale och jag älskade det när jag hörde det. Han slutade använda det live, så jag frågade om jag kunde få beatet. Jag älskar reggae, så det tilltalade mig verkligen. Jag hade aldrig haft en sådan låt så jag såg det som en utmaning att göra en låt som skiljde sig från det jag brukar göra. Det sammanföll med att jag läste en bok av Sebastian Junger som heter War, den boken öppnade mina ögon för hur det är att vara en soldat till den grad att jag även började fundera över hur det är att vara gift med en soldat.

Vad mer inspirerade dig den här gången? Var det något särskilt, inte bara musikaliskt utan även när det kommer till litteratur, film eller andra livshändelser?

– Bara en sådan sak som att jag på ett personligt plan kände att jag var på en bra plats där jag kunde utforska mig själv. Jag har en partner som verkligen stöttar mig. Jag känner mig tillräckligt trygg för att våga vara sårbar i mina texter. Jag tror att tryggheten i mitt liv inspirerade mig. Sedan, som jag nämnde tidigare, påverkades jag av Cassavetes filmer och sättet han beskriver karaktärer.

Är det någon av hans filmer du rekommenderar som ett första steg in i hans skapande?

– En kvinna under påverkan, det var den första filmen jag såg. Den är inte som någon annan film. Den är väldigt verklig när den beskriver mental sjukdom, äktenskap och föräldraskap. Sättet den är filmad är som verkliga livet. Det känns som att du står vid sidan och ser på. Gena Rowlands är briljant i den.

Arkiverad under: Intervju, Musik Taggad som: 4AD, Half Free, Meghan Remy, U.S. Girls

Titta: U.S. Girls – Woman’s Work

30 juni, 2015 by Redaktionen

 

usgirls

Den 25 september släpper U.S. Girls, den Toronto-baserade musikern Meg Remys musikaliska alias, sin 4AD-debut Half Free. Vi har redan hört utsökta Damn That Valley, nu delar Remy med sig av albumets andra singel, Woman’s Work, med en ackompanjerande musikvideo som du kan se här nedan:

Arkiverad under: Musik Taggad som: U.S. Girls, Woman's Work

Halvårsrapport: De bästa låtarna hittills 2015

26 juni, 2015 by Jonatan Södergren

UMO

Vi är halvvägs in i 2015, ett år som har kantats av flera starka albumsläpp från såväl storheter såsom Blur och Sleater-Kinney som debutanter såsom Tobias Jesso Jr. och Shamir. Det är visserligen fortfarande sex månader kvar innan vi kan börja summera året på riktig, men här kommer en lista i bokstavsordning över de trettio låtar som varit våra favoriter hittills.

Blur — There Are Too Many of Us
Brian Marela — Surender
Bully — I Remember
Christopher Owens — Selfish Feelings
Chromatics — I Can Never Be Myself When You’re Around

Destroyer — Dream Lover
Father John Misty — The Night Josh Tillman Came to Our Apartment
Grimes — REALiTi (Demo)
Hudson Mohawke — Ryderz
Joanna Gruesome — Last Year

LA Priest — Lady’s in Trouble with the Law
Lower Dens — To Die in L.A.
Mas Ysa — Look Up
Mikal Cronin — vi) Circle
Panda Bear — Crosswords

Priest — The Game
Shamir — Call It Off
Sleater-Kinney — A New Wave
Sufjan Stevens — Should Have Known Better
Titus Andronicus — Dimed Out

Tobias Jesso Jr. — Without You
Torres — Cowboy Guilt
Twerps — Simple Feelings
Unknown Mortal Orchestra — Multi-Love
U.S. Girls — Damn That Valley

Viet Cong — Silhouettes
Warpaint — I’ll Start Believing
Waxahatchee — La Loose
Westkust — Swirl
Yumi Zouma — Song for Zoe & Gwen

Du kan lyssna på samtliga trettio låtar via Spotify:

Arkiverad under: Musik Taggad som: 2015, Blur, Briana Marela, Bully, Christopher Owens, Chromatics, Destroyer, Father John Misty, Grimes, Hudson Mohawke, Joanna Gruesome, LA Priest, Lower Dens, Mas Ysa, Mikal Cronin, Panda Bear, Priest, Shamir, Sleater-Kinney, Sufjan Stevens, Titus Andronicus, Tobias Jesso Jr., Torres, Twerps, U.S. Girls, Unknown Mortal Orchestra, Viet Cong, Warpaint, Waxahatchee, Westkust, Yumi Zouma

Lyssna: U.S. Girls – Damn That Valley

14 april, 2015 by Jonatan Södergren

usgirls

U.S. Girls, eller Meg Remy som den Illinois-bördige musikern egentligen heter, har delat med sig av sitt första släpp på indiegiganten 4AD. Låten, som heter Damn That Valley beskrivs som ”the inner monologue of a war widow who can find no justification for her husband’s death”, och är det första smakprovet från den kommande uppföljaren till 2012 års Gem.

Lyssna på Damn That Valley här nedan:

Arkiverad under: Musik Taggad som: Damn That Valley, U.S. Girls

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Filmrecension: The Legend of Ochi – ett monstruöst och pretentiöst skrotupplag

The Legend of Ochi Betyg 1 Svensk … Läs mer om Filmrecension: The Legend of Ochi – ett monstruöst och pretentiöst skrotupplag

Efter sju år – [ingenting] släpper nytt album och åker på turné

I höst, 2025, släpper[ingenting] ett … Läs mer om Efter sju år – [ingenting] släpper nytt album och åker på turné

Fulländning av skenbart enkel formel – Slottsskogen av Anders Boson Jazz Ensemble

Anders Boson Jazz … Läs mer om Fulländning av skenbart enkel formel – Slottsskogen av Anders Boson Jazz Ensemble

Tre äpplen föll från himlen av Narine Abgarjan – en stillsam hyllning till berättandets kraft.

Titel: Tre äpplen föll från … Läs mer om Tre äpplen föll från himlen av Narine Abgarjan – en stillsam hyllning till berättandets kraft.

Virtuos och vacker salsajazz attraherar med sina pendlingar – Roberto Fonseca Quartet på Kungsbacka Teater

8/5 2025 Kungsbacka Teater Hade … Läs mer om Virtuos och vacker salsajazz attraherar med sina pendlingar – Roberto Fonseca Quartet på Kungsbacka Teater

Stockholms Internationella Seriefestival är tillbaka i maj

Årets festivalbild, tecknad av Ditte … Läs mer om Stockholms Internationella Seriefestival är tillbaka i maj

I juni öppnar den första stora Bridgertonutställningen på Skoklosters slott

– Målet är att alla besökare, inte minst … Läs mer om I juni öppnar den första stora Bridgertonutställningen på Skoklosters slott

Kuvandet av hormoner skildras med enorm emfas i maxad musikalutlevelse – Spring Awakening på Göteborgs Stadsteater

Manus och sångtexter: Steven Sater … Läs mer om Kuvandet av hormoner skildras med enorm emfas i maxad musikalutlevelse – Spring Awakening på Göteborgs Stadsteater

Annika Norlin & Jonas Teglund kommer till Vintervikens Trädgård för att spela albumet En tid att riva sönder

Den 22 & 23 maj 2025 kommer Annika … Läs mer om Annika Norlin & Jonas Teglund kommer till Vintervikens Trädgård för att spela albumet En tid att riva sönder

Hjord av marionettdjur flyr 20.000 km till Sverige för att varna om klimatkrisen

THE HERDS i Lagos, Nigeria den 19 april … Läs mer om Hjord av marionettdjur flyr 20.000 km till Sverige för att varna om klimatkrisen

Vi är inte maskiner – och det vet Kjell Rautio mycket väl

Titel: Vi är inte … Läs mer om Vi är inte maskiner – och det vet Kjell Rautio mycket väl

Eggande och exotiskt tonspråk förädlas av kreativ kombo – House Of Wu Fei på Dergårdsteatern

7/5 2025 Dergårdsteatern i … Läs mer om Eggande och exotiskt tonspråk förädlas av kreativ kombo – House Of Wu Fei på Dergårdsteatern

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Hos sajten Casinodealen hittar ni alla svenska casinobonusar som nya spelare kan ta del av.
Engelska casinon
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2025 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in