• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

Bra eller dåligt? Stones släpper tio okända låtar från 1972

27 februari, 2010 by Rosemari Södergren

exile_on_main_street
Rolling Stones släpper tio okända låtar i samband med återutgivningen av sitt klassiska album ”Exile on Main Street”.
Berättar massor av medier.
Är det bra eller dåligt? Tio låtar som de tidigare sorterat bort men släpper nu. Fast å andra sidan sägs det att de försökt behålla den ursprungliga känslan i låtarna. Och Stones var kanske som allra bäst då, under 1970-talet.

”Plundered My Soul”, ”Dancing in the Light”, ”Following the River” och ”Pass the Wine” är titlarna på några av låtarna.

”Exile on Main Street” släpps 18 maj.

Fakta om det urspungliga Exile on the Main Street-albumet, från Wikipedia:

Exile on Main St. är ett musikalbum av The Rolling Stones, utgivet 12 maj 1972 på Rolling Stones Records. Denna dubbel-LP brukar räknas som ett av bandets finaste album, bland annat för att det är ett mycket brett album som blandar in både soul och country på ett snyggt sätt i rockmusiken. I och med albumsläppet gjorde också Stones en turné för första gången på tre år.

Många av albumets låtar spelades in i Frankrike dit Stones ”flytt” för att undvika sina höga skatter i Storbritannien.

LP-versionen av albumet var indelat i fyra lösa teman (ett för varje skivsida). Skivsida ett var ägnad åt rak rock’n’roll. Den vilda ”Rocks Off” startar albumet och efter följer den utflippade ”Rip This Joint”. Här finns också ”Tumbling Dice” som var albumets hitlåt. Skivsida två är mer färgad av folkrock och folkmusik. Det var inte ofta Rolling Stones spelade in låtar med politiskt budskap, men här kan man hitta en av de få, ”Sweet Black Angel” där Jagger tar ställning för den då kontroversiella människorättsaktivisten Angela Davis. Den tredje skivsidan är mest färgad av blues och countrymusik. Här kan man också hitta den enda låt Mick Taylor fått låtskrivar-credits för under sin tid med gruppen, ”Ventilator Blues”. Skivsida fyra avslutar albumet med mer funk och soul-influerade låtar.

A Day off – Stones ”Exile on Main Street Tour ’72

Relaterat:
Svenska Dagbladet, Göteborgsposten och Corren.

Läs även andra bloggares åsikter om musik, rock, Stones

Arkiverad under: Musik Taggad som: Musik, rock

Cosi fan tutte – Mozart på parkett

27 februari, 2010 by Redaktionen

cosifantuttesthm
I går var det så dags för årets andra operaresa till Stockholm. In i det sista var det oklart om jag med SJ:s hjälp skulle kunna ta mig till Kungliga huvudstaden.

En stor del av veckan tvingades jag att sitta i telefonkö för att få möjlighet att byta biljetten. Rekordet slogs i onsdags då jag fick byta biljett två gånger. Lugnet återställdes när jag för ovanlighetens skull inte fick något automatiskt uppringt samtal från SJ.

Hoppet att resan ändå skulle bli av steg, minut för minut. Den egentliga anledningen till resan var dels att jag skulle hämta ut priset, Specialpriset, som jag fick när jag blev vald till Årets kulturbloggare i musik dels att jag ville se Silversjön på Folkoperan som ju hade haft premiär tidigare i veckan. I det här sammanhanget kan nämnas att jag fick ett brev som berättade att jag kunde se Silversjön i Vara 6-7 mars, men då var ju allt redan klart och bestämt.

Väl nere på Malmö C kunde jag konstatera att tåget, ett av de få som gick till Stockholm denna dag redan i starten blev fem minuter sena, men det skulle bli värre. Väl framme i Lund fick vi besked om att det hade uppstått ett fel på loket. Småningom fick vi besked om att detta tåg inte kunde köra vidare varför vi fick som alternativ att antingen vänta och åka med nästa tåg, som för övrigt var fullsatt eller avbryta resan och få våra pengar tillbaka.

Egentligen var det ju inget alternativ så jag och min medpassagerare beslöt oss för att sitta kvar och avvakta utvecklingen. Efter ytterligare en kvart tjugo minuter fick vi så besked om att tåget nu var klart för avgång.

Vi anlände till Stockholm två och en halvtimme senare än tidtabellen. Det är den längsta förseningen som jag har råkat ut för under min tid som operaresenär.

Vi kastade i oss lite skräpmat och begav oss sedan till Operans biljettlucka, där nästa överraskning mötte oss. Det fanns inga undanlagda biljetter och ett tag såg det ut som det trots allt inte skulle bli något operabesök denna afton, men tack vare en handlingskraftig dam bakom biljettluckan löste situationen på bästa sätt.

Vi hade fått pressbiljetter och det innebar att vi hade fått alldeles utmärkta platser på parketten och där har jag nog inte suttit sedan jag såg Hoffmanns äventyr i början av 90-talet. Det var en helt fantastisk upplevelse att sitta så nära scen, det gav faktiskt en helt annan upplevelse än att sitta på tredje parkett första raden för att inte tala om de bästa lyssnarplatserna. Lyssnarplatserna på sidorna skall vi inte ens tala om i detta sammanhang.

Mozart är en av mina favoritkompositörer men om jag skall vara helt ärlig så är jag inte särskilt förtjust i just Cosi fan tutte och jag såg en av de första föreställningarna i den här uppsättningen och minns mycket klart att jag satt funderade på när föreställningen skulle ta slut och det är ju inget bra utgångsläge för ett operabesök.

Föreställningen i går kväll gjorde mig bara glad och lite lycklig. De fyra älskande paren gjorde mycket bra ifrån sig och lämnade inte mycket i övrigt att önska. Dessutom var de skickligt omgärdade av Don Alfonso och Despina som gjorde det till en mycket bra föreställning.

Till detta skall jag också lägga den skickliga orkestern, Kungliga Hovkapellet som vanligt skötte sig ypperligt. Denna gång under ledning av dirigenten Stefan Klingele, vars bekantskap jag nog inte ha gjort tidigare. Speciellt trevligt var det att höra honom spela på hammarklaveret, men hela hans sätt att leda musiken gav mig mersmak.

Första akten var mycket bra, men kanske tyckte jag att andra akten var ännu mycket bättre om det nu är möjligt. Det är i alla fall min uppfattning. Som vanligt skötte sig ju kören också bra och det enda negativa som jag kan skriva om föreställningen är att jag som vanligt har svårt att förstå regissören och scenografen Ole Anders Tandbergs tankar bakom upplägget. Som ett irriterande exempel kan jag nämna ljusrörsuppsättningen som gick upp och ned vid olika tillfällen. Vad syftet var med detta förstod jag aldrig annat än att något skulle lysas upp, men vad?

Sammanfattningsvis var det ändå en fin operaupplevelse som helhet precis som det skall vara vid ett besök på ett operahus.

Arkiverad under: Musik Taggad som: Cosi fan tutte, Kungliga Operan

Makthaverskan och Pascal på Debaser Malmö

27 februari, 2010 by Redaktionen

Makthaverskan

Kanske har det med stora förväntningar att göra, men förbandet Makthaverskans poppunk låter väldigt tam och intetsägande. Deras absolut största tillgång, sångerskan Maja Milner vars frenesi på skiva krossar de flesta kollegor, faller platt tillbaka i ett hav av onyanserat gitarrmangel. Och inte på ett bra sätt (när man brukar prisa, säg, My bloody valentine just därför får man se upp med vad man skriver). De febriga post-broder-daniel-låtarna glider in i varandra och det är jobbigt att försöka lyssna efter hooks och refränger som man känner igen. Kanske finns här en ljudtekniker som borde skjutas, för så här jämntjockt låter det ju inte på skiva. Tråkigt, jag ville ju gilla det här.

pascal liveBild: kyssmig.com

Pascal däremot gör nog ingen besviken. Det är så skönt med såna här band som vågar vägra inställsamma mellansnack eller fåniga presentationer av bandmedlemmarna. Ingen marknadsföring, bara rock. De nya långsammare, poppigare låtarna smälter perfekt tillsammans med de gamla punkiga och varje skrik och cymbalslag sitter där det ska. Det svajjiga ljudet är här till en fördel istället och låtar som ”Älska mig eller skjut mig”, ”Ensam på en krog i hamburg” (”Den här låten handlar om ensamhet”) och Elvis formligen kör över den, för att vara Debaser, extremt stora publiken.

Innan spelningen är jag förvånad i att så många hittat hit till dessa relativt smala band men sen inser jag att det väl är symptomatiskt; det är i lågkonjuktur och under borgerliga regeringar som den här musiken behövs som mest. Det är då man inser att brilliant musik inte behöver vara introvert och svår. Tvärtom kan frustrationen vara det allra nödvändigaste att få ur sig. Jag läste någonstans att ”band som pascal är format av sina brister snarare än sina tillgångar”. Har man sett dom live inser man att ingenting kunde vara mer fel. Band som Pascal formar sitt ångestdrivna, råa sound av ren nödvändighet. För att vissa saker, som en ohämmad kärlek till musik, kan inte annat än att skrikas ut.

Läs en fantastiskt bra recension av Makthaverskans debutskiva här.

Läs om Orkanen närmar sig här.

Arkiverad under: Musik, Recension Taggad som: ångest, grottrock, makthaverskan, pascal, pop, Punk, rock

Miike Snow på Berns

26 februari, 2010 by Jonatan Södergren

Miike Snows konsert på Berns var en växande sak… [Läs mer…] om Miike Snow på Berns

Arkiverad under: Musik Taggad som: Berns, Kate Bush, Miike Snow

Pascal – Orkanen närmar sig

25 februari, 2010 by Redaktionen

pascal

”Nyårsafton, på väg till jobbet som äter upp mig./Klarar mig lindrigt undan med sammanbrott på bussen”

I morrn spelar  ett av väldigt få band i Sverige som klarar av att författa sån direkt uppkäftig rocklyrik på svenska utan att det blir prettoakuten direkt på Debaser Malmö. Pascal har gjort sin poppigaste skiva hittills, med de rakaste gitarrslingorna och snällaste melodierna. Och ändå känns det lika mycket som att bli överkörd av en punkbuss som vanligt, bara lite mer sofistikerat och genomtänkt. De desperata textraderna skriks fram med samma pondus som sist och gitarrer och trummor skramlar minst lika panikångestbra i gränslandet mellan punk, pop och rock.

Det kanske är en frukt av Isaks fantastiska sidoprojekt Skriet som var mer nedtonat och mindre direkt, men låtarna känns mer som låtar nu än som rena utbrott utan hejd som på Galgberget. Det passar gruppen riktigt bra och ger skivan ett ännu längre bäst föredatum.

Jag råder alla som kan ta sig dit att se Pascal och Makthaverskan (vars färska debutskiva också är väl värd att kollas upp) i morrn. Det kommer bli minnesvärt om Pascal så bara har hälften av pondusen de har på skiva.

Arkiverad under: Musik, Recension, Skivrecensioner Taggad som: debaser malmö, pascal, Punk, rock, skriet pop

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1608
  • Sida 1609
  • Sida 1610
  • Sida 1611
  • Sida 1612
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1779
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

SVT öppnar Roxettes arkiv med en ny … Läs mer om Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

U2 - Carnaval De Luz - Betyg 4 … Läs mer om Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Lilla Amélie eller tecknet för … Läs mer om Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in