Artist: SOAK
Titel: Before We Forgot How to Dream
Betyg: 3
SOAK levererar ett fint första album med flera beröringspunkter, en debut som lovar gott inför framtiden. Men i längden når hon inte fram då ledan och tristessen slår till.
Med en smärtsam stämma sjunger den 16-åriga Bridie Monds-Watson från Irland, om tonårsångest, skilsmässa och olycklig kärlek. Inledningsfrasen ”A teenage heart is an unguided dart” sammanfattar skivan. Before We Forgot How to Dream är träffsäker, som en dartpil rakt i hjärtat på den oskuldsfulla ungdomen, vibrerande och vacker, fylld med smärtsamma minnen och jobbiga känslor som hör tonåren till. B a noBody är en uppväxtskildring med en Bridie i identitetskris, en perfekt liknelse av övergången från tonåring till vuxen. “Blud” behandlar föräldrarnas skilsmässa, ett i popmusiksammanhang ovanligt ämne, här framfört med styrka och fysisk närvaro.
Bridie, idag en tuff och självsäker artist iklädd silvrig jacka och slitna jeans, fick sitt genombrott 2012 då Chvrches valde att släppa singeln Blud på deras label Goodbye Records. Tre år tidigare tog hon upp gitarren för första gången och började skriva egna låtar, flera av vilka hamnat på debutplattan Before We Forgot How to Dream. Det är naivt och känslofyllt, personligt och naket, med Bridies vackra sångröst som ledsnöre i en kall och bräcklig värld: “They dont know what love is. Throwing it around like its worthless.”
Musiken, en blandning av soul och folk med inspiration från brittiska The Foals och the 1975, är fin och avskalad; med piano, akustisk gitarr och stråkar. Men få låtar sticker ut. Förutom fiolbaserade A Dream to Fly och orkestrala Oh Brother låter låtarna snarlika. Melodierna flyter ihop och blandas samman. Bridies debutalbum saknar dynamik och spänning. Och Bridie befinner sig stundtals farligt nära tråkighetens brant. Det räcker inte med att ha känslofyllda texter för att skapa ett bra album. Det krävs en indrapering i spännande musik och ett bibehållet engagemang hos lyssnaren från början till slut.
Med Before We Forgot How to Dream lyser en ny ung talang upp en klarblå pophimmel. Men lyskraften är svag. Bridie Monds-Watson har känsla men musiken blir enahanda. Before we forgot have to dream har sina stunder, men når inte hela vägen.
Text: Petter Stjernstedt